Sweden became a member of the European Union in 1995. When Sweden entered the Union the government also agreed on implementing every law, regulation and directive the Union have and will have in force. One directive the Union wants every country to implement is the Directive (93/104/EG) concerning certain aspects of the organization of working time. This directive includes regulations concerning the relationship between employer and employees. The regulations in the directive must be in force before January 1 2007.One of the main points in the directive is the possibility for the parties on the labour market to reach agreements through collective agreements that deviate from the legislation concerning work hours.

 Åldersdiskriminering är en relativ nykomling inom fältet av likabehandling. Vid årsskiftet infördes ett förbud mot åldersdiskriminering där ålder inte ensamt får utgöra en särbehandling av en arbetstagares rättigheter. Trots förbudet finns avsevärt många undantag. Detta innebär att ett missgynnande i vissa sammanhang inte utgör en förbjuden diskriminering, utan inom olika ramar kan rättfärdigas. Vissa av de svenska bestämmelserna, i både lag och Kollektivavtal, har inte reviderats efter inrättandet av den nya lagstiftningen vilket torde innebära att de regler som är åldersrelaterade faller in under de godtagbara undantagen.

The collective agreement contains many important provisions concerning the relationship between employers and employees. When a collective agreement applies in the workplace, both employers and employees are bound by it. However, only employers of those two, can take part in the collective agreement, and therefore negotiate the content of it.The purpose of this study is to answer the following question: Why are rules that has been interpreted in collective agreements not expressed in writing? Therefore, the Swedish collective agreement system will be examined, and a distinction between types of silent regulations will be made to find causes. The potential for workers to act on a collective agreement with quiet regulations will also be examined.Collective agreements are signed on three levels: central, union and local levels.

Arbetstid är en fråga som alltid varit omdebatterad, och som det hänt mycket med genom åren i många avseenden. I svensk rätt har arbetstid reglerats i många olika lagar och vissa yrkesgrupper har haft egna lagar om branschens arbetstidsregler. I dag är det i huvudsak arbetstidslagen som reglerar arbetstidsfrågorna, men som i många arbetsrättsliga lagar finns det möjlighet att göra avvikelser och mer preciserade villkor genom Kollektivavtal. Sedan Sveriges inträde i EU 1995 går det dock inte att frångå de EG-direktiv om arbetstid som rådet utfärdat. Det har förändrat den svenska arbetstidsregleringen då arbetstidslagen har fått ändrats och de Kollektivavtalsslutande parternas möjligheter att avtala om arbetstid harinskränkts, då EG har satt miniminivåer för vissa regler genom direktiv.     EG-rätt, svensk rätt och Kollektivavtal reglerar till viss del sammaarbetstidsfrågor, men desto närmre arbetstagaren, desto mer precisa regler.

Sammanfattning Jämställdhetsplaner ? en källa till förändring eller bara pappersarbete? är en kandidatuppsats i Handelsrätt. Vi har försökt att utreda om arbetsplatserna blir mer jämställda i och med arbetet med jämställdhetsplaner. Detta har vi gjort genom att analysera förarbeten och doktrin för att beskriva den rättsliga utvecklingen av jämställdhetslagen med dess aktiva åtgärder och jämställdhetsplaner som ett rättsligt medel för att öka jämställdheten i arbetslivet. Vidare har vi för att belysa hur jämställdhetsplaner fungerar i en del av verkligheten använt oss av litteratur på området, mailkorrespondens med JämO, utfört en telefonintervju med en fackförening samt varit ute på fem företag och intervjuat.

Syfte: Syftet är att beskriva och analysera konsekvenserna av de nyligen ändrade redovisningsreglerna avseende pensioner ur företagens perspektiv, samt undersöka vilka åtgärder dessa kan tänkas vidta. Metod: Vi har undersökt våra fallföretags årsredovisningar samt intervjuat personer insatta i ämnet för att på ett kvalitativt sätt förklara och diskutera kortsiktiga och långsiktiga konsekvenser av de nya pensionsredovisningsreglerna, samt åtgärder dessa kan komma att leda till. Slutsatser: Det går inte på förhand att avgöra om pensionsskulden kommer att öka eller minska vid övergången till de nya redovisningsreglerna. Utfallet beror till stor del på förhållandena i det specifika företaget, då det är många faktorer som spelar in. Det är även svårt att avgöra hur stor övergångseffekten blir.

SAMMANFATTNINGTanken bakom att införa ett huvudentreprenörsansvar i byggbranschen är att det ska ligga till grund för ordning och reda. Arbetsmarknadsparterna är överens om att byggbranschen ska innehålla rättvisa och sunda konkurrensförhållanden och därtill ett seriöst företagande med god arbetsmiljö. Vad parterna däremot inte varit överens om är huruvida ett ekonomiskt solidariskt ansvar i entreprenadkedjan är förenligt med svensk arbetsrätt. Efter drygt ett års förhandling om att införa ett huvudentreprenörsansvar i svensk rätt, kompromissade parterna den 31 mars 2014 om en lösning. Kompromissen innebär att ett huvudentreprenörsansvar ska införas tillsammans med en särskild nämnd med tillhörande fond.Uppsatsens syfte är att kartlägga och analysera gällande svensk rätt för att undersöka om möjligheten att reglera huvudentreprenörsansvaret utifrån arbetsmarknadsparternas perspektiv finns och om så är fallet även se på hur denna reglering kan te sig inom byggindustrin.

En relativt omfattande del av arbetstagarens skyldigheter enligt anställningsavtalet är arbetstagarens lojalitetsplikt. Lojalitetsplikten är ett begrepp under vilket flera olika typer av regler brukar räknas, bland annat regler kring konkurrerande verksamhet, tystnadsplikt och bisysslor. Generellt sett har det uttalats att lojalitetsplikten är en skyldighet för arbetstagaren att sätta arbetsgivarens intresse framför sitt eget, samt att undvika situationer där han kan komma i pliktkollision. Skyldigheten är inte generellt reglerad i lag, även om vissa lagregler förekommer för speciella områden. Innebörden av denna framgår istället i första hand av rättspraxis och doktrin.Lojalitetsplikten har genom åren varit föremål för prövning i en rad olika mål och Arbetsdomstolen har vid flera tillfällen gett vägledning kring pliktens omfattning.

Sveriges medlemskap i EU innebär att den svenska arbetsrätten harmoniseras med EG-rätten. Den svenska implementeringen av utstationeringsdirektivets skyddsregel om minimilön, genom Kollektivavtal, har underkänts. Detta eftersom implementeringen medför en diskriminering av utländska tjänsteföretag som har utstationerad personal i Sverige. Diskriminering föreligger eftersom de svenska Kollektivavtalen inte omfattar alla på arbetsmarknaden och att alla avtal inte reglerar minimilöner. Magisteruppsatsens syfte är att utreda vilka möjligheter som finns för att anpassa den svenska Kollektivavtalsmodellen till EG-rätten efter EG-domstolens förhandsavgörande i Lavalmålet.

Denna uppsats avsåg, som en påbyggnad till min kandidatuppsats ?Dansk flexicurity i svensk rättslig belysning?, utreda frågan hur långt semidisposiviteten i LAS sträcker sig och om arbetsmarknadens parter genom Kollektivavtal kan avtala om ett svenskt flexicurity-system. I arbetet har jag valt att begränsa mig till att endast utreda semidisposiviteten som stadgas i 2§ LAS gällande reglerna om turordning samt företrädesrätt till återanställning. Rättsläget verkar när samtliga rättskällor beaktas vara ganska tydligt. Förarbetena landar, enligt min utredning, i att det finns en avsevärd semidisposivitet i lagen om anställningsskydd så länge avsteg från LAS sker med Kollektivavtal på centralnivå.

Syftet med denna studie var att undersöka fyra unga invandrarmäns erfarenheter och upplevelser av att tidigare ha suttit i fängelse. Jag ville försöka förstå varför dessa män hade börjat begå brott, deras intryck av möten med det svenska samhället. Mina funderingar besvarades genom att jag använde mig utav Beckers avvikelse/stämplings teori för att få vissa svar genom en kvalitativ studie, som innehöll djupintervjuer. Resultaten av studien har visat att orsaker till brottsbeteende hos invandrarna bland annat kan bero på utanförskap, integreringsbrist och diskriminering i samhället..

Transfer of undertaking or business is a complex fact. It requires many aspects to be takeninto consideration. For there to be a transfer of undertaking or business, it has to be a stableeconomic entity that after transfer has retained its identity. The provisions regarding transferof undertaking or business is found in the transfer of undertaking or business directive,6 b § LAS and 28 § MBL.An employee?s employment is automatically transferred to the transferee.

Stridsåtgärder är idag en tämligen sällsynt företeelse på arbetsmarknaden. Visserligen förekommer det fortfarande som ett påtryckningsmedel, för att i mellanperioden av två Kollektivavtal få motparten att gå med på villkor som anses nödvändiga och relevanta. Dock om en jämförelse görs med hur det tidigare i historien sett ut, kan slutsatsen dras att stridsåtgärder används förhållandevis restriktivt idag. Anledningarna till detta har varit många. Två överenskommelser mellan arbetsmarknadens parter som varit av särskild vikt är decemberkompromissen och Saltsjöbadsavtalet, vilka har behandlats i uppsatsen.

De svenska Kollektivavtalen är ett högaktuellt ämne då framförallt Vaxholmskonflikten och den pågående valkampanjen har satt Kollektivavtalen i fokus. Kollektivavtalen ifrågasätts från allt fler håll och dess framtid anses oviss. Uppsatsen syftade således att pröva de svenska Kollektivavtalens legitimitet och detta skulle ske utifrån en operationalisering av Beethams legitimitetsteori. Slutsatserna som drogs efter att Kollektivavtalen prövats mot legitimitetsteorins alla nivåer var att de svenska Kollektivavtalen är legitima. Detta är dock inte en legitimitet utan problem, flera punkter då legitimitetskraven ej uppfylldes till fullo gick att finna..

I LOU regleras kommunala och statliga myndigheters anskaffningar av byggentreprenader, varor, tjänster och byggkoncessioner. Upphandlingsbestämmelserna har tillkommit för att säkerställa att invånarna får det bästa och det mesta för skattepengarna. LOU har sin grund i EU-rätten och EU:s upphandlingsdirektiv. Direktivet omfattar inte alla upphandlingar, exempelvis omfattas inte upphandlingar vars värde underskrider vissa belopp, så kallade tröskelvärden och upphandlingar av B-tjänter, vilket avser upphandlingar av bland annat hälsovård, socialtjänst och undervisning. Sverige har dock valt att införa bestämmelser även för upphandlingar som inte omfattas av direktivet.I denna uppsats behandlas arbets- och anställningsvillkor i offentliga upphandlingar.Det har förekommit att upphandlande myndigheter har ställt krav i upphandlingar på att leverantörerna ska vara bundna av Kollektivavtal.