Sökresultat:
356 Uppsatser om Kollektiva varumärken - Sida 21 av 24
VÀrdebasen i Den Tionde Dagen : om normer, praxisteori och vÀrden i lokal skolutveckling
Med utgÄngspunkt i det lokala skolutvecklingsprojektet Den Tionde Dagen studeras grundlÀggande vÀrde- och normprinciper. Studien har fokus pÄ den kollektiva moralen (normerna), praxisteorin (normerna och vÀrderingarna) samt vÀrdebasen (vÀrdegrunden) inom kontexten lokal skolutveckling. VÀrdebasen jÀmförs med vad som framkommer i de nationella styrdokumenten inom diskursen vÀrden. I ett större perspektiv handlar studien om att förstÄ essensen i lokal skolutveckling. Studien stödjer sig pÄ den vÀrdeobjektivistiska teorin.
Biltrafikorienterade stadsdelars möte med ett hÄllbart resande : Hur pÄverkar konfigurationer av urban form vÄrt sÀtt att resa?
Efter andra vÀrldskriget blev bilen tillgÀnglig för den breda folkmassan och utgjorde dÀrmed det huvudsakliga transportmedlet. För att öka bilens framkomlighet och sÀkerheten kring bilens framfart formulerades stadsbyggnadsprinciper till förmÄn för biltrafiken. Stockholms tunnelbana och dess förorter byggdes samtidigt som massbilismen tillÀts dominera stadsbyggandet. Det hÀr kandidatarbetet syftar till att undersöka Stockholms tunnelbaneförorters konfigurationer av urban form utifrÄn frÄgan om vilka trafikslag som prioriteras genom följande frÄgestÀllningar: - Vilka konfigurationer av urban form kÀnnetecknar biltrafikorienterade- respektive kollektivtrafikorienterade stadsdelar? - Gynnar Stockholms tunnelbaneförorters konfigurationer av urban form ett visst sÀtt att resa? Metoden för studien Àr en analysmodell för urban form i förhÄllande till trafikprioritering som tillÀmpas pÄ de fyra tunnelbaneförorterna VÀllingby, SkÀrholmen, Akalla och SkarpnÀck.
VÀlkommen till BorÄs ? En studie om marknadsföringen av BorÄs
Destinationsmarknadsföring Àr en komplex marknadsföringsform eftersom turismprodukten Àr sammansatt av en upplevelse av platsen och mÀnniskorna vid en sÀrskild tidpunkt dÀr produkten produceras och konsumeras samtidigt. För marknadsförare av turismdestinationer Àr det viktigt att etablera, förstÀrka eller förÀndra en destinations image samt att vara lyhörda för varje destinations unika behov och begrÀnsningar. StÀders framtid Àr beroende av invÄnarnas och företagarnas beslut. Idag mÀrks stÀdernas innovativa anda genom projekt som syftar till att bemöta de allt mer ökande ekonomiska, sociala och miljömÀssiga utmaningarna.BorÄs Àr en stad som kÀnnetecknas av nÀrhet till natur, kultur och shopping. Staden prÀglas av sitt kulturella arv frÄn textilindustrin och nÀrheten till Göteborg.
"PÄ samma sÀtt som man servar bilen sÄ mÄste man serva sitt ledarskap" : En studie om deltagares uppfattningar efter medverkan i ledarutvecklingsaktiviteter
Det uppfattas idag som en sjĂ€lvklarhet att fortsĂ€tta lĂ€ra och utvecklas genom hela livet. Ă
rligen spenderas stora summor pÄ ledarutveckling, vilket har vÀckt ett intresse att undersöka denna form av utbildningsaktiviteter. Denna studie syftar till att undersöka vad som kan ligga till grund för valet att delta i ledarutvecklingsaktiviteter utifrÄn en fallstudie hos Stelena, samt hur deltagarna uppfattar att dessa aktiviteter bidrar till lÀrande och praktisk anvÀndbarhet.Fyra frÄgestÀllningar formulerades; Vilka motiv framkommer för deltagande i dessa aktiviteter? PÄ vilket sÀtt uppfattar deltagarna att kompetenser och verktyg genereras i aktiviteterna? PÄ vilket sÀtt uppfattar deltagarna att ledarutvecklingsaktiviteterna influerat deltagarna och bidragit till ett lÀrande? Hur uppfattar deltagarna möjligheterna att kunna anvÀnda genererade kompetenser och verktyg i sitt dagliga arbete? För att fÄ en ingÄng till vÄra frÄgestÀllningar tog vi inledningsvis del av tidigare forskning inom omrÄdet ledarutveckling. För att insamla vÄrt empiriska material genomfördes sju intervjuer.
Kulturkrockar - Ur ett managementperspektiv
För att skapa ökad förstÄelse och utveckla positiva och hÄllbara affÀrsrelationer diskuterar denna uppsats hur blivande manager bör finna intresse i att lÀra sig om kultur och kulturers pÄverkan i organisationer. Uppsatsen utgÄr ifrÄn kultur som nÄgot som definierar grupper av mÀnniskor och har vidare delat in detta i organisationskulturer och kultur ur den enskilda individens perspektiv i samspel med varandra. Kulturella skillnader kan i dessa olika sammanhang sÀtta kÀppar i hjulet och skapa konflikter mellan mÀnniskor eller grupper, sÄ kallat kulturkrockar.Uppsatsen Àr skriven ur ett hermeneutiskt förhÄllningsÀtt och materialet som hÀmtades in var frÄn sex olika informanter och behandlades med en narrativ metod. Vid behandling av materialet har man utgÄtt ifrÄn Hernadis tolknings modell genom att stÄ under, stÄ över och till slut stÄ istÀllet för. Ur materialet togs det ut tre stycken olika historier som symboliserar kulturkrocken pÄ olika sÀtt.
Stockholms trafiksituation : Vilka fo?ra?ndringar bo?r ske fo?r att minska klimatpa?verkan och koldioxidutsla?ppen?
Att ta tag i problemet anga?ende klimatfo?ra?ndringarna och den fo?rva?ntade globala temperaturho?jningen ga?r inte la?ngre att skjuta upp utan ma?ste a?tga?rdas i dagens la?ge fo?r att jorden slutligen ska na? ett ha?llbart klimat. Genom att visa omva?rlden att det ga?r att ha en fungerande storstad med kraftiga reduceringar i biltrafik och ett stort utbud av kollektivtrafik kan Stockholm visa framfo?tterna och vara en inspiration till o?vriga sta?der. Klimatfo?ra?ndringarna a?r ett globalt problem och det kra?vs da?rfo?r ett agerande pa? global niva?.
EU-identitet i mÄngfaldens tecken - en litteraturstudie om skapande och vidmakthÄllande av en EU-identitet
VÄrt syfte med uppsatsen Àr att undersöka hur EU kan skapa eller vidmakthÄlla en gemensam identitet för hela unionen. Detta gjordes utifrÄn antagandet att en sÄdan EU-identitet Àr en form av kollektiv identitet och formas i ett förÀnderligt samhÀlle. Undersökningen gjordes i form av en litteraturstudie kring de tre begreppen kollektiv identitet, nationell identitet samt organisationsidentitet. Det kollektiva identitetsskapandet studerades mot bakgrunden av ett förÀnderligt samhÀlle, dÀr kollektiv identitet ses som en förutsÀttning för gruppers och samhÀllens fortlevnad och skapas i sociala sammanhang.I bearbetningen av materialet försökte vi dra paralleller mellan EU:s ÄtgÀrder för att skapa eller vidmakthÄlla EU-identiteten samt de ÄtgÀrder som traditionellt anvÀnds pÄ nationell- respektive organisationsnivÄ. Nationella identiteter skapas via uppifrÄn styrda projekt med statsmakten som initiativtagare.
Cannabissmuggling till Sverige : Om brottsbekÀmparnas beskrivningar och perspektiv
Syftet med studien var att ta reda pÄ brottsbekÀmparnas tankar och idéer angÄende fenomenet cannabissmuggling till Sverige, hur de anser att man bÀst skall göra för att minska eller fÄ stopp pÄ smugglingen av cannabis. Undersökningsgruppen bestÄr av Ätta brottsbekÀmpare som arbetar i brottsbekÀmpande myndighet (polisen & Tullen) med god insyn i cannabisproblematik. BrottsbekÀmparna intervjuades med en semistrukturerad kvalitativ intervju och fick dÄ berÀtta med egna ord om sina erfarenheter av att bl.a. bekÀmpa smuggling av cannabis. Resultatet analyseras med hjÀlp av rutinaktivitetsteorin och rational choice-teorin samt tidigare forskning.
Med ryggen mot Herrar medicinare. En kulturanalys av de första kiropraktorerna i Sverige, deras strategier för att uppnÄ erkÀnnande och organisering som profession pÄ lÀkekonstens fÀlt mellan Ären 1921-1936.
Den hÀr masteruppsatsen handlar om hur kiropraktiken togs emot och utvecklades i Sverige frÄn det att de första kiropraktorerna kommer under mellankrigsperioden, med början runt Är 1921, och fram till dess att organisationen Diplomerade Chiropractorers Förening inregistreras Är 1936. Syftet med uppsatsen Àr att studera processer för görandet av professionsidentitet och professionskultur med utgÄngspunkt i en kulturanalytisk studie av skrifter, artiklar, brev och publikationer som kiropraktorerna sjÀlva producerat och/eller figurerar i. Min huvudfrÄgestÀllning Àr:
? Vilka vÀgar och strategier för att uppnÄ erkÀnnande och organisering som profession valde de första svenska kiropraktorernas under perioden 1921-1936 och vilka bakomliggande processer, konflikter samt orsaker var det som ledde fram till dessa val?
Den teoretiska ansatsen i uppsatsen grundar sig i ett aktörsorienterat och socialkonstruktivistiskt perspektiv. Bourdieus begrepp fÀlt, doxa och symboliskt kapital anvÀnds som verktyg för att förklara de processer och maktstrukturer som Àr i spel, medan Thomas F.
Jordbruksmarkens kollektiva vÀrden : Kommunpolitikers vÀrdering av de öppna landskapen i VÀsterbottens lÀn
Syfte: Syftet med undersökningen Àr att se om, och i sÄ fall hur, elevernas antal steg samt upplevda anstrÀngningsnivÄ under lektioner i idrott och hÀlsa pÄverkas av vilket tempo bakgrundsmusiken har. Metod: Studien utfördes pÄ 83 gymnasieelever frÄn tvÄ olika skolor (varav 35 elevers resultat slutligen kunnat anvÀndas). Eleverna genomförde tvÄ till synes identiska lektioner vardera, dÀr huvudmomentet bestod av en stationsbana. Den ena lektionen genomfördes till musik med ett BPM[1] högre Àn 140, medan den andra hade under 120 BPM. TvÄ av klasserna började med musik i det lÀgre tempot och tvÄ med musik i det högre tempot.
Individuell lönesÀttning ur ett kompetensperspektiv : En studie om kompetensens roll vid individuell lönesÀttning inom statlig organisation
Den kollektiva  tanken om ?lika lön för lika arbete? var lÀnge mottot i svensk lönepolitik. Denna tanke har övergÄtt i allt högre grad till att belöna varje enskild  individ efter dennes egna prestationer och personliga egenskaper. SamhÀllet  har gÄtt mot ett individfokus och likasÄ har Àven tankarna kring  lönesÀttning. De senaste tjugo Ären har den individuella lönesÀttningen varit  dominerande pÄ den svenska arbetsmarknaden.
Att vara ny i ett yrke : En studie om nyblivna prÀsters yrkesidentiteter
Syftet med denna studie har varit att undersöka nyblivna prÀsters yrkesidentiteter. För att besvara syftet har en intervjustudie med fem nyblivna prÀster gjort. Intervjuerna har i huvudsak behandlat pastorsadjunkternas upplevelser av att vara nyblivna prÀster. Teorin som anvÀnts behandlar socialisation och yrkessocialisation. Peter L.
Biltrafikorienterade stadsdelars möte med ett hÄllbart resande - Hur pÄverkar konfigurationer av urban form vÄrt sÀtt att resa?
Efter andra vÀrldskriget blev bilen tillgÀnglig för den breda folkmassan och
utgjorde dÀrmed det huvudsakliga transportmedlet. För att öka bilens
framkomlighet och sÀkerheten kring bilens framfart formulerades
stadsbyggnadsprinciper till förmÄn för biltrafiken. Stockholms tunnelbana och
dess förorter byggdes samtidigt som massbilismen tillÀts dominera
stadsbyggandet. Det hÀr kandidatarbetet syftar till att undersöka Stockholms
tunnelbaneförorters konfigurationer av urban form utifrÄn frÄgan om vilka
trafikslag som prioriteras genom följande frÄgestÀllningar:
- Vilka konfigurationer av urban form kÀnnetecknar biltrafikorienterade-
respektive kollektivtrafikorienterade stadsdelar?
- Gynnar Stockholms tunnelbaneförorters konfigurationer av urban form ett visst
sÀtt att resa?
Metoden för studien Àr en analysmodell för urban form i förhÄllande till
trafikprioritering som tillÀmpas pÄ de fyra tunnelbaneförorterna VÀllingby,
SkÀrholmen, Akalla och SkarpnÀck.
Hur viktig Àr rite de passage för invÄnarna i Kalix
Dop, konfirmation och bröllop Àr nÄgra riter som kyrkan kan erbjuda och som har varierats genom Ärens lopp. Syftet med denna uppsats Àr att genom relevant litteratur beskriva dopets, konfirmationens samt bröllopets historia och seder och bruk, samt kartlÀgga vad invÄnarna i Kalix anser om rite de passage. Metoden utgick frÄn ett kvantitativt synsÀtt och till grund för undersökningen lÄg enkÀtundersökningar bland Kalixborna och urvalet bestod av 100 respondenter med bred Äldersvariation 15-75 Är. Resultatet visar att de flesta av bÄde mÀnnen och kvinnorna oavsett Älder eller yrke/sysselsÀttning, anvÀnder kyrkan i 1:a hand för att utföra olika riter, men dÀrutöver minskar kontakten med kyrkan. Men det finns en viss skillnad mellan könen.
Orminge i mitt hjÀrta : en designpedagogisk undersökning om hur boende i Orminge kan ta plats i det offentliga rummet med kollektivt broderi
Denna designpedagogiska undersökning baseras pÄ ett empiriskt material som med en etnografisk inspirerad metod med participatory design som grund för deltagandet, undersöker rÀtten till individens visuella uttryck i det offentliga rummet, sett ur ett maktperspektiv inom det socialkonstruktionistiska fÀltet. Syftet Àr att skapa en mötesplats som kan möjliggöra för boende i Orminge att ta plats med visuella avtryck i ett kollektivt skapande. I Orminge, som Àr en förort till Stockholm, har undersökningen Àgt rum i form av en workshop, en aktion och en utstÀllning. Under tre veckor i oktober 2010 kunde biblioteksbesökare till Orminge Bibliotek delta i en öppen workshop. Deltagarna, de boende i Orminge och tillika besökare till Orminge Bibliotek, "mÄlade med trÄd" pÄ duk och bestÀmde sedan platser dÀr den broderade duken skulle placeras ut i det offentliga rummet.