I början på förra seklet var spårvagnen en vanlig syn i många av våra svenska städer. Bilens inträde i var mans hem gjorde dock att spårvagnen som kollektivt färdmedel försvann från de flesta städer. På 1980-talet hände dock något. Flera städer i Europa började åter bygga spårväg för kollektiv stadstrafik och nu verkar trenden har kommit även till Sverige. Ett tiotal svenska städer visar intresse för spårvagnen och av dessa har jag valt ut tre för en jämförande studie.

Bakgrund: S?ker v?rd ?r en grundpelare som ska genomsyra v?rden. Den utg?r grunden f?r sjuksk?terskans omv?rdnad och s?kerst?lls genom k?rnkompetenserna. S?ker v?rd ?r dessutom en etisk och juridisk skyldighet.

I denna uppsats g?rs en deskriptiv och j?mf?rande analys av olika partif?retr?dares s?kerhetspolitiska problemdefinitioner i en specifik riksdagsdebatt som avh?lls i januari 2015. Problem: Unders?kningen utg?r fr?n att uppfattningen om vad som utg?r ett samh?llsproblem ? i detta fall s?kerhetspolitiska problem - och vad detta n?rmare best?r i inte ?r n?gon sj?lvklarhet, utan n?got som formas av en st?ndigt p?g?ende debatt och diskussion i vad som kan liknas vid en kampartad kollektiv definieringsprocess d?r olika akt?rer str?var efter att etablera just sin verklighetsuppfattning som dominerande. Med denna utg?ngspunkt kan samh?llsproblem av olika slag betraktas som sociala konstruktioner.

Syfte: Syftet med denna studie är att studera hur parskrivning vid datorn hjälper elever i läs- och skrivsvårigheter. Utifrån syftet har följande forskningsfrågor formulerats:? Hur deltar, samtalar och interagerar eleverna i skrivsituationen?? Vilka förutsättningar krävs för att parskrivning vid datorn ska främja elevernas läs- och skrivutveckling?Teori: Studien har en socialkonstruktionistisk teori. Centralt inom socialkonstruktionismen är att verkligheten ses som socialt konstruerad. Forskningsansatsen i studien är sociokulturell.

Syftet med studien var att förstå och beskriva vad som befrämjar respektive motverkar samverkan mot sexualiserat våld. Därtill var syftet att förstå och föra en diskussion om samverkans möjligheter till förändring ur ett genusperspektiv.De centrala frågeställningarna var; Vad anser deltagarna är motiven, förutsättningarna och hindren med samverkan? Vad har deltagarna för definition och perspektiv på sexualiserat våld? I vilken utsträckning kan samverkan tolkas som ett hinder eller en möjlighet till förändring?Studien är en kvalitativ studie med kvantitativa inslag. Metodpluralistiska tillvägagångssätt har använts, dels i datainsamlingsmetoden och dels i analysmetoden. Fyra enkätundersökningar har genomförts, en i Storbritannien och tre stycken i Sverige.

Bakgrund och problemdiskussion Ett flertal företagsskandaler har ägt rum i modern tid, bland andra Enron och Worldcom. Följden har blivit regleringar i form av SOX i USA, åttonde direktivet inom EU och Svensk kod för bolagsstyrning i Sverige. Dessa betonar bolagets interna kontroller, vilka syftar till att hantera och kontrollera företagets risker. Det är i hög grad de anställda som utför kontrollmomenten och därför anser vi det intressant att undersöka hur de uppfattar och förstår de interna kontrollerna. Syfte Rapportens syfte är att för de personer som är ansvariga för utformning och uppföljning av intern kontroll belysa hur kontrollerna kan förstås av personalen.

Syftet med denna kvalitativa studie är att belysa hur lärare skapar mening åt alternativa verktyg/kompensatoriska hjälpmedel i sin undervisning. Det empiriska materialet utgörs av inspelade samtal från fyra fokusgrupper bestående av sammanlagt 19 personer från fyra grundskolor. Resultatet visar att informanterna i första hand ser möjligheter, men även begränsningar, med att använda it i klassrummet. De är eniga om att verktygen är användbara, men visar att det är viktigt att fundera kring hur de ska användas pedagogiskt. I pedagogernas berättelser framgår att elever har fått bättre självförtroende, blivit mer motiverade för skolarbete och klarat studierna bättre tack vare de alternativa verktygen. De medverkande pedagogerna visar sig också ha ett pragmatiskt förhållningssätt till it och alternativa verktyg.

Detta är en narrativ studie av vetenskap och vetenskaplighet i lärarutbildning. Fyra gruppintervjuer med lärarstuderande på två olika lärosäten, ett stort universitet och en mellanstor högskola, har genomförts. De studerande har fått berätta om sin lärarutbildning och särskilt fokuserat hur de mött vetenskap och vetenskaplighet i allmänhet och i det allmänna utbildningsområdet i synnerhet. Samtliga informanter läser sin sista termin på Lärarprogrammet (lärarutbildningen från 2001). Den narrativa analysen, som utgår från ett socialkonstruktionistiskt perspektiv, visar hur ett antal möjliga berättelser framträder, men däremot inte något gemensam ?kollektiv berättelse?.

Denna studie har som syfte att belysa upplevelser kring betydelsen av ett socialt nätverk för före detta frihetsberövade. Studiens avgränsning är medlemmar på kamratföreningen KRIS (Kriminellas Revansch I Samhället). KRIS är en ideell förening där före detta kriminella och missbrukare erbjuds hjälpen till att leva ett liv utanför kriminalitet och droger för att komma tillbaka in i samhället. Begreppet socialt nätverk kan ha olika betydelser för olika individer. Det kan röra sig om ett nätverk inom yrkeslivet, familjen eller ett brukarnätverk.

En ny trend inom internethandeln är företeelsen av så kallade rabatt- och upplevelsesajter. På den svenska marknaden är Groupon marknadsledande rabattsajt samtidigt som LiveIt anses störst inom upplevelseförmedling. Affärskonceptet ? att marknadsföra priserbjudanden eller upplevelser och sedan hänvisa konsumenter vidare till leverantörer ? har tagits efter av en rad aktörer och den nya trenden får antas fortsätta en tid framöver.Det faktum att den aktuella typen av förmedling är relativt ny har lett till en osäkerhet kring vilket ansvar rabatt- och upplevelseföretagen har gentemot konsumenter. Inte sällan använder de sig av varierande affärsupplägg vilket bidragit till ytterligare oklarhet.Det saknas direkt tillämplig tvingande lagstiftning och företagen begränsar ofta, genom mer eller mindre långtgående friskrivningar, sitt civilrättsliga ansvar.Syftet med förevarande uppsats är att undersöka vilket civilrättsligt ansvar som företagen har gentemot konsumenter vid dröjsmål och fel i vara och tjänst.I uppsatsen, som inledningsvis diskuterar innebörden av termerna kollektiv shopping och gruppköp, redogörs för de tre affärsmodeller som det marknadsledande rabattföretaget Groupon använder sig av.

Ekologiska livsmedel a?r idag ett allt mer debatterat a?mne da?r majoriteten av den svenska befolkningen a?r positivt insta?llda till ekologiska livsmedel. Trots konsumenternas positiva insta?llning och den o?kade marknadskommunikationen som de stora livsmedelsbutikerna bedriver idag a?r fo?rsa?ljningen av ekologiska livsmedel i Sverige fortfarande la?g, endast 5,6 % av den totala livsmedelsfo?rsa?ljningen. Fo?r att o?ka den ekologiska fo?rsa?ljningen a?r det av stor vikt att bemo?ta konsumenten med en anpassad marknadskommunikation.

Problem: Fo?r att skapa ett starkt employer brand ska arbetsgivaren inneha positiva associationer hos potentiella medarbetare, vilket bidrar till att mindre resurser kra?vs fo?r att finna den efterfra?gade kompetensen. Da? en rekommendation handlar om att yttra sig fo?rma?nligt blir betydelsen av medarbetares rekommendationer viktig fo?r fo?retagets employer brand. Resultaten av att anva?nda sig av medarbetares rekommendationer i rekryteringsprocessen a?r ka?nt inom forskningen.

Studiens syfte a?r att underso?ka internetanva?ndares medvetenhet och a?sikter om filterbubblor pa? so?kmotorn Google. Underso?kningens fra?gesta?llning a?r: Vad har internetanva?ndare fo?r tankar och fo?rha?llningssa?tt till filterbubblor som skapas pa? Google? Studien a?r avgra?nsad till studenter vid Uppsala Universitet. Det a?r en population som kan fo?rmodas vara storkonsumenter av information via so?kmotorer.

Denna uppsats behandlar tidens anda och dess påverkan på den kollektiva arbetsrätten genom åren. Syftet med arbetet är främst att ge ett annorlunda perspektiv på arbetsmarknadens historieutveckling genom att inte bara undersöka händelsers sakliga bakgrund och utgång, utan även fokusera i högre grad på de krafter som ligger bakom processen. Detta görs genom att till en början redogöra för de centrala händelserna i den kollektiva arbetsrättens historieutveckling och sedan i följande kapitel fastställa vad tidens anda var under samma tidsperioder. Vidare görs en jämförelse mellan de båda historiegenomgångarna för att visa hur den senare påverkat, samt återspeglas i, den förstnämnda. Det framgår av denna jämförelse att det, under de perioder det skett omvälvningar på den kollektiva arbetsrättens område, funnits en viss anda inom Sverige som antingen hjälpt till att initiera processen eller underlättat dess fortgång.

Syftet med uppsatsen är att undersöka lärares föreställningar om den didaktiska demokratin och rättvisan (vilket i mångt och mycket i uppsatsen ses som lärares föreställningar om en demokratisk och rättvis undervisning) ? sett utifrån ett antal enskilda samhällskunskapslärares perspektiv. Frågeställningarna är konstruerade med tre didaktiska huvudfrågor i fokus ? vad, varför och hur ? som sedan sammanfogats med begreppen demokrati och rättvisa. Didaktisk demokrati och rättvisa är alltså två egna konstruerade begrepp som har sin grund i didaktiskt teoretiska frågor och som i uppsatsen undersöks empiriskt i syfte och frågeställningar.