Problem: ICA arbetar med lojalitetsprogram och detta för att skapa långa och hållbara relationer till sina kunder. Företaget visar förståelse för att det inte räcker att enbart sälja produkter utan det krävs en relation till dess kunder. ICA skapade 2008 ett koncept vid namn ?Mina varor? vilket bygger på att ICA ger riktade erbjudanden till sina kunder utefter dennes tidigare inköpsbeteende. Vid lanseringen av ?Mina varor? riktades stor kritik mot ICA och dess sätt att hantera kundernas personliga integritet och att erbjudandena inte stämde överens med vad kunderna handlade.

Problem: ICA arbetar med lojalitetsprogram och detta för att skapa långa och hållbara relationer till sina kunder. Företaget visar förståelse för att det inte räcker att enbart sälja produkter utan det krävs en relation till dess kunder. ICA skapade 2008 ett koncept vid namn ?Mina varor? vilket bygger på att ICA ger riktade erbjudanden till sina kunder utefter dennes tidigare inköpsbeteende. Vid lanseringen av ?Mina varor? riktades stor kritik mot ICA och dess sätt att hantera kundernas personliga integritet och att erbjudandena inte stämde överens med vad kunderna handlade.

I denna uppsats diskuterar författaren dels om det är möjligt för kollektiv att klassificeras som autonoma entiteter, och dels huruvida det är möjligt för en kollektiv entitet att ha vissa moraliska egenskaper som kollektivets ingående individer saknar. Enligt David Copps kollektiva moraliska autonomites så är detta möjligt. I framställningen presenteras det ett antal invändningar mot Copp riktade av Seumas Miller, som författaren delvis vänder sig mot..

Problem: ICA arbetar med lojalitetsprogram och detta för att skapa långa och hållbara relationer till sina kunder. Företaget visar förståelse för att det inte räcker att enbart sälja produkter utan det krävs en relation till dess kunder. ICA skapade 2008 ett koncept vid namn ?Mina varor? vilket bygger på att ICA ger riktade erbjudanden till sina kunder utefter dennes tidigare inköpsbeteende. Vid lanseringen av ?Mina varor? riktades stor kritik mot ICA och dess sätt att hantera kundernas personliga integritet och att erbjudandena inte stämde överens med vad kunderna handlade.

Alltmedan antalet konsumenter ökar som uppger att de vill köpa etiskt märkta varor, uppvisar resultat från ett flertal studier ett gap mellan konsumenters attityd och beteende i fråga om etiska köp. Åtskilliga försök har gjorts till att förklara ?gapet? mellan attityd och beteende men i flera fall har en förenklad bild av relationen mellan dessa tillämpats.Frågan är därför om ?gapet? skulle återfinnas om hänsyn tas till de beteendevetenskapliga teorier som ligger till grund för detta gap. I denna studie undersöks om attityden mot köp av etiskt märkta varor är bättre på att förutsäga individens köpbeteende än attityden mot etiskt märkta varor i allmänhet. Detta syfte undersöktes genom semistrukturerade intervjuer med nio konsumenter.

I denna fallstudie studeras hur medarbetare på Försäkringskassan anpassar sig efter och samarbetar i ett skrivprojekt där flera deltagare med olika mycket inflytande över och engagemang gemensamt producerar texter. Syftet med studien är att kartlägga hur deltagarna i skrivprojektet nyttjar kognition och kommunikation. Frågorna som studien försöker besvara är 1.vem deltar i skrivprocessen och hur, 2.hur upplever deltagarna att den kollektiva aspekten på skrivandet påverkar deras kognition och 3.vilken roll spelar deltagarnas individuella kognitiva processer i sociala förhandlingar?Materialet som studeras har inhämtats med kommunikationsetnografiska och praxisanalytiska metoder genom deltagande observation och intervjuer där deltagarna själva har fått bidra till analysen. Resultaten visar att deltagarna delas in i en kärngrupp, som oftast skriver och fattar beslut, och en grupp med sekundära deltagare, som fungerar som en resurs och sätter begränsningar för kärngruppen.

Med denna uppsats måste jag verkligen betona att jag ökat min förståelse för Takashi Murakami och hans konstnärskap. Gradvis tog jag mig in i hans konstnärskap. Till en början är det väldigt lätt att fastna vid spektakulära uttryck i hans konst och grubblerier kring hur hans varor blivit konst, men glappet däremellan är alldeles för stort för att sådana tankar skall kunna mynna ut i något fruktbart. Men genom att först försöka förstå sig på hans verksamhet mot ljuset av den ekonomiska kontexten framhävdes gradvis detaljerna kring hur hans varor blivit konst. Jag kom fram till att hans konst egentligen handlar om symboler i relation till andra symboler, där spänningen ligger i att Murakamis är beständiga/ fixerade medan de övriga är rörliga/ dynamiska.

Arbetet berör konflikten mellan rättigheten att vidta kollektiva stridsåtgärder och EU-rättens regler om friheten att tillhandahålla tjänster. EU-domstolen har i Lavaldomen underkänt Sveriges implementering av utstationeringsdirektivet, som innehåller bestämmelser om minimikrav som en medlemsstat måste garantera utstationerade arbetstagare. Domstolens tolkning av utstationeringsdirektivet har kritiserats och menats leda till social dumpning, då domstolen bestämmer att de garanterade villkoren inte bara utgör minimikrav utan även maximikrav. En stridsåtgärd får således inte vidtas i syfte att åstadkomma kollektivavtalsförhandlingar för villkor som är mer förmånliga än de som garanteras enligt direktivet.I analysen konstateras först att EU-domstolen har underordnat arbetsrätten utan något ordentligt lagstöd för detta och att avvägningen därför tycks vara motiverad av rättspolitiska skäl snarare än juridiska. Detta, enligt mig, olyckliga rättsläget kvarstår än idag trots Lissabonfördragets ikraftträdande.

Företags och andra organisationers konsumtion av produkter och tjänster bidrar till miljöpåverkan i alla dess faser. Det är enklare för ett producerande företag att identifiera sina mest kritiska upphandlingsområden, till skillnad från organisationer som huvudsakligen upphandlar varor och tjänster. Med upphandling avses i det här fallet en organisations inköp av varor och tjänster. Upphandlingen av varor och tjänster bidrar till indirekt miljöpåverkan och den upphandlande organisationen har ofta svårt att påverka produktions- och slutfas av varor och tjänster.Syftet med studien är att utveckla ett arbetssätt för att kunna bedöma en icke-producerande organisations miljöpåverkan av dess upphandling av varor och tjänster. Detta arbetssätt kommer att testas och utföras som en fallstudiestudie på Linköpings Universitet (LiU), där syftet är att identifiera kritiska upphandlingsområden.Denna fallstudie bygger på en tidigare studie på LiU där miljöpåverkan har bedömts i produktionsfasen med hjälp av miljöexpanderad inputoutputanalys (MIOA).

Föreliggande studie syftar till att, med fokus på den kollektiva arenan, ge en fördjupad kunskap om hedersrelaterat våld genom unga kvinnors subjektiva, kvalitativa skildringar, vilka präglats av kollektivistiska hederskulturer. Sju semistrukturerade intervjuer genomfördes med unga kvinnor vilka blivit föremål för hedersrelaterat våld och således har en insikt i den kollektiva arenan. Resultatet visar att ryktesspridning används medvetet av kollektivmedlemmar likt ett maktmedel och rykten florerande inom kollektivet har resulterat i direkta hedersvåldshandlingar riktade mot respondenterna. Vidare visar resultatet på att de unga kvinnorna porträtterar kollektivet som en mekanism vilken straffar normavvikande och potentiellt normavvikande individer. Rädslan för att uppfattas som oppositionell delas av många i kollektivet, däribland de som utfärdat hedersvåldshandlingar mot respondenterna och således tycks offerskapet i det kollektiva hedersrelaterade sammanhanget vara bilateralt i den bemärkelsen att de förtryckande och hedersvåldshandlande individerna även de är förtryckta.

Denna uppsats behandlar EU:s inre marknad och dess fria rörlighet av varor. Den fria rörligheten av varor reglerar i artiklarna 28 och 29 EG-fördraget. Dessa artiklar förbjuder import- och exportrestriktioner samt ÅMV mellan medlemsstaterna. Det finns däremot undantag till dessa artiklar i artikel 30 EG-fördraget, som kan tillämpas om åtgärden är tillräckligt nödvändig och lämplig. Artiklarna 28 - 30 EG-fördraget är framför allt tillämpliga på gemenskapens medlemsstater, men även på dess institutioner, något som bekräftas i EG-domstolens praxis.EU:s institutioner har befogenheter att införa harmoniserande akter som exempelvis reglerar den inre marknaden.

Undersökningen anknyter till Skånes danska förflutna. Riksdagen år 1720 bildar en bas för undersökningen, där de skånska deltagarnas agerande ska hamna i fokus. Deltagandet kommer att följas utifrån en diskussion kring statsbyggnadsprocesser och kollektiva identiteter, där jag är intresserad av att undersöka om det finns något i de skånska representanternas sätt att uttrycka sig som går att härleda till deras tidigare danska rikstillhörighet..

Branscherna mobila företagstjänster och webbteknik har svårt att utnyttja det kundupplevda värdet i sin marknadsföring, då de tillhandahåller produkter som befinner sig i gränslandet mellan varor och tjänster. I dagsläget finns det inga marknadsföringsteorier som behandlar dessa produkter. Syftet med detta kandidatarbete är att föreslå en modell för marknadsföring av produkter i gränslandet mellan varor och tjänster. Modellen kommer att fokusera kring kundupplevt värde. Empiriinsamlingen har skett genom kvalitativa intervjuer.

Branscherna mobila företagstjänster och webbteknik har svårt att utnyttja det kundupplevda värdet i sin marknadsföring, då de tillhandahåller produkter som befinner sig i gränslandet mellan varor och tjänster. I dagsläget finns det inga marknadsföringsteorier som behandlar dessa produkter. Syftet med detta kandidatarbete är att föreslå en modell för marknadsföring av produkter i gränslandet mellan varor och tjänster. Modellen kommer att fokusera kring kundupplevt värde. Empiriinsamlingen har skett genom kvalitativa intervjuer. Vi har valt kvalitativa intervjuer för att få fram ett resultat som är användbart vid analys och vidare för att kunna dra relevanta slutsatser.

Med den här studien har jag velat undersöka förutsättningar för att realisera gällande styrdokuments skrivningar om kollektiva lärprocesser och elevers subjektskapande, genom att iscensätta ett litteratur- och bildprojekt i en klass i år 9 i min bildpedagogiska praktik. Genom att dokumentera och reflektera över processen har jag sett att dessa förutsättningar kan skapas, men att de olika ramfaktorer som finns, i vissa fall försvårar realiserandet. Det handlar till exempel om tidsaspekter, schematekniska frågor, elevers förväntningar, bildämnets traditioner och en brist på en samsyn mellan pedagoger angående människo- och kunskapssyn och dess konsekvenser för praktiken.Perspektivet har också vidgats ut från den egna praktiken, till att omfatta hur några andra aktörer tolkar och realiserar våra styrdokuments skrivningar. Enskilda intervjuer har gjorts på två friskolor; med en pedagogista på en Reggio Emiliainspirerade skola, en Freinetpedagog, samt med en kommunal skolchef och en kommunalt anställd bildlärare i en annan kommun. Där fann jag en stor samsyn beträffande hur man såg på förutsättningar för att främja kollektiva lärprocesser och elevers subjektskapande.