Syntheiströrelsen (The Syntheist Movement) kan förstĂ„s som en konsekvens av individualismens framfart, kommersialism, globalisering och framvĂ€xten av IT-samhĂ€llet. Syntheiströrelsen strĂ€var efter att Ă„terupprĂ€tta en kollektiv gemenskap de upplever gĂ„tt förlorad genom att sjĂ€lva skapa ny religion relevant för samtiden och framtiden. BenĂ€mningen deriveras frĂ„n grekiska ? syntheos, den skapade guden.Med avstamp i Den mediterande dalahĂ€sten: Religion pĂ„ nya arenor i samtidens Sverige (Frisk & ÅkerbĂ€ck 2013) för uppsatsen ett resonemang kring hur Syntheiströrelsen kan förstĂ„s utifrĂ„n teorier om samtida religion och religiositet. Syntheiströrelsen förklaras mot bakgrund av en mindre intervjustudie med tongivande medlemmar i stockholmsförsamlingen samt undersökning av nĂ€raliggande material..

Inom psykiatrin finns det delade meningar gÀllande religionens roll för psykiskt vÀlmÄende. Bland dem som tror att religionen har en positiv inverkan pÄ den psykiska hÀlsan finns C.G. Jung och Viktor E. Frankl, bÄda har de varit i kontakt med Sigmund Freud som Àr av motsatt Äsikt och ser religionen som en kollektiv tvÄngsneuros.1 Jung och Frankl pratar bÄda tvÄ om religiositet i det omedvetna och jag skulle vilja undersöka nÀrmare vad de menar med det begreppet, Frankl har kritiserat Jung och anser att de inte har samma uppfattning men jag Àr inte sÀker pÄ att skillnaden Àr sÄ stor dem emellan..

Collective collapse occurs when a majority of players in a team suddenly perform below expected level in a match of great, often decisive, importance in spite of a normal or good start of the match or when a team underperforms right from the start of the match. The aim of this study is to investigate collective collapse, focusing on emotional contagion. The study is a qualitative study based on semistructured interviews with nine handball players in an elite team. The results show six factors presented as themes. These are Preparations, The coach and leadership, Emotional contagion, Communication, Role Acceptance and Incongurence.

SammanfattningSyfte: Under de senaste Ären har medie- och kommunikationsforskare börjat tala om Internet som en revolutionerande kanal för de alternativa sociala rörelserna. Det finn's dock Àven forskare som varnar os's för att överdriva Internet's möjligheter att pÄverka attityder. Det Àr inte sjÀlvklart att Internet skulle öka intresset och deltagandet i demokratiska processer. Denna uppsat's syftar till att studera hur och i vilken utstrÀckning de olika kommunikativa funktionerna pÄ nÀtet anvÀnd's pÄ sex utvalda sociala rörelser's hemsidor. Dessutom diskutera's ifall det i dagen's nÀtverkssamhÀlle finn's en enhetlig rörelse som via Internet arbetar tillsamman's mot WTO och frihandel.Teori: Den teoretiska referensramen fungerar som vÀgledning till de centrala variablerna i informationssamhÀllet.

Syntheiströrelsen (The Syntheist Movement) kan förstĂ„s som en konsekvens av individualismens framfart, kommersialism, globalisering och framvĂ€xten av IT-samhĂ€llet. Syntheiströrelsen strĂ€var efter att Ă„terupprĂ€tta en kollektiv gemenskap de upplever gĂ„tt förlorad genom att sjĂ€lva skapa ny religion relevant för samtiden och framtiden. BenĂ€mningen deriveras frĂ„n grekiska ? syntheos, den skapade guden.Med avstamp i Den mediterande dalahĂ€sten: Religion pĂ„ nya arenor i samtidens Sverige (Frisk & ÅkerbĂ€ck 2013) för uppsatsen ett resonemang kring hur Syntheiströrelsen kan förstĂ„s utifrĂ„n teorier om samtida religion och religiositet. Syntheiströrelsen förklaras mot bakgrund av en mindre intervjustudie med tongivande medlemmar i stockholmsförsamlingen samt undersökning av nĂ€raliggande material..

Denna studie i socialantropologi Àr baserad pÄ kvalitativa intervjuer med tre skolkuratorer. Den handlar om deras uppfattningar om och erfarenheter av hedersrelaterat vÄld och förtryck. Hedersproblematiken har sina rötter i kollektivets dominans över individen, patriarkala mönster och kulturkrock. Skolan har ett stort ansvar att se de utsatta eleverna, men det rÄder skilda meningar om vilka som utsÀtts. Vanligtvis ses flickor som offer för fÀders och bröders vÄld i familjerna, men skolkuratorernas erfarenheter visar att alla individer i familjer dÀr hedersrelaterat vÄld och förtryck existerar tycks i varierande grad vara delaktiga i vÄldet, och att Àven pojkarna kan vara offer..

M?let f?r den svenska digitaliseringspolitiken ?r att Sverige ska bli fr?mst i v?rlden p?? att nyttja digitaliseringens m?jligheter. Ambitionen ?r s?ledes att ?ka inslaget av automation inom den digitaliserade f?rvaltningen, genom att bland annat automatisera fler beslutsprocesser inom den offentliga f?rvaltningen. Det ?r ett m?l som medf?r en i allt h?gre grad digitaliserad v?lf?rd.

Syftet med detta examensarbete har varit att fÄ kÀnnedom om hur pedagoger och elever kÀnner för skÀll i skolan. Vi har dÄ sett till kollektiva respektive individuella utskÀllningar, betydelsen av vem som skÀller och vad som hÀnder nÀr parterna blir arga och tar till skÀll. Vi har genom kvalitativa intervjuer kommit fram till likheter och skillnader mellan pedagoger och elever. Dessutom har vi valt att intervjua en psykolog vars svar kan kopplas samman med nÄgra av de teorier vi uppmÀrksammat i vÄr kunskapsbakgrund. Det har visat sig att sÄvÀl elever som pedagoger har ett gemensamt synsÀtt pÄ vad skÀll innebÀr för dem.

This bachelor thesis aim to explore in what way the Euro crisis have affected the reciprocal relationship between European identity and the attitudes towards the euro, and how it differs between the members in the Eurozone and members that have not yet introduced the euro. This thesis is grounded in a theoretical view that the euro is a symbol through which European identity is created, but also that European identity is a factor for the attitudes towards the euro as a single currency. By statistical analysis of empirical data collected through the Eurobarometer, I discover that there is a difference between how the relationship between the European identity and the attitudes towards the euro changes during the Euro crisis. Members without the euro seems to be more affected than members with the euro, as the correlation between European identity and attitudes towards the euro weakens for members without the euro, which do not seem to be the case in member countries within the Eurozone..

Syftet med studien var att undersöka hedersförtryckta kvinnorupplevelser till följd av att vara hedersutsatt. Hedersförtryck kanbland annat definieras som: kollektiv förtryck av familj och slÀkt,frihetsbegrÀnsning, fysiskt och psykiskt vÄld, kontroll av beteende ochsexualitet samt inget socialt stöd av varken familj eller slÀkt. I studienhar tre kvinnor i Äldrarna 20 ? 30 intervjuats. Data samlades ingenom semistrukturerade intervjuer och analyserades utifrÄndatastyrd tematisk analys.

The purpose of this study was to examine how modern information and communication technology influence collective action within the framework of social movements. By studying the protests in the Arab World 2011, and focusing on the social movements in Suleimanya in northern Iraq, by observation taken on place, the essay discusses that collective action is closely related to the use of technology, for example cell phones and Internet.Result shows that modern communication technology has enabled immeasurable access andconnection between individuals throughout the world, which seems to be different from previouscollective action. The new communication channels in the form of social media, has been used for the dissemination of information and news, documentation, organization and membership recruitment in the social movements in the Arab World and Suleimanya. The new social movements have the tendency to be decentralized and flattened organized, they are now self-organizing and that they only do a whole as global patterns, as evidenced by the social movements in the Arab World andSuleimanya..

Hypotes:Ett kollektivbaserat belöningssystem fungerar ej som motivationsfaktor pÄ ett stort tillverkande företag inom verkstadsindustrin. Syfte: Med detta kandidatarbete vill vi bidra till ökad förstÄelse och kunskap om den inverkan ett kollektivbaserat belöningssystem kan ha pÄ de anstÀlldas motivation. Metod: I studien har den kvalitativa metoden anvÀnts och problemet har studerats utifrÄn de anstÀlldas perspektiv. Vi har genomfört en fallstudie och vÄrt fallföretag Àr ett stort tillverkande företag inom verkstadsindustrin. För att samla in vÄr empiri har vi valt att anvÀnda semistandardiserade djupintervjuer.

Syntheiströrelsen (The Syntheist Movement) kan förstĂ„s som en konsekvens av individualismens framfart, kommersialism, globalisering och framvĂ€xten av IT-samhĂ€llet. Syntheiströrelsen strĂ€var efter att Ă„terupprĂ€tta en kollektiv gemenskap de upplever gĂ„tt förlorad genom att sjĂ€lva skapa ny religion relevant för samtiden och framtiden. BenĂ€mningen deriveras frĂ„n grekiska ? syntheos, den skapade guden.Med avstamp i Den mediterande dalahĂ€sten: Religion pĂ„ nya arenor i samtidens Sverige (Frisk & ÅkerbĂ€ck 2013) för uppsatsen ett resonemang kring hur Syntheiströrelsen kan förstĂ„s utifrĂ„n teorier om samtida religion och religiositet. Syntheiströrelsen förklaras mot bakgrund av en mindre intervjustudie med tongivande medlemmar i stockholmsförsamlingen samt undersökning av nĂ€raliggande material..

Syftet var att undersöka handbollsspelares generella efficacy, individuella - och kollektiva efficacy inom handbollssituationer samt nivÄn av utövandet. Studien bestod av tvÄ delar. Den första var kvantitativ med tvÄ frÄgeformulÀr; Schwarzers och Jerusalems Generell Self-Efficacy Scale samt Chase, Feltz och Lirggs Team Efficacy Questionnaire. TvÄ lag frÄn elitnivÄ (n=36) och tvÄ frÄn lÀgre nivÄ (n=37) representerades. Resultatet visade att handbollsspelare pÄ högre nivÄ har en högre grad av self-efficacy och kollektivt efficacy Àn de pÄ lÀgre nivÄn.

Hypotes:Ett kollektivbaserat belöningssystem fungerar ej som motivationsfaktor pÄ ett stort tillverkande företag inom verkstadsindustrin. Syfte: Med detta kandidatarbete vill vi bidra till ökad förstÄelse och kunskap om den inverkan ett kollektivbaserat belöningssystem kan ha pÄ de anstÀlldas motivation. Metod: I studien har den kvalitativa metoden anvÀnts och problemet har studerats utifrÄn de anstÀlldas perspektiv. Vi har genomfört en fallstudie och vÄrt fallföretag Àr ett stort tillverkande företag inom verkstadsindustrin. För att samla in vÄr empiri har vi valt att anvÀnda semistandardiserade djupintervjuer. Slutsats:VÄr studie bekrÀftar hypotesen. Denna studie, anser vi, har medfört en ökad förstÄelse för de svÄrigheter som finns att med ett kollektivt belöningssystem motivera samtliga anstÀllda. Följaktligen anser vi ocksÄ att det ökar kunskapen om de svÄrigheter som finns att utforma ett belöningssystem som ger önskvÀrd effekt.