
Sökresultat:
477 Uppsatser om Kollektiv stöttning - Sida 16 av 32
Individens rÀtt till jÀmlikhet - en kollektiv affÀr? : En ideologikritisk studie av debatten om positiv sÀrbehandling i Sverige
In this study thoughts of the individual?s right to equality are considered. By using critical ideology analysis the central tools of the study are strongly connected with thoughts of representation, equality, individual and collective rights, equal opportunities and possibilities and discrimination. In critical ideology analysis nothing can be automatically visible to us and critical ideology analysis is a method as well as a theory.A central point in this study is to investigate whether there are oppositional views or unanimity in the debate of affirmative action. The debate is still under ?construction?, which means that the debate has not yet come up with a solution to the problems of discrimination.
Individens rÀtt till jÀmlikhet ? en kollektiv affÀr? : En ideologikritisk studie av debatten om positiv sÀrbehandling i Sverige
In this study thoughts of the individual?s right to equality are considered. By using critical ideology analysis the central tools of the study are strongly connected with thoughts of representation, equality, individual and collective rights, equal opportunities and possibilities and discrimination. In critical ideology analysis nothing can be automatically visible to us and critical ideology analysis is a method as well as a theory.A central point in this study is to investigate whether there are oppositional views or unanimity in the debate of affirmative action. The debate is still under ?construction?, which means that the debate has not yet come up with a solution to the problems of discrimination.
Mediepresentationer av vÄld : En studie om faser, utifrÄn fallet Breivik
Idenna studie har vi undersökt hur massmedier presenterat vÄldshandlingar övertid. Det som vi undersökt Àr om det finns urskiljbara faser i massmedialapresentationer av vÄldshandlingar. Vi har utgÄtt frÄn fallet Breivik och Norgeattentatet2011, som vi menar Àr ett mediebelyst fall som kan kasta ljus över andravÄldshandlingar. Vi har anvÀnt oss av Grundad Teori som kvalitativ metod och analyseratsammanlagt 80 stycken tidningsartiklar hÀmtade frÄn Aftonbladet, Expressen,Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet. Resultatet visar att det finns urskiljbarafaser och dessa faser har vi benÀmnt som:Det ofattbara, Kollektiv bearbetningfrÄn det ofattbara, Det ofattbarapolitiseras och Det ofattbara blir enreferens.
Crowdsourcing: hur motiveras deltagande och vad innebÀr det för innovation? : En kvalitativ studie baserad pÄ Etsy.com
Innovation Ă€r ett vĂ€l debatterat Ă€mne inom företagsvĂ€rlden liksom för forskningsvĂ€rlden och beskrivs oftast som motorn för ett företags tillvĂ€xt. Dess betydelse Ă€r nĂ„gonting som har forskats pĂ„ lĂ„ngt bakĂ„t i historien. Men pĂ„ senare tid, har en kombination av olika faktorer, för att inte nĂ€mna de teknologiska framsteg som gjorts de senare decennierna, haft ett stor inflytande pĂ„ hur innovation idag har förĂ€ndrats. De nĂ€rmaste Ären har innovation och dess process blivit allt kortare och den aktiva konkurrens som sker i dagens marknad har lett fram till en ny sorts innovation, sĂ„ kallad Ăppen innovation (Chesbrough H. , 2003a), vilken tillför till dagens innovation nya sĂ€tt för företag och organisationer, inte bara att verka inom företagets ramar, utan att Ă€ven interagera med sin nĂ€romgivning för att skapa innovation.
Vad Àr det du egentligen vill sÀga? : En diskursanalys av Kentares tolkningar av Joakim Bergs lÄttexter
I C-Â?uppsats ser fo?rfattaren na?rmre pa? hur fans tolkar och diskuterar rockgruppen kents la?ttexter. Tanken a?r att so?ka efter teman som de flesta fans tycks identifiera och sedan, med hja?lp av Laclau och Mouffes diskursteori se na?rmre pa? hur tolkningarna skiljer sig a?t, trots ett gemensamt ?grundtema.? Till syftet ho?r a?ven att se pa? vilka sa?tt dessa diskussioner och tolkningar ga?r att sammankoppla till identitet och identifikation.Tre tydliga teman gick att finna bland fansens tolkningar: ka?rlek, ensamhet/uppva?xt samt la?ngtan och dro?mmar. Samtliga tre teman tycktes tolkas i huvudsak med antingen en negativ eller positiv grundsyn, da?r samtliga teman/fenomen a?ven gick att sammankoppla med varandra.
Omsorg som begrepp belyst och problimatiserat ur ett sociologiskt perspektiv
Syfte med detta arbete Àr att utifrÄn ett sociologiskt perspektiv belysa begreppet omsorg och den eventuella problematik som begreppet genom olika tolkningar av dess innebörd kan medföra för dem som arbetar inom vÄrd och omsorgssektorn. Ansatsen i studien Àr kvalitativ och det empiriska materialet bestÄr av intervjuer med personal inom vÄrd- och omsorgssektorn samt fÀltanteckningar. Vi har utgÄtt frÄn fenomenologin vilket innebÀr att empirin och analysen utgÄr frÄn vÄra intervjupersoners beskrivningar och upplevelser av omsorgen. De teoretiska infallsvinklar som anvÀnds i analysen utgÄr frÄn bland annat Goffmans dramaturgiska perspektiv och Johan Asplunds begrepp socialitet.Studien visar att begreppet omsorg Àr svÄrt att definiera och saknar klara grÀnser, dÄ omsorg Àr kontextbundet och beroende av de mÄnga relationer som existerar i omsorgssituationen och pÄverkar den omsorgs som ges. Detta innebÀr att förvÀntningarna pÄ omsorgens karaktÀr skiljer sig Ät, dÄ olika omsorgssituationer uppfattas, tolkas och genomförs olika beroende pÄ individers olikhet och aktuell situation.
SAMMANS?TTNING AV MAKROALGER I SVENSKA ?LGR?S?NGAR eDNA sp?rning och klimatf?r?ndringar
The aim of my bachelor?s thesis is to investigate, through a literature review, changes in the
distribution of filamentous algae as well as the general species composition of macroalgae
and diatoms in Swedish eelgrass meadows. I have also studied the possibility of tracking
these algae and diatoms in eelgrass meadows using eDNA methodology. The focus has been
on linking these changes to climate change factors such as eutrophication, temperature
increase, and anthropogenic emissions, and how these affect the health of eelgrass meadows
and their ecosystem services, such as a carbon sink and biodiversity support.
The results show that filamentous algae have increased markedly in coverage in Swedish
coastal areas between 1980 and 2021, especially in sheltered bays, indicating that altered
environmental conditions favor these fast-growing species. Genetic tracking using eDNA
demonstrated that there are functional primers for many species, particularly among brown
algae and red algae, whereas green algae require more specific primers due to greater genetic
variation.
SÀrskilt om synnerliga och sÀrskilda skÀl i 30 kap. 5 § BrB
Studien har genom kvalitativa samtalsintervjuer studerat lÀrares uppfattningar av elevinflytande. En fenomenografisk ansats har tagits för att möjliggöra en studie med uppfattningar som studieobjekt. I examensarbetet studeras elevinflytandets innebörd avseende anvÀndningsomrÄde och faktorer, som möjliggör och försvÄrar arbetet med elevinflytande i skolan. Resultatet visade att lÀrarna uppfattade elevinflytandets innebörd, som elevernas möjlighet, att genom delaktighet pÄverka arbetssÀtt och redovisningsform i undervisningen. Dessutom ska eleven trÀnas till att bli en framtida medborgare, genom att utveckla en metakognition och delta i olika former av rÄd (klass- elev, matrÄd mm).
Demokrati i skolan : en studie av skolans styrdokument frÄn 1878 till 1994
Demokrati i skolan har en framskjuten plats i dagens skoldebatt, vilket gör det intressant att följa hur begreppet demokrati anvÀnts och tolkats idag men ocksÄ historiskt sett. Jag har valt att studera begreppet demokrati i skolan och söka svar pÄ frÄgor om hur demokrati uttryckts i de olika styrdokument som funnits för den obligatoriska skolan bakÄt i tiden ocksÄ hur den demokratiska fostran vÀntats gÄ till samt vad i samhÀllet som pÄverkat demokratistrÀvandena för skolans del under olika tidsperioder. För att svara pÄ frÄgorna har en dokumentstudie gjorts, dÀr styrdokument för skolan frÄn slutet av 1800-talet och fram till idag samt annan utbildningshistorisk litteratur gÄtts igenom. Med hjÀlp av denna senare litteratur har en allmÀn historisk bakgrund givits. De uttryck för demokrati somjag funnit i de studerade styrdokumenten har tolkats efter ett schema vilket kombinerar tvÄ dimensioner av begreppet nÀmligen form-funktion och kollektiv-individ.
En lÀrlingsutbildning inom skolsystemet
Jag har i min undersökning studerat Einar Hansens företagsstyrda yrkesskola i Malmö. En skola som till sitt syfte hade att utbilda ansvarsfulla och dugliga yrkesmÀn för det egna företaget: Clipper line i Malmö. Jag har valt en processhistorisk metod med datainsamling av brev, handlingar, dagböcker och tidningsartiklar som bakgrundsmaterial för att utveckla mina intervjufrÄgor. Eleverna var indelade i tre yrkeskategorier: nautiker, maskin och ekonomielever, dÀr samtliga elever genomgick en yrkesutbildning, dÀr de varvade teori med praktik. Undersökningen gav insikter om att det finns elever som kommer till sin rÀtt, dÄ de fÄr fokusera sitt intresse, tankar och idéer för praktiska lösningar, pÄ problem inom skolans ÀmnesomrÄden.
Vinstdelningssystem i en advokatbyra? : - systemets pa?verkan pa? o?vriga ekonomistyrningssystem
De sto?rsta affa?rsjuridiska advokatbyra?erna i Sverige har genomga?tt stora fo?ra?ndringar de senaste decennierna och advokatens yrkesroll a?r i fo?ra?ndring. Byra?erna har blivit mer professionella i strukturen, men dess a?gandeform har la?nge fo?rblivit ofo?ra?ndrad. A?gandeformen besta?r av ett dela?garskap vilket inneba?r att advokatbyra?n a?gs av ett antal advokater som a?ven a?r ansta?llda pa? samma byra?.
Hur ser en regional nyhetssÀndning ut?: En undersökning av SVT Nordnytts 21:45-sÀndningar sett ur ett nyhetsvÀrderings- och semiotiskt perspektiv
SVT Nordnytt Àr Sveriges Televisions regionala nyhetsprogram för Norrbotten.Syftet med den hÀr uppsatsen var att ta reda pÄ hur sÀndningarna har nyhetsvÀrderats, hur de har sett ut utifrÄn ett semiotiskt perspektiv och hur de fungerat pÄ teven som medium, utifrÄn SVT Nordnytts nyhetssÀndningar som gÄtt 21:45 pÄ vardagar.Vi anvÀnde oss av en kvalitativ innehÄllsanalys för att kunna svara pÄ hur nyhetsvÀrderingen gÄtt till och hur sÀndningarna fungerat pÄ teven som medium. Vi anvÀnde oss Àven av en kvalitativ analys utifrÄn ett semiotiskt perspektiv, dÄ vi analyserade de fyra högst nyhetsvÀrderade inslagen utifrÄn denotation och konnotation. Detta för att ta reda pÄ hur sÀndningarna sett ut utifrÄn ett semiotiskt perspektiv.VÄr slutsats var att SVT Nordnytt vÀrderar nyheter om politik högst och att de följer den traditionella nyhetsvÀrderingen som vi har anvÀnt oss av i denna uppsats. De nÄr Àven ut till publiken genom identifikation, men det Àr nÄgot SVT Nordnytt skulle kunna arbeta mer med. Genom att titta pÄ vÄr undersökning utifrÄn ett semiotiskt perspektiv kom vi fram till att mycket av det som visas kodas pÄ sÄdana sÀtt att bara ett visst kulturellt kollektiv kan förstÄ sÀndningarna.
Disclosure ? Hur redovisas kundfordringar bland svenska storföretag?
Redovisningen av kundfordringar Àr komplex. Posten Àr förhÄllandevis svÄr att vÀrdera och en felaktig vÀrdering kan förvrÀnga företagets finansiella stÀllningar. IAS 1 p.9 har ett fÄtal regler som uppfattas som vaga för redovisning av kundfordringar vilket gör att skillnaderna ökar. Framförallt öppnas det upp utrymmen för manipulation av redovisningen.Syftet med studien Àr att ge en bÀttre förstÄelse av hur kundfordringar redovisas och att tolka och analysera hur upplysningar av redovisningsmetoder i Ärsredovisningar underlÀttar förstÄelsen av innehÄllet i rapporteringar. För att syftet ska uppnÄs studerades 24 företag.Studien visade att Àven fast alla undersökta företag Àr börsnoterade (pÄ large cap OMXS30) sÄ rÄder det stora skillnader i deras disclosure av information kring tillÀmpande redovisningsmetoder.
TrÄdlöst bredband -bör trÄdlösa nÀtverk tillhandahÄllas kollektivt?
Bredband har de senaste Ären gÄtt frÄn att vara en ovanlig företeelse till att i Sverige nÀrmast ses som en mÀnsklig rÀttighet. En teknik som ger mÄnga individer tillgÄng till IT-infrastrukur med hög överföringskapacitet Àr trÄdlösa nÀtverk av typerna WiFi och WiMax. I uppsatsen konstateras att ett marknadsmisslyckande kan förekomma pÄ privata marknader för trÄdlöst bredband. Detta marknadsmisslyckande analyseras utifrÄn teorier om externa effekter och kollektiva varor. De positiva externa effekter som trÄdlösa nÀtverk genererar ger varan drag av kollektivitet.
Identitet och förort : en studie om hur den stigmatiserade förorten kan pÄverka identitetsskapandet hos ungdomar
Syftet med denna studie Àr att undersöka hur den stigmatiserade förorten kan pÄverka identitetsskapandet hos ungdomar i Äldern 15-18, samt hur de uppfattar medias framstÀllning av deras boendeort. Vi vill undersöka om hur en stigmatiserad bild av förorten RÄgsved pÄverkar skapandet av ungdomarnas identitet. Vi har i denna undersökning gjort en kvalitativ studie baserad pÄ intervjuer av fyra ungdomar som bor i Stockholms förorten RÄgsved.För att kunna analysera vÄra kvalitativa intervjuer har vi anvÀnt oss av Erving Goffman teori om stigma. Vi har Àven valt teorier om kollektiv identitet och medias makt i samhÀllet, detta har gjorts för att kunna undersöka hur mycket inflytande en stigmatiserad bild av en förort har pÄ skapandet av ungdomars identitet och vilka de Àr som individer.Resultaten av studien visar att vÄra informanter i RÄgsved Àr medvetna om den stigmatiserade bilden som omrÄdet har och trots detta, uttrycker intervjupersonerna att deras bostadsomrÄde inte utgör en pÄtaglig pÄverkan pÄ deras identitet. Den starka gemenskapen som finns inom omrÄdet övervinner inflytandet som det negativa ryktet kan ha pÄ ungdomarna. .