Sök:

Sökresultat:

487 Uppsatser om Kollektiv stöttning - Sida 30 av 33

Parskrivning vid datorn. Ett sÀtt för elever i lÀs- och skrivsvÄrigheter att utveckla skriftsprÄket?

Syfte: Syftet med denna studie Àr att studera hur parskrivning vid datorn hjÀlper elever i lÀs- och skrivsvÄrigheter. UtifrÄn syftet har följande forskningsfrÄgor formulerats:? Hur deltar, samtalar och interagerar eleverna i skrivsituationen?? Vilka förutsÀttningar krÀvs för att parskrivning vid datorn ska frÀmja elevernas lÀs- och skrivutveckling?Teori: Studien har en socialkonstruktionistisk teori. Centralt inom socialkonstruktionismen Àr att verkligheten ses som socialt konstruerad. Forskningsansatsen i studien Àr sociokulturell.

?Det Àr en frÄga alla vill prata om, ingen vill göra nÄgot Ät och resurser saknas totalt?

Syftet med studien var att förstÄ och beskriva vad som befrÀmjar respektive motverkar samverkan mot sexualiserat vÄld. DÀrtill var syftet att förstÄ och föra en diskussion om samverkans möjligheter till förÀndring ur ett genusperspektiv.De centrala frÄgestÀllningarna var; Vad anser deltagarna Àr motiven, förutsÀttningarna och hindren med samverkan? Vad har deltagarna för definition och perspektiv pÄ sexualiserat vÄld? I vilken utstrÀckning kan samverkan tolkas som ett hinder eller en möjlighet till förÀndring?Studien Àr en kvalitativ studie med kvantitativa inslag. Metodpluralistiska tillvÀgagÄngssÀtt har anvÀnts, dels i datainsamlingsmetoden och dels i analysmetoden. Fyra enkÀtundersökningar har genomförts, en i Storbritannien och tre stycken i Sverige.

Individ eller kollektiv

Bakgrund och problemdiskussion Ett flertal företagsskandaler har Àgt rum i modern tid, bland andra Enron och Worldcom. Följden har blivit regleringar i form av SOX i USA, Ättonde direktivet inom EU och Svensk kod för bolagsstyrning i Sverige. Dessa betonar bolagets interna kontroller, vilka syftar till att hantera och kontrollera företagets risker. Det Àr i hög grad de anstÀllda som utför kontrollmomenten och dÀrför anser vi det intressant att undersöka hur de uppfattar och förstÄr de interna kontrollerna. Syfte Rapportens syfte Àr att för de personer som Àr ansvariga för utformning och uppföljning av intern kontroll belysa hur kontrollerna kan förstÄs av personalen.

Alternativa verktyg för tillgÀnglighet och delaktighet : Implementering och anvÀndning av it i klassrummet

Syftet med denna kvalitativa studie Àr att belysa hur lÀrare skapar mening Ät alternativa verktyg/kompensatoriska hjÀlpmedel i sin undervisning. Det empiriska materialet utgörs av inspelade samtal frÄn fyra fokusgrupper bestÄende av sammanlagt 19 personer frÄn fyra grundskolor. Resultatet visar att informanterna i första hand ser möjligheter, men Àven begrÀnsningar, med att anvÀnda it i klassrummet. De Àr eniga om att verktygen Àr anvÀndbara, men visar att det Àr viktigt att fundera kring hur de ska anvÀndas pedagogiskt. I pedagogernas berÀttelser framgÄr att elever har fÄtt bÀttre sjÀlvförtroende, blivit mer motiverade för skolarbete och klarat studierna bÀttre tack vare de alternativa verktygen. De medverkande pedagogerna visar sig ocksÄ ha ett pragmatiskt förhÄllningssÀtt till it och alternativa verktyg.

Vetenskap och vetenskaplighet i lÀrarutbildningskurser : LÀrarstuderandes berÀttelser

Detta Àr en narrativ studie av vetenskap och vetenskaplighet i lÀrarutbildning. Fyra gruppintervjuer med lÀrarstuderande pÄ tvÄ olika lÀrosÀten, ett stort universitet och en mellanstor högskola, har genomförts. De studerande har fÄtt berÀtta om sin lÀrarutbildning och sÀrskilt fokuserat hur de mött vetenskap och vetenskaplighet i allmÀnhet och i det allmÀnna utbildningsomrÄdet i synnerhet. Samtliga informanter lÀser sin sista termin pÄ LÀrarprogrammet (lÀrarutbildningen frÄn 2001). Den narrativa analysen, som utgÄr frÄn ett socialkonstruktionistiskt perspektiv, visar hur ett antal möjliga berÀttelser framtrÀder, men dÀremot inte nÄgot gemensam ?kollektiv berÀttelse?.

NÀra och kÀra? : En kvalitativ studie om hur före detta frihetsberövade upplever betydelsen avett socialt nÀtverk.

Denna studie har som syfte att belysa upplevelser kring betydelsen av ett socialt nÀtverk för före detta frihetsberövade. Studiens avgrÀnsning Àr medlemmar pÄ kamratföreningen KRIS (Kriminellas Revansch I SamhÀllet). KRIS Àr en ideell förening dÀr före detta kriminella och missbrukare erbjuds hjÀlpen till att leva ett liv utanför kriminalitet och droger för att komma tillbaka in i samhÀllet. Begreppet socialt nÀtverk kan ha olika betydelser för olika individer. Det kan röra sig om ett nÀtverk inom yrkeslivet, familjen eller ett brukarnÀtverk.

Rabatt- och upplevelsesajters civilrÀttsliga ansvar vid konsumentköp : sÀrskilt om rabattsajten Groupon

En ny trend inom internethandeln Àr företeelsen av sÄ kallade rabatt- och upplevelsesajter. PÄ den svenska marknaden Àr Groupon marknadsledande rabattsajt samtidigt som LiveIt anses störst inom upplevelseförmedling. AffÀrskonceptet ? att marknadsföra priserbjudanden eller upplevelser och sedan hÀnvisa konsumenter vidare till leverantörer ? har tagits efter av en rad aktörer och den nya trenden fÄr antas fortsÀtta en tid framöver.Det faktum att den aktuella typen av förmedling Àr relativt ny har lett till en osÀkerhet kring vilket ansvar rabatt- och upplevelseföretagen har gentemot konsumenter. Inte sÀllan anvÀnder de sig av varierande affÀrsupplÀgg vilket bidragit till ytterligare oklarhet.Det saknas direkt tillÀmplig tvingande lagstiftning och företagen begrÀnsar ofta, genom mer eller mindre lÄngtgÄende friskrivningar, sitt civilrÀttsliga ansvar.Syftet med förevarande uppsats Àr att undersöka vilket civilrÀttsligt ansvar som företagen har gentemot konsumenter vid dröjsmÄl och fel i vara och tjÀnst.I uppsatsen, som inledningsvis diskuterar innebörden av termerna kollektiv shopping och gruppköp, redogörs för de tre affÀrsmodeller som det marknadsledande rabattföretaget Groupon anvÀnder sig av.

Tidens anda - och den kollektiva arbetsrÀtten

Denna uppsats behandlar tidens anda och dess pÄverkan pÄ den kollektiva arbetsrÀtten genom Ären. Syftet med arbetet Àr frÀmst att ge ett annorlunda perspektiv pÄ arbetsmarknadens historieutveckling genom att inte bara undersöka hÀndelsers sakliga bakgrund och utgÄng, utan Àven fokusera i högre grad pÄ de krafter som ligger bakom processen. Detta görs genom att till en början redogöra för de centrala hÀndelserna i den kollektiva arbetsrÀttens historieutveckling och sedan i följande kapitel faststÀlla vad tidens anda var under samma tidsperioder. Vidare görs en jÀmförelse mellan de bÄda historiegenomgÄngarna för att visa hur den senare pÄverkat, samt Äterspeglas i, den förstnÀmnda. Det framgÄr av denna jÀmförelse att det, under de perioder det skett omvÀlvningar pÄ den kollektiva arbetsrÀttens omrÄde, funnits en viss anda inom Sverige som antingen hjÀlpt till att initiera processen eller underlÀttat dess fortgÄng.

Den didaktiska demokratin & rÀttvisan : En intervjuundersökning av samhÀllskunskapslÀrares förestÀllningar om demokrati och rÀttvisa i skola och undervisning

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka lÀrares förestÀllningar om den didaktiska demokratin och rÀttvisan (vilket i mÄngt och mycket i uppsatsen ses som lÀrares förestÀllningar om en demokratisk och rÀttvis undervisning) ? sett utifrÄn ett antal enskilda samhÀllskunskapslÀrares perspektiv. FrÄgestÀllningarna Àr konstruerade med tre didaktiska huvudfrÄgor i fokus ? vad, varför och hur ? som sedan sammanfogats med begreppen demokrati och rÀttvisa. Didaktisk demokrati och rÀttvisa Àr alltsÄ tvÄ egna konstruerade begrepp som har sin grund i didaktiskt teoretiska frÄgor och som i uppsatsen undersöks empiriskt i syfte och frÄgestÀllningar.

Integritetsskyddets förlorade vÀrde. En kvalitativ studie om övervakning

Abstract Personlig integritet Àr ett viktigt begrepp dÄ en rÄdande uppfattning hos medborgaren Àr att övervakning har till syfte att skydda individen och ge en upplevd trygghetskÀnsla. Samtidigt finns det mÄnga mÀnniskor som finner det mycket integritetskrÀnkande att bli kontrollerade, exempelvis genom kameraövervakning pÄ offentliga platser. Syftet med föreliggande uppsats Àr att belysa samhÀllsexpertisens syn pÄ allmÀn kameraövervakning pÄ offentliga platser. Studien utgÄr frÄn följande frÄgestÀllningar: Hur ter sig relationen mellan personlig integritet och kontroll i förhÄllande till allmÀn kameraövervakning pÄ offentliga platser? Hur Àr kameraövervakning pÄ offentliga förenligt med frihet kontra trygghet? I bakgrundstycket presenteras George Orwells kritiska dystopiska samhÀllsskildring ?1984? som publicerades 1949 och vÀckte omedelbart stor sensation.

Inköpsorganisation och förbÀttringsförslag i ett medelstort tillverkande företag

Inköp har en direkt pÄverkan pÄ ett företags lönsamhet, vilket gör att fokus pÄ att reducera inko?pskostnader kan leda till stora positiva effekter. Inko?p i ett fo?retag a?r i regel organiserad i en hierarkisk struktur som bo?r anpassas utifra?n de utmaningar ett fo?retag sta?lls info?r. En av faktorerna som pa?verkar inko?psorganisationens struktur a?r vilken centraliseringsgrad som anva?nds.Tenhults Pressgjuteri AB hade a?r 2011 en omsa?ttning pa? 90 miljoner SEK och 75st ansta?llda.

?Man mÄste sjÀlv brÀnna sig pÄ plattan för att lÀra sig att den Àr varm?- En kvalitativ studie om före detta gÀngmedlemmars egna upplevelser av kriminella gÀng och organiserad brottslighet

Syfte och frÄgestÀllningarDenna studie syftar till att belysa kriminella gÀng och organiserad brottslighet ur ett inifrÄnperspektiv. För att nÄ ett sÄdant perspektiv har intervjuer med före detta medlemmar frÄn kriminella gÀng genomförts. Ett delsyfte med studien var att beskriva vilken betydelse de före detta gÀngmedlemmarna tillskriver begreppen kriminella gÀng respektive organiserad brottslighet. Syftet besvarades genom följande frÄgestÀllningar: ? Hur beskriver de ingÄngen till ett kriminellt gÀng?? Vad beskriver de som utmÀrkande för sina tidigare liv som gÀngkriminella?? Vilka faktorer beskriver de som centrala i sina beslut att lÀmna det kriminella gÀnget?? Hur beskriver de begreppen kriminella gÀng och organiserad brottslighet? Metod Vid genomförandet av studien antogs en kvalitativ ansats för insamling av empiri.

Integritetsskyddets förlorade vÀrde. En kvalitativ studie om övervakning

Abstract Personlig integritet Àr ett viktigt begrepp dÄ en rÄdande uppfattning hos medborgaren Àr att övervakning har till syfte att skydda individen och ge en upplevd trygghetskÀnsla. Samtidigt finns det mÄnga mÀnniskor som finner det mycket integritetskrÀnkande att bli kontrollerade, exempelvis genom kameraövervakning pÄ offentliga platser. Syftet med föreliggande uppsats Àr att belysa samhÀllsexpertisens syn pÄ allmÀn kameraövervakning pÄ offentliga platser. Studien utgÄr frÄn följande frÄgestÀllningar: Hur ter sig relationen mellan personlig integritet och kontroll i förhÄllande till allmÀn kameraövervakning pÄ offentliga platser? Hur Àr kameraövervakning pÄ offentliga förenligt med frihet kontra trygghet? I bakgrundstycket presenteras George Orwells kritiska dystopiska samhÀllsskildring ?1984? som publicerades 1949 och vÀckte omedelbart stor sensation. Det Àr hÀr ifrÄn uttrycket ?Storebror ser dig? kommer.

Statens kontroll och individens frihet: en ideologianalys av statens roll i debatten kring livsmedel, kostvanor och övervikt

Tidigare var det vanligare att dö av svÀlt, i dag dör fler mÀnniskor av övernÀring. Bristande kostvanor och ett stillasittande leverne kan leda till övervikt, och Àven till en rad andra sjukdomar som hjÀrt- och kÀrlsjukdomar samt diabetes. Debatten kring kostvanor, livsmedel och övervikt handlar bland annat om huruvida nyttiga livsmedel i butikerna bör ha en sÀrskild mÀrkning för att underlÀtta för konsumenter, eller om dessa alternativ bör ha ett lÀgre pris. NyckelhÄlsmÀrkning infördes i Sverige 1989, och fungerar Ànnu som den mest anvÀnda mÀrkningen pÄ livsmedel. Syftet med denna uppsats Àr sÄledes att studera statens roll i relationen livsmedel och övervikt.

Möjligheter och begrÀnsningar hos det deliberativa samtalet : En systematisk litteraturstudie om implementering i klassrummet och om utmaningar för skola och lÀrarroll

Denna forskningskonsumtion strÀvar efter att utifrÄn tvÄ frÄgestÀllningar undersöka dels var det deliberativa samtalets möjligheter och begrÀnsningar ligger, dels undersöka hur det deliberativa samtalet pÄverkar lÀrarrollen i klassrummet. Detta sker genom en systematisk litteraturstudie som behandlar ett urval av relevanta svenska författare och Àven ett par internationella engelsksprÄkiga författare.Det deliberativa samtalet Àr en kommunikativ metod dÀr samförstÄelse, konsensus och demokrati stÄr i fokus. Tomas Englund, en av de mest uppmÀrksammade föresprÄkare av metoden beskriver det deliberativa samtalet med en rad punkter. Dessa punkter beskriver samtalet som att det ska ge olika argument utrymme, samtalet ska vara tolerant, samtalet ska ha inslag av kollektiv viljebildning, traditionella uppfattningar ska ifrÄgastÀllas och samtalet ska helst utesluta lÀrarledning.Det deliberativa samtalet har av bl.a. Skolverket lyfts fram som en  metod som ska gynna vÀrdegrundsarbetet i skolan.

<- FöregÄende sida 30 NÀsta sida ->