Sökresultat:
572 Uppsatser om Kollektivt minne - Sida 1 av 39
Plats och minne
Place as a concept, and memory as a phenomenon is researched through literature studies. The essay investigates how we think about place and how we experience and relate to it. Memory is discussed both as personal memory and collective memory.
Place is a strong source of memory. When we return to a place, we recognize not only the place itself, but also the things we did there, the people we met and the thoughts passing through our mind when we last were there. Pieces of ourselves are stored in the memories awaken when we revisit a place.
Tro på herren, hjälp din nästa och lita inte på indianen : Formandet av ett svenskt-amerikanskt kollektivt minne i efterdyningarna av Dakotakonflikten 1862
The purpose of this essay is to investigate how the Dakota conflict in 1862 affected the Swedish immigrants in Minnesota and how the collective memory was shaped in that particular group of people. To examine the contents of the collective memory this essay uses the theories of Halbwachs on collective memory as well as Orm Øverlands theories on creating an identity and ethnic memory in USA since the concepts of collective memory and the process of creating an identity is connected on a basic level. The essay compares the collective memory created by the Swedish-Americans with the collective memories of the Dakota Indians and finds indications that both ethnic groups have a highly traumatized memory of the conflict. However the difference between the two groups is that the Indians have both positive and negative memories of the conflict while the Swedish-Americans only have negative memories. Furthermore the essay finds that the fear of Indians that was present in the Swedish-American ethnic groups can be traced back to events of the Dakota Conflict.
Vem tar plats i arkivet? : - Riksarkivet och personarkiven 1901-2002
Uppsatsen behandlar hur Riksarkivet, trots avsaknaden av tvingande juridiska bevarandekrav, agerat i frågan kring bevarandet av personarkiv och hur detta i sin tur har avspeglats i arkivinstitutionens beståndsprofil under perioden 1901-2002. Ämnet är av intresse då tidigare forskning kring personarkiv främst koncentrerats till ordnings- och förteckningsprinciper eller frågor kring personarkivens användningsområden för forskarsamhället. Undersökningens teoretiska ramverk utgår från att arkiven inte är neutrala förmedlare av historien, utan aktivt formas av den rådande tidsandans idéer och förutsättningar. Därigenom blir arkivarierna, genom sina ageranden och ställningstaganden, viktiga aktörer i konstruktionen av det förflutna. En annan viktig teoretisk utgångspunkt för studien är hur minneskategorierna; Kollektivt minne, personligt minne, arkivminne och historiskt minne, interagerar med varandra för att forma vår förståelse av det förgångna. Undersökningen består metodologiskt av två delstudier ? en kvalitativt inspirerad studie av myndighetens egenproducerade handlingar för att utröna agerandet i personarkivsfrågan, och en kvantitativ motsvarighet för att belysa hur detta avspeglats i myndighetens personarkivsbestånd, där källmaterialet bestått i Riksarkivets beståndsöversikt över person- släkt- och gårdsarkiv. Resultatet visar att Riksarkivet under åren 1901-2002 går från att vara en institution med ett ganska svalt intresse för personarkiv till att bli en aktör som på ett aktivt sätt både insamlar och genererar nytt personarkivsmaterial.
Förflutenhetens landskap : synen på det fotografiska kulturarvet
I va?rt samha?lle har bilden fa?tt en allt sto?rre betydelse fo?r att fo?rse oss med information om va?r omva?rld och det fo?rflutna. I ett modernt samha?lle utgo?r bilder fra?n kameror va?r huvudsakliga ka?lla till verkligheten som vi inte har direkt erfarenhet av. Genom de bilder som finns samlade runtom pa? va?ra museer skapar vi en fo?resta?llning om hur va?rlden sa?g ut fo?rr.
Det spelar ingen roll om jag gör det eller inte : en undersökning av individuellt och kollektivt ansvar
Uppsatsen behandlar till synes omoraliska handlingar vars bidrag till det totala utfallet tycks vara försumligt, eller rent av obefintligt..
Deklarativt minne hos universitetsstuderande med dyslexi : Undersökning av igenkänningsminne efter oavsiktlig inkodning
Utifrån the procedural deficit hypothesis (PDH) antas det deklarativa minnet vara intakt hos personer med dyslexi. Detta styrks av studier som visat att deklarativt minne är intakt eller förstärkt hos barn med SLI eller dyslexi då det undersökts med icke-språkliga minnestest. Personer med dyslexi som genomgår universitetsstudier antas kompensera för sina svårigheter på olika sätt, bland annat med det deklarativa minnet. I denna studie har deklarativt minne undersökts i form av visuellt igenkänningsminne efter oavsiktlig inkodning. Deltagarna utgjordes av 11 universitetsstuderande med dyslexi samt en kontrollgrupp på 26 universitetsstuderande utan dyslexi.
Nyckeln till arkiven : En kritisk diskursanalytisk studie om interoperabilitet och kollektivt minne
In the democratic process, of discussion and decision making, there is a need of reliable and authentic information. Archives are authentic and reliable information and also provides long term accessibility. But the public archives potential isn´t utilized enough at a societal level. The public archives are organized in a decentralised manner, and there are no common accesspoint at a national level. In the thesis this issue of accessibility and use at a societal level, is discussed in terms of collective memory.
Välkommen Pinki! : en designpedagogisk undersökning om betydelsen av ett vidgat språkbegrepp och lekens roll vid inlärning
Detta är en undersökning om hur elever själva visar vad de har lärt sig och hur de vill lära sig. Eleverna är de viktigaste personerna i skolan. Genom att involvera dem i denna undersökning kunde de visa hur de med det vidgade språkbegreppet genom lek och fantasi lär av varandra. Här menar jag att eleverna undersöker med dans, teater, rita och bygga med lera, hur de tillsammans bygger upp ett situerat minne och lär av varandras erfarenheter. Det är i leken tillsammans med varandra, som barn och elever bearbetar abstrakt kunskap för att göra den tillgänglig. När barn leker underlättas dessa övergångar. För att göra denna undersökning möjlig skapade jag tillsammans med eleverna en gemensam imaginär värld med hjälp av en pivå, det vill säga en brygga mellan verklighet och fantasi, Pinki. Vi tillsammans skulle hjälpa Pinki, som är en tillfällig besökare här hos oss, att lära sig matematik.Undersökningen utgår från frågeställningen:Hur kan tredjeklassare i rollen som medforskare undersöka hur det vidgade språkbegreppet genom leken kan verka som inkluderingsverktyg i en designpedagogisk undersökning?De elever som blev mina medforskare i undersökningen kommer från en skola i Stockholm och genom att analysera undersökningsresultaten med sociokulturell teori kan jag som pedagog lära mig hur eleverna ser på matematik genom att låta eleverna berätta för varandra.
Påverkar inhibitionsförmåga hur väl det prospektiva minnet fungerar : Studie av minne och exekutiva funktioner hos barn
Barn med funktionsnedsättningar har ofta problem i skolan men även i deras vardag på grund av att deras omgivning inte är ämnad för människor med någon typ av svårighet. Prospektivt minne är en viktig faktor i hur väl en person med funktionsnedsättning klarar av sin vardag. Tidigare studier visar även att det finns en koppling mellan den exekutiva funktionen inhibition och prospektivt minne. Denna studie har i syfte att undersöka om det finns ett samband mellan den exekutiva funktionen inhibition och prospektivt minne. Detta behövs för att få en större förståelse för vad som orsakar svårigheter i vardagen för personer med funktionsnedsättningar.
Det är vi som är Piratpartiet : - ett system för kollektiv handling
Titel: Det är vi som är Piratpartiet ? ett system för kollektiv handlingFörfattare: Jan-Olof RuuskaHandledare: Eva SchmitzExaminator: Lars-Olof HildingUtbildningssäte: Högskolan i HalmstadSektion: Hälsa och SamhälleKurs: Sociologi C, 61-90 hpDelkurs: C-uppsats, 15 hpÅr: 2010Syfte: Att beskriva och förstå Piratpartiet utifrån Alberto Meluccis teorier om kollektivt handlande.Teori: Alberto Meluccis teori om kollektivt handlandeMetod: Kvalitativ metod, teorinära förhållningssätt, fallstudiedesignResultat: Piratpartiet beskrivs och förstås i uppsatsen utifrån Meluccis teorier om kollektivt handlande. Utifrån sex viktiga processer träder en bild fram av hur det går till när systemet för handling kontinuerligt förhandlas fram av aktörerna själva, i det sociala och historiska sammanhang i vilket de befinner sig i opposition mot makten. I och med denna interna förhandling om mål, medel och metoder, i opposition mot motståndaren, formas ett ?vi?, ramverket för vad som är en piratpartist, ramverket för kollektiv handling.Nyckelord: Informationsåldern, sociala rörelser, kollektivt handlande, kollektiv identitet, system för handling, social konstruktion.
Sitt rak i ryggen!
Forskningen har visat att meditation fo?r med sig stora fo?rdelar fo?r uto?varen men det saknas helta?ckande kunskap om vad det a?r i meditationen som a?r sa? gynnsam. Vi testade da?rfo?r zen- buddhismens pa?sta?ende om att ryggens position gynnar va?r koncentrationsfo?rma?ga. Detta skedde genom att underso?ka sambandet mellan kroppsposition, koncentrationsfo?rma?ga och minne.
Historiebruk i Japan : skapandet av ett dominerande kulturellt minne rörande krigsbrott under andra världskriget: Nanjingmassakern och Comfort Women
The aim of this study has been to, through a couple of chosen theories, examine in what way Japan as a nation can be said to have dealt with its dark past - concerning their crimes of war just before and during World War II. To do so, I have placed two chosen war crimes, namely the Nanjing Massacre and the matter of the Comfort Women, in the context of remembrance and commemorating of war, through different kinds of aspects. Those aspects are: the textbook conflict, official apologies, ruthless/unnecessary comments, and visits and commemorations at the Yasukuni shrine.I have found during this study that the nation of Japan has not been able to generate a broadly accepted dominant cultural memory of the war. Henceforth a couple of rival cultural memories are competing and becoming an issue of national division rather than national unity. I have come to the knowledge that there are both domestic and international political factors at play, resulting in this division..
Minnesväskor och Per-Albintorp : En jämförande studie över Norrbottens museums och Jamtlis sätt att samarbeta med äldrevården
Denna uppsats handlar om hur två länsmuseer samarbetar med äldrevården. Anledningen till att jag valde detta ämne var att jag upplever att äldre personer och äldreboenden sällan diskuteras i litteraturen och undervisningen. Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur samarbetet mellan äldrevården och respektive museum ser ut samt att på ett mer teoretiskt plan undersöka vilka minnen som stimuleras och hur man kan koppla teman och föremål till Performance theory. Mina frågeställningar överensstämmer med syftet, de handlar alltså om hur samarbetet ser ut, vilka minnen museerna vill stimulera och hur man kan koppla teman och föremål till performance theory. Mina teoretiska utgångspunkter har således varit performance theory, teorier om personligt och Kollektivt minne samt reminiscensmetoden.
Att veta när man ska göra det man vet att man ska göra : om barn med ADHD, uppfattning av tid och att komma ihåg att göra det man har planerat
I den här studien undersöks om det är bristande tidsuppfattning som orsakar sämre prospektivt minne hos barn med diagnos ADHD. Studien syftar även till att utreda vad prospektivt minne har för relation till arbetsminne och exekutiva funktioner.Studien har genomförts genom att två grupper, en grupp barn med diagnos ADHD och en kontrollgrupp, har utfört uppgifter som ger mått på prospektivt minne, tidsuppfattning, arbetsminne och exekutiva funktioner. Barnen i ADHD-gruppen har även deltagit i en intervju.Resultaten visar att det inte finns någon skillnad i prestation på den prospektiva minnesuppgiften, men att barnen i ADHD-gruppen utvecklar en sämre strategi än barnen i kontrollgruppen för att klara uppgiften. Resultaten visar att barnen med ADHD presterar sämre än andra på tidsuppfattningsuppgiften, däremot visas ingen skillnad mellan grupperna i prestation på exekutiva funktioner eller arbetsminne. Det går inte med uppgifterna i den här studien att visa på några direkta samband mellan de olika undersökta funktionerna och prospektivt minne..
Clas Ohlsons levande minne
Clas Ohlson startade ett företag i Insjön när han var 23 år gammal. Det började som ett enmansföretag och har nu vuxit till ett imperium, och nya butiker öppnar varje år. Som människa har han lämnat markanta spår efter sig i det lilla samhället i Dalarna. Här berättas om hans liv, hans minne och tvisten om hans grav..