Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare i engelska i gymnasieskolan arbetar med högpresterande och särbegåvade elever, samt vilka faktorer det är som möjliggör och försvårar lärarnas arbete med dessa elever. I studien har fem kvalitativa intervjuer gjorts med verksamma lärare på två olika gymnasieskolor. De teorier som tillämpas i studien är Lev Vygotskijs teori om den närmaste utvecklingszonen, Roar Pettersens ramfaktorteori samt ett specialpedagogiskt perspektiv. Resultatet visar att de fem intervjuade lärarna har förmåga att definiera vad en högpresterare och särbegåvning är samt skilja på dem. Alla har erfarenheter av högpresterare, men endast tre av dem har erfarenheter av särbegåvningar.

I Utbildning i svenska för invandrare (SFI) ryms flera logopediskt intressanta områden. För att få en större inblick i SFI gjordes därför denna kvalitativa studie över lärares syn på undervisning inom SFI med hjälp av två fokusgruppintervjuer och grundad teori som forskningsansats. Denna studie har som huvudsyfte att spegla hur SFI-lärare ser på såväl sin egen undervisning som undervisning inom detta område i stort. Vidare frågar sig författarna hur lärare ser på de språkliga områdena: fonologi, grammatik, lexikon, pragmatik samt läs- och skrivförmåga. Uppsatsen genomsyras av tre huvudteman;samhälle, SFI-undervisning och individ, som uppstått under pågående studie.

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka en av de eviga militärteoretiska frågorna, teknikens inverkan på taktiken och vice versa. För att begränsa omfattningen och öka möjligheterna att erhålla mer specifika slutsatser har uppsatsen avgränsats till en maritim kontext. Uppsatsens problemformulering lyder:Utifrån den givna litteraturen, diskutera om teknik och resurser bättre förklarar framgång i marina operationer än taktiskt och operativt uppträdande.Framgång i den maritima arenan har definierats som en styrkas förmåga att etablera eller bestrida herravälde till sjöss. Undersökningen har syftat till att utröna om begreppsparen teknik och resurser eller taktik och operativt uppträdande är mest framkomlig väg när herravälde skall etableras eller bestridas. Empirin för uppsatsen består av ett antal sjömaktsteoretiker som använts under utbildningen vid Försvarshögskolans chefsprogram.Slutsatsen för uppsatsen är inledningsvis att samma förmågor avgör graden av framgång för en sjöstyrka att etablera som att bestrida ett herravälde till sjöss.

Syfte: Syftet med studien är att analysera IKEAs etableringsprocess i Ryssland ur ett nätverks-perspektiv, för att undersöka hur IKEA har byggt upp/skapat sitt nätverk i Ryssland. Avsikten är främst att studien ska kunna vara till stöd för andra företag som planerar att etablera sig i Ryssland. Metod: Vi har gjort en fallstudie av IKEAs etablering i Ryssland med utgångspunkt från nätverksteorin för att visa hur IKEA har byggt relationer och skapat sitt nätverk vid etableringen. Främsta analys-verktyget är Ghauri och Holstius nätverksmodell för etablering i utvecklingsekonomier. Analysen bygger främst på information hämtad från intervjuer gjorda på IKEA i Moskva.

IKT (informations- och kommunikationsteknologi) används i allt högre omfattning i undervisningen. Frågan är om och hur undervisningen förändras i och med detta. I denna studie har syftet varit att studera hur användningen av IKT inverkar på elevernas agerande i några olika aktiviteter i matematik, vissa utförda med stöd av IKT. Aktiviteterna har studerats utifrån hur eleverna har agerat samt hur de har kommunicerat i dessa aktiviteter. Situationerna har varit multimodala vilket gör att eleverna fått tillgång till olika representationer av funktioner, vilket utgör det matematiska innehållet för studien.Elevers agerande och kommunikation har dokumenterats i tre olika aktiviteter med videokamera.

SAMMANFATTNING Uppsatsens titel: Fickor med hål. Hur nyetablerade modeföretag med begränsade resurser ska kunna kommunicera sitt varumärke på marknaden. Seminariedatum: 050111 Ämne/kurs: Kandidatuppsats, FEK 582. Marknadskommunikation, 10p. Författare: Tomas Josefsson, Gustav Lipcsey, Charlotta Simonsson och Jenny Wahlström.

The purpose of this essay is to examine what happens with library e-resources after implementing the discovery tool Summon. Summon provides a Google-like experience and uses multiple facet options when users need to narrow their discovery. Observations of change in the libraries e-resources with regards to database searches, click-throughs in linkresolvers and full text downloads are examined through looking at earlier reports and statistics from libraries in America and England. This provides a way to compare with Chalmers University of Technology?s Library.

Syftet med denna studie är att belysa några lärares inställningar till flerspråkighet och flerspråkiga elever och hur de arbetar med dessa elever. Studien bygger på 7 intervjuer med kvinnliga lärare som är verksamma i grundskolans tidigare år och arbetar på relativt små skolor i en och samma kommun. Resultaten visar att lärarna har en överlag positiv inställning till flerspråkighet och flerspråkiga elever, även om några negativa aspekter kommer upp. Många lärare ser eleverna som en resurs och menar att man får in språk- och kulturdiskussioner på ett naturligt sätt. Av intervjuerna framkom det även att det krävs mer tid och resurser för att kunna bemöta flerspråkiga elever. Dessa resultat stämmer väl överens med tidigare studier. Lärarna i studien menar att det krävs ett mer konkret och tydligt arbetssätt för att stödja språkutvecklingen för de elever som har annat modersmål än svenska.

Syftet med denna uppsats är att utveckla sex- och samlevnadsundervisningen med hjälp av queerpedagogiska teoretiska synteser. Resultaten från teoriutvecklingen är följande: - Queerteoretikern Butlers begrepp subversivitet kopplas till Piagets begreppspar ackommodation/assimilation. - Det queerteoretiska begreppet performativitet kopplas till Vygotskijs teori om språket som redskap för förändring, samt till hans teori om det kollektiva minnet. - De av Kumashiro sedan tidigare skapade fyra strategierna för förändring, inspirerade av Freires frigörande pedagogik samt poststrukturella teorier. Några slutsatser dras om hur en ny sex- och samlevnadsundervisning bör se ut.

Vid millennieskiftet stod det klart att två av Europas största mejeriföretag skulle fusioneras ihop till ett företaget. Svenska koncernen Arla och den danska MD Foods gick ihop i en så kallad merger of equals vilket innebär att fusionen äger rum mellan likvärdiga parter.Efter fusionen går det att ifrågasätta om fusionen verkligen blev jämn. Eftersom både styrelseordförande och VD:n är danskar samt att koncernledningen till stor del är danskt. Huvudkontoret placerades även i den danska staden Århus. Det är därför osäkert om begreppet merger of equals var ett knep för att få företagets ägare och medlemmar att gå med på att fusioneras.

Vår uppsats handlar om hur en invandrartät och icke invandrartät skola arbetar för att förbättra elevernas skolprestationer vad gäller betygen. Då den ena skolan är invandrartät utgör svenska2 och modersmålsundervisningen grunden för deras kunskapsinhämtande. Eftersom denna skola har en hög andel invandrarelever får de också tillägg till grundpengen vilket ger dem större frihet att fördela resurserna inom verksamheten. Den andra skolan, som har få invandrarelever, får däremot inget tillägg till grundpengen trots att även de har elever som är i behov av stöd. Där får skolledningen istället försöka fördela resurserna på bästa vis.

Bakgrund: Födoämnesallergi hos barn innebär påverkan på livskvaliteten, hos barnet såväl som hos föräldrarna. Som vårdgivare och beskyddare innebär det att alltid vara på sin vakt vad gäller det som barnet stoppar i sig. Föräldrar har också ett ansvar att instruera och utbilda andra i barnets omgivning, vilket kan medföra sociala begränsningar. Vårdpersonal kan hjälpa föräldrarna att minska deras ångest och oro genom en större förståelse för deras vardagssituation. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa föräldrars upplevelser, med fokus på livskvalitet, i familjer med barn som lider av födoämnesöverkänslighet.

Syftet med studien var att undersöka de möjligheter respektive svårigheter sex behöriga karaktärs- och kärnämneslärare på en gymnasieskola upplever med infärgning i undervisningen.Studien är kvalitativ och inleddes med en pilotundersökning och följdes därefter av sex intervjuer med gymnasielärare som alla har erfarenheter av yrkes- och studieförberedande program.Teorin som valts att koppla till består av en definition av vad infärgning innebär, sätt att se kunskap på samt studier där teori integrerats med praktik i undervisningen.Resultaten tyder på att en stor svårighet för lärare som arbetar med infärgning är att enas om en gemensam uppfattning om infärgning. Stora faktorer för denna kollektiva förståelse är samarbete och planering. Vidare kan förändringar av lokaler och scheman förbättra situationer då samarbetet inte fungerar. Detta innebär bland annat att skolans organisation bör ta ett större ansvar för att följa upp arbetet med infärgning. Resultaten av studien visar att lärarna anser att infärgning kan innebära att elever ser ett större samband och i längden lär sig mer..

Vårt samhälle är idag ett föränderligt kunskapssamhälle som ställer allt högre krav på oss medborgare. Från att vårt samhälle har varit mer kollektivistiskt, har det börjat ta några stadiga kliv mot ett mer individualistiskt samhälle. Idag kräver vårt arbetsliv allt mer av oss medborgare och det kräver att vi tar fram det bästa hos var och en av oss. Därmed har jag som avsikt att undersöka om arbetstagare på en specifik arbetsplats, märkt av denna förändring som sker enligt författare som forskar på området. Att vi har gått från det kollektiva till ett mer individinfluerat samhälle.

I teorier kring företagens internationaliseringsprocess går det att identifiera ett behov avresursstöd från moderbolaget till dotterbolaget under etableringen. Det är svårt att finna svarpå vilka resurser som avses med detta stöd med hjälp av den forskning som finns inom deberörda områdena. Syftet med denna studie är att identifiera vilka resurser som moderbolagetstöder dotterbolaget med vid en utlandsetablering. Detta görs genom att studera företagetS.B.E. Svensk Brikettenergi AB:s etablering i Lettland.