Sök:

Sökresultat:

35164 Uppsatser om Kollektiv vara - Sida 4 av 2345

Att ägas av en idé : De sociala relationerna i Tove Janssons roman Den ärliga bedrgaren

I patienthotellet bor flera familjer tillsammans i ett tillfälligt kollektiv. Kollektivet är i detta fall inte självvalt av familjerna utan en praktisk lösning för de familjer som har lång resväg till sjukhuset och inte möjlighet att resa hem över natten.Projektet har därför kretsat kring hur man distribuerar privata och gemensamma rum inom byggnaden. Hur privat vill man vara och hur gemensam vill man vara?Ska man göra separata lägenheter med pentry? Ska man återskapa en bostad delad med andra? Eller ska man maximera de gemsamma ytorna och se de privata ytorna som endast sovrum?Om man skapar en alltför hemlik miljö, kan den intimiteten bli påträngande när man delar den med främlingar?Jag har undersökt min frågeställning i byggnadens alla delar. Hur relaterar byggnaden till sin omgivning? Hur ser fasaden ut? Hur relaterar de privata rummen till de gemsamma rummen? Hur relaterar de gemensamma rummen till varandra?.

Belöningssystem : Ett individuellt belöningssystem som skapar kollektiv motivation

Personalen inom tjänstesektorn utgör den största kostnaden för företagen samtidigt som de är deras största tillgång. Av den anledningen har medarbetarens kompetens, värderingar, ansvar och, framförallt, motivation blivit alltmer viktiga för företagen. Eftersom medarbetarens engagemang och motivation bidrar till företagens resultat, måste mer hänsyns tas till personalen för att som företag kunna drivas effektivt och överleva. För att uppnå detta har det blivit alltmer viktigt för företagen att motivera sina anställda genom att införa belöningssystem. Studien syftar till att undersöka hur en chef inom en organisation verkar för att öka säljarnas motivationsnivå.

Sekvenser : Ett patienthotell för familjer vid regionsjukhuset i Örebro.

I patienthotellet bor flera familjer tillsammans i ett tillfälligt kollektiv. Kollektivet är i detta fall inte självvalt av familjerna utan en praktisk lösning för de familjer som har lång resväg till sjukhuset och inte möjlighet att resa hem över natten.Projektet har därför kretsat kring hur man distribuerar privata och gemensamma rum inom byggnaden. Hur privat vill man vara och hur gemensam vill man vara?Ska man göra separata lägenheter med pentry? Ska man återskapa en bostad delad med andra? Eller ska man maximera de gemsamma ytorna och se de privata ytorna som endast sovrum?Om man skapar en alltför hemlik miljö, kan den intimiteten bli påträngande när man delar den med främlingar?Jag har undersökt min frågeställning i byggnadens alla delar. Hur relaterar byggnaden till sin omgivning? Hur ser fasaden ut? Hur relaterar de privata rummen till de gemsamma rummen? Hur relaterar de gemensamma rummen till varandra?.

Vi är äntligen fria! : En studie i hur barn upplever övergången från att ha varit papperslös till att få permanent uppehållstillstånd.

Den här uppsatsen kommer att handla om flyktingbarns upplevelser av hur det är att vänta på permanent uppehållstillstånd och hur de upplever livet som papperslösa eller asylsökande. I en flyktingsituation som de befinner sig i, ställs flyktingbarnen för nya utmaningar och situationer. I den här uppsatsen presenteras sex olika barn och deras liv som papperslösa och asylsökande. Vad säger de själva om sin situation? Hur är det att bo som de gör? Hur är det att vara barn och växa upp under de omständigheterna som de lever under? Praktiska frågor som hur barnen träffas med sina vänner, hur går det i skolan? Hur hanterar man livet när man lever som gömd? Finns det möjlighet att göra det man vill när man lever som i ett kollektiv? Vågar man som papperslös drömma om framtiden? Den här uppsatsen är ett försök att få svar på några av de frågorna och framförallt låta barnens röst bli hörd..

Var sitter kompetensen? En studie om villkor för lärande i arbetet

Projektarbete har blivit en vanlig arbetsform i organisationer. Alfa Laval är ett företag som utnyttjar projektarbete för att utveckla verksamheten. Projekten leder dock inte alltid till de resultat som förväntas. För att analysera denna diskrepans vill jag lyfta fram projektledarnas uppfattning om sin arbetssituation. Studiens syfte är att belysa och analysera villkor för projektledarnas kompetensutveckling inom ramen för OD Supplys verksamhet.

Nätverkssamverkan vid krisberedskap : hur samverkan mellan kommuner kan utvecklas inom krisberedskap

Med anledning av att flera kriser av extraordinära slag har inträffat i fredstid har förmågan att hantera dessa fått stor uppmärksamhet. Ett exempel är stormen Gudrun som lamslog delar av Sverige i januari 2005. För att kunna hantera sådana kriser behövs en fungerande beredskap och här har kommunerna en viktig roll. Om kommunerna har en väl utvecklad krisberedskap kan samhället bättre klara av en kris. Genom utvärderingar och erfarenheter från kriser har det visat sig att samverkan mellan kommuner är av stor betydelse för en god krisberedskap.

Diskurs i det Virtuella Rummet: De diskursiva spelen i det virtuella rummet i relation till attacken i Kärrtorp och överfallet på Möllevångstorget i Malmö samt sociala & politiska effekter

Sverige har senaste året drabbats av två händelser som delvis omformat den politiska diskursen kring politiskt motiverat våld. Olika aktörer har använt sig av olika metoder för att ta kontroll över meningstillskrivningen kopplad till dessa händelser. Det som är intressant och som går igenom alla dessa metoder är språkets roll och funktion att göra sådana fält meningsfulla, det vill säga representera det sociala, politiska, kulturella och ekonomiska. Genom en diskursteoretisk metod har den nuvarande studien försökt besvara frågor om hur social och politisk identitet formuleras i en diskursiv ram i det virtuella rummet. Viktiga analytiska frågor har bland annat varit hur det virtuella rummet konstitueras genom diskursiva praktiker och vilka diskursiva strategier som används för att producera kollektiv identitet.

Den där borde vara en marsipanelefant! : Om barn och reklambilder

I det ha?r examensarbetet underso?ktes hur biblioteksbeso?kare kan delta i en kollektiv designprocess. Under tre dagar genomfo?rdes ett designpedagogiskt projekt pa? Dieselverkstadens bibliotek i Sickla, Stockholm. Da?r erbjo?ds beso?karna att delta i formgivningen av en bordsduk.

Att bli en del av ett kollektiv : En intervjustudie om barns anpassning till förskolan

Studien undersöker fenomenet inskolning i en svensk förskolekontext. Vidare undersöks hur pedagoger beskriver vad ett förskolebarn kan vara och hur man blir det. Avsikten är att genom en beskrivning av pedagogers roller i en inskolningspraktik visa hur barn anpassas till förskolan och blir förskolebarn. Syftet undersöks med hjälp av en kvalitativ fenomenografisk ansats där sex pedagoger intervjuats rörande sina uppfattningar. Begrepp rörande socialisation och anknytning kombineras med ett barndomssociologiskt perspektiv för att utgöra de teoretiska utgångspunkterna.

Hedersförtryckta kvinnors upplevelser

Syftet med studien var att undersöka hedersförtryckta kvinnorupplevelser till följd av att vara hedersutsatt. Hedersförtryck kanbland annat definieras som: kollektiv förtryck av familj och släkt,frihetsbegränsning, fysiskt och psykiskt våld, kontroll av beteende ochsexualitet samt inget socialt stöd av varken familj eller släkt. I studienhar tre kvinnor i åldrarna 20 ? 30 intervjuats. Data samlades ingenom semistrukturerade intervjuer och analyserades utifråndatastyrd tematisk analys.

När skolans normer möter de ungas verklighet : En reflekterande essä om läraryrket

Svenska skolelever presterar allt sämre på internationella matematiktester och det förs enständig öppen debatt om detta. Detta är min granskande studie i vad som händer i enmatematikgrupp som havererar. Genom att gå på djupet i en berättelse försöker jag reda utvad som händer under ytan när undervisningen inte fungerar. Allt oftare stämmer inteverkligheten med styrdokument och teori om skolan som verksamhet och organisation.Uppsatsen är skriven inom ramen för ämnet yrkeskunnande och teknologi och fokuserar påtyst kunskap och kollektiv kunskap..

BELÖNING ÅT ALLA : En fallstudie av ett kollektivt belöningssystems inverkan på den individuella motivationen

Belöningssystem kan ses som ett sätt att tillgodose de anställdas behov och är idag vanligt förekommande i alla typer av företag. Belöningens effekt på motivation och prestationer har länge varit ett omdebatterat ämne. Ett kollektivt belöningssystem införs ofta med avsikt att öka samarbete mellan anställda och få dem att gemensamt sträva efter företagets uppsatta mål.Medarbetarna på Westander Publicitet & Påverkan AB uppvisar en hög grad av motivation för sitt arbete. En viss del av den höga motivationen kan härledas till det vinstdelningssystem som de använder. Samarbete har i vår undersökning visat sig vara en faktor som leder till ökad individuell motivation.

Gaste - en plats för informella läroprocesser

Studiens syfte är att undersöka hur Gaste som fenomen uppfattas av de aktiva där, samt samspelet mellan lärande, individer och kulturen där. Med hjälp av det som Vygotskij kallade sociokulturellt perspektiv, belyser vi hur dessa kategorier samspelar och skapas genom varandra. Genom kvalitativa intervjuer av de aktiva på platsen belyser studien hur de ser på Gastes kultur och de lärosituationer som uppstår på platsen. Studien synliggör hur viktiga de informella lärandesituationer som uppstår till vardags är för utveckling och lärande, både på kollektiv och individuell nivå..

En global värld : en global människa?

Resande, globalt engagemang och arbete utomlands av olika former är företeelser som förändrar människors syn på världen. Dessa tillhör samtiden och de blir därmed aktuella och relevanta att diskutera. Att vi lever i en global värld påverkar våra livsvillkor och innebär i sin tur nya möjligheter och förutsättningar för individen. Begrepp som är centrala att diskutera blir därmed livsstil, engagemang, svenskhet och världsmedborgarskap..

Opera i Stockholm, Frihamnen (Värtahamnen)

Nytt operahus på Frihamnspiren blir en ny attraktionspunkt för den framtida stadsdelen. Byggnaden skapar ett eget skärgårdslandskap längst ut på piren och möjliggör för kollektiv båttrafik, gästhamn samt en ny park. Den arkitektoniska idén baseras på den dominanta gatan som ger piren en tydlig riktning och drar människor till platsen. Genom att att låta stråket förlängas genom byggnaden och avslutas i en stor foajé, skapas ett naturligt flöde genom byggnadens offentliga del. Foajén erbjuder bland annat en fantastisk utsikt mot havet..

<- Föregående sida 4 Nästa sida ->