Sökresultat:
555 Uppsatser om Kollektiv utskällning - Sida 22 av 37
"Det finns mÄnga tysta barn som har mycket viktigt att sÀga". Talaktivitet ur ett andrasprÄksperspektiv.
VÄrt examensarbete Àr baserat pÄ en empirisk undersökning med syftet att ta reda pÄ hur
lÀrare kan arbeta med andrasprÄkselevers talutveckling med hjÀlp av begreppet lustfyllt
lÀrande. I den traditionella skolundervisningen utgör elevernas talutrymme ett problem,
eftersom lÀraren oftast fÄr 2/3 av utrymmet. Av denna anledning ville vi undersöka hur vÄra
informanter ser pÄ sin undervisning. Vi har intervjuat fyra lÀrare frÄn en mÄngkulturell skola.
Talaktivitet, stöttning, lustfyllt lÀrande samt kultur och identitet Àr de kategorier som
framkommit ur analysen och har kommit att bli vÄr utgÄngspunkt i detta arbete. Under
arbetets gÄng har vi sett hur dessa kategorier Àr beroende av varandra för att öka talaktiviteten
hos elever.
Olika glasögon för orsakerna till andra vÀrldskriget
Orsakerna till andra vÀrldskriget Àr vÀl analyserade och finns berÀttat om i mÄnga verk. Det hÀr arbetet applicerar tvÄ klassiska teorier, realism och liberalism pÄ de orsaker till krig som Stephen Van Everas bok ?Causes of War? förtÀljer. Syftet med arbetet Àr att undersöka, om det Àr möjligt, vilken av tvÄ utvalda teorier som bÀst förklarar orsakerna till krigen under andra vÀrldskriget. Min problemformulering Àr: Vad har realismen och liberalismen för syn pÄ orsakerna till varför ett krig bryter ut och hur förklarar de i sÄdana fall orsakerna till andra vÀrldskriget? För att ge svar pÄ de hÀr frÄgorna kommer jag att anvÀnda mig av en kvalitativ textanalys.
Den lÄga födelseviktens pÄverkan pÄ tillvÀxt och avvÀnjningsvikt hos smÄgrisar
Syfte med detta arbete Àr att förstÄ den grundlÀggande tanken i permakultur, de principer permakultur bygger pÄ, samt utforska hur permakultur kan praktiseras i stadsmiljö. Arbetet Àr baserat pÄ en litteraturstudie, studiebesök pÄ Holma Folkhögskola och St HansgÄrdens fritidsgÄrd, samt pÄ filmer och intervjuer med personer som praktiserar permakultur. Permakultur som begrepp skapades av Bill Mollison och David Holmgren pÄ 1970-talet, och syftar till att utforma sjÀlvförsörjande och sjÀlvreglerande lokalsamhÀllen, baserade pÄ hur naturliga ekosystem fungerar. Permakultur kan sammanfattas i tre etiska principer: omsorg om jorden, omsorg om mÀnniskor och begrÀnsad tillvÀxt och konsumtion, samt rÀttvist fördelat överflöd. Utöver dessa har David Holmgren beskrivit tolv designprinciper, vilka kan ses som verktyg för att förÀndra vÄrt sÀtt att tÀnka kring djur och natur, matproduktion och samhÀllet.
LÀge för förÀndring? : permakulturens principer i lÀgenhet och stadsmiljö
Syfte med detta arbete Àr att förstÄ den grundlÀggande tanken i permakultur, de principer permakultur bygger pÄ, samt utforska hur permakultur kan praktiseras i stadsmiljö. Arbetet Àr baserat pÄ en litteraturstudie, studiebesök pÄ Holma Folkhögskola och St HansgÄrdens fritidsgÄrd, samt pÄ filmer och intervjuer med personer som praktiserar permakultur. Permakultur som begrepp skapades av Bill Mollison och David Holmgren pÄ 1970-talet, och syftar till att utforma sjÀlvförsörjande och sjÀlvreglerande lokalsamhÀllen, baserade pÄ hur naturliga ekosystem fungerar. Permakultur kan sammanfattas i tre etiska principer: omsorg om jorden, omsorg om mÀnniskor och begrÀnsad tillvÀxt och konsumtion, samt rÀttvist fördelat överflöd. Utöver dessa har David Holmgren beskrivit tolv designprinciper, vilka kan ses som verktyg för att förÀndra vÄrt sÀtt att tÀnka kring djur och natur, matproduktion och samhÀllet.
VÀgledning för ensamkommande ungdomar -en studie om etableringsprocessen
I detta arbete underso?ks niondeklassares attityder gentemot bilda?mnet, graffiti samt den illegala aspekten av graffiti. Graffiti a?r ett visuellt uttryck vars vara eller icke vara i skolans bilda?mne a?r omdebatterat. I fo?rha?llande till Jan Thavenius (2003) resonemang om skolans ra?dsla fo?r att info?rliva en radikal estetik i undervisningen framsta?r graffiti som a?mnesstoff som en va?lkommen didaktisk utmaning.
ATT BELYSA SJUKSK?TERSKANS ERFARENHETER I V?RDEN AV PATIENTER MED ALKOHOLBEROENDE En strukturerad litteratur?versikt
Bakgrund: Alkoholberoende ?r en komplex och stigmatiserad sjukdom som kan v?cka
starka k?nslor hos v?rdpersonal. Sjuksk?terskans erfarenheter kan d?rmed ha stor betydelse
f?r kvaliteten p? v?rden som ges till denna patientgrupp. Syfte: Att belysa sjuksk?terskors
erfarenheter i v?rden av patienter med alkoholberoende.
Belöningssystem : Ăkar det personalens motivation?
Denna studie handlar om GN-industris kollektiva belöningssystem som de en gÄng har haft samt hur de motiverar sina anstÀllda att stanna kvar inom företaget. Med belöningssystem innebÀr att frÀmja och motivera de anstÀllda att arbeta mot gemensamma mÄl. Idag anvÀnder sig företaget av fast mÄnadslön och tÀnker inte införa nÄgot bonussystem pÄ vÀldigt lÀnge. Det kollektiva bonussystemet misslyckades, eftersom det inte skapade motivation hos de anstÀllda. I dagslÀget riktas det mer diskussioner kring yttre belöningar, medan inre belöningar bara nÀmns i förbifarten.
Livet i en ekoby : En mall för framtida boende?
Varje dag kommer det nya rön om hur vÄra levnadsvanor pÄverkar vÄr planet. I allt vi gör frÄn bilkörning, konsumtionsvanor och inte minst i vÄrt boende. Som en reaktion pÄ dagens "slit och slÀng"-samhÀlle har ekobyrörelsen vÀxt fram ur 60- och 70-talens gröna vÄg. Att leva i harmoni med naturen i ett kollektiv, dÀr samtliga av de boende i byn hjÀlper till med byns förvaltning. Tuggelite, Sveriges första ekoby, invigdes 1984 i Karlstad.
En (o)komplicerad relation? En kvalitativ studie om familjehemsf?r?ldrars upplevelser av relationen till ett placerat barns biologiska f?r?ldrar
Syftet med studien har varit att unders?ka relationen mellan familjehemsf?r?ldrar och det placerade barnets biologiska f?r?ldrar, ur familjehemsf?r?ldrarnas perspektiv. Studien genomf?rdes med en kvalitativ metod med hj?lp av fem intervjuer med sex familjehemsf?r?ldrar, fr?n tre olika kommuner i Sverige. Studien riktar in sig p? familjehemsf?r?ldrar som inte har n?gon tidigare kontakt med det placerade barnets n?tverk.
"I am my own Che Guevara. I do my own revolution." ("Jag Àr min egen Che Guevara. Jag gör min egen revolution") Ett identitetsskapande arbete för tvÄ avgÄngselever med KME som huvudÀmne vid LÀrarutbildningen, Malmö högskola.
Det finns, och kommer att finnas, olika sÀtt att arbeta som KME-lÀrare beroende pÄ vem man Àr, vilka intressen man har, vad man vill, vilket sammanhang man söker sig till eller hamnar i. Varje blivande KME-lÀrare behöver bena upp vad kunskapsomrÄdet KME kan betyda i den pedagogiska verksamheten och ett examensarbete ger utrymme för en sÄdan fördjupad undersökning. Vad finns det för innehÄll i begreppen kultur, medier, estetik? (www.mah.se, c)
HuvudÀmnet Kultur, Medier, Estetiska uttrycksformer Àr en ny inriktning pÄ LÀrarutbildningen, Malmö högskola, och vi Àr tvÄ studenter som avslutar vÄr sista termin pÄ denna utbildning. För att fÄ en större förstÄelse för vad begreppen kultur, medier, estetiska uttrycksformer kan innefatta, och Àven frihet, individ/ kollektiv och identitet, har vi valt att fokusera vÄrt examensarbete pÄ dessa begrepp.
??R DU NYFIKEN P? ATT STUDERA VIDARE??
Bakgrund: Kompetensf?rs?rjningen ?r en stor utmaning f?r den svenska sjukv?rden, i
samtliga av landets regioner saknas specialistsjuksk?terskor och det ?r brist p? erfaren
personal. Kompetensbristen kan utg?ra ett hot mot patients?kerheten. Trots att satsningar g?rs
f?r att fler sjuksk?terskor ska specialistutbilda sig ?r det inte tillr?ckligt m?nga som g?r det.
Syfte: Att unders?ka grundutbildade sjuksk?terskors inst?llning till att specialistutbilda sig
inom kirurgisk v?rd.
Metod: En fokusgruppsstudie med 16 grundutbildade sjuksk?terskor fr?n kirurgiska
avdelningar p? ett universitetssjukhus i Sverige.
Arbetslaget som utvecklingspotential
Syftet med detta examensarbete var att undersöka arbetslagets funktion i dagens skola utifrÄn ett lÀrarperspektiv med fokus pÄ lÀrares lÀrande. Studiens frÄgestÀllningar handlar om vilken betydelse samarbete i arbetslag har för lÀrares lÀrande och hur lÀrare upplever att arbetslaget bidrar till utveckling i yrket. Studien har haft en kvalitativ ansats och insamling av material har skett genom intervjuer med lÀrare, samt litteraturstudier inom skolforskning som har behandlat lÀrande organisation och utvecklingsarbete i arbetslag. De huvudsakliga resultaten i denna studie Àr att arbetslagsfunktionen inte helt motsvarar den funktion som beskrivs i olika statliga utredningar och styrdokument, dvs. en bas för skolutveckling dÀr lÀrare genom gemensam reflektion, engagerat och kreativt samarbete skapar en kollektiv lÀrandemiljö för lÀrare.
Gruppkonstellationens pÄverkan pÄ elevens grovmotoriska utveckling
Det grundlÀggande syftet med undersökningen var att undersöka hur gruppkonstellationen pÄverkar elevernas grovmotoriska utveckling i Àmnet idrott och hÀlsa. MÄnga elever upplever osÀkerhet i samband med motoriska aktivititeter pÄ idrottslektionen pÄ grund av den exponerade position som uppstÄr. Den motoriska utvecklingen Àr mycket vÀsentlig ur ett helhetsperspektiv för eleven och den kollektiva utformningen pÄ undervisningen kan begrÀnsa individens personliga utveckling. Kunskapsbakgrunden till undersökningen bygger pÄ hur sociokulturella förhÄllningssÀtt pÄverkar de biologiska utvecklingsprocesser som alla barn och ungdomar genomgÄr. Alla elever genomgÄr stora förÀndringar bÄde fysiskt och psykiskt under högstadieperioden och blir föremÄl för en social formgivningsprocess.
Upplevelse?av sm?rta hos patienter i?palliativt?skede : En induktiv litteratur?versikt
Bakgrund: Idrottsskador ?r vanliga i lagidrotter som handboll och innebandy. Trots att skadepreventionstr?ning ?r effektiv ?r f?ljsamheten ofta l?g. Spelbaserad tr?ning har visat positiva effekter p? motivation och engagemang i andra sammanhang, men hur idrottare uppfattar spelbaserad skadeprevention ?r inte unders?kt.
NĂTMOBBNING OCH DESS PĂ VERKAN PĂ ELEVERS HĂLSA : -UR ETT SKOLSKĂTERSKEPERSPEKTIV
Bakgrund: InternetanvÀndandet erbjuder en arena för social interaktion men kan innebÀra en risk att bli utsatt för nÀtmobbning. Flera barn och ungdomar beskriver negativa emotionella och psykiska effekter till följd av nÀtmobbning. I skolsköterskans yrkesansvar ingÄr att arbeta förebyggande och hÀlsofrÀmjande samt att verka för en god fysisk, psykisk och social skolmiljö. Syfte: Syftet med studien var att beskriva skolsköterskors erfarenheter av hur nÀtmobbning pÄverkar elevers hÀlsa i mellan- och högstadiet. Metod: Data insamlades genom kvalitativa intervjuer med sju skolsköterskor.