Fo?reningen Sportfiskarna samlar in statistik o?ver fisket i Sverige fo?r anva?ndning inom forskning och fo?rvaltning. I och med lanseringen av applikationer fo?r smarta telefoner har antalet inrapporterade fa?ngster o?kat och ett behov av att hantera data ba?de till och fra?n dessa applikationer har uppsta?tt. Denna uppsats beskriver skapandet av Sportfiskarnas webbplats Fa?ngstDataBanken.

This essay seeks to analyze the consequences of modern information and communication technology for collective action within the framework of social movements. With references to the protests in Seattle 1999, the essay argues that the emergence of distributed collective action is closely related to the use of technology, for example cell phones and Internet. This distributed collective action can be characterized by its decentralized and self-organizing features, forming a global pattern emerging from local interactions. Whereas contemporary theories of collective action can be ÂŽstretchedÂŽ to fit these aspects, they lack analytical tools to describe and analyze such systems. Further, their rejection of classical crowd theory is problematic, since it contains valuable insights.

I det ha?r examensarbetet underso?ktes hur biblioteksbeso?kare kan delta i en kollektiv designprocess. Under tre dagar genomfo?rdes ett designpedagogiskt projekt pa? Dieselverkstadens bibliotek i Sickla, Stockholm. Da?r erbjo?ds beso?karna att delta i formgivningen av en bordsduk.

Uppsatsen Àmnar utröna huruvida rimligen farliga amoralister kan hanteras kollektivt pÄ ett sÀtt som Àr etiskt riktigt. Gruppen rimligen farliga amoralister ges beteckningen "mÀnskliga tigrar". Diskussionen fokuseras pÄ undergruppen psykopatiska mÀnskliga tigrar, dÀr psykopati definieras av PCL-R. En eventuell kollektiv hantering av denna undergrupp diskuteras utifrÄn Peter Singers preferensutilitarism. Slutsatsen nÄs att en kollektiv hantering, för oskadliggörande, av gruppen psykopatiska mÀnskliga tigrar, Àr etiskt riktig.

Den hÀr kvalitativa textanalysstudien syftar till att undersöka vad det finns för ideal i samhÀllet och vilka normer som motiverar dessa. Ur debatter pÄ internet blottlÀgger jag samhÀllsideal om makt och politik och de normativa grÀnser som finns mellan privatliv, arbetsliv och svensk partipolitik. PÄ sÄ vis lyfter jag upp vad det Àr som upprör mÀnniskor i Maxgate. Genom att visa vad som skapar den kollektiva upprördheten kommer det som tidigare var osynliga samhÀllsideal och normer i öppen dager. Studien syftar ocksÄ till att visa pÄ spÀnningar inom samhÀllsidealen och hur normer tolkas olika, men Àndock beskrivs pÄ samma sÀtt.

Denna uppsats utgÄr frÄn tre texter av Torbjörn TÀnnsjö och tittar pÄ huruvida kollektiv kan sÀgas vara ansvariga för handlingar som de utför, samt om det ens finns nÄgot sÄdant som kollektiva handlingar..

ABSTRACT  I den hÀr uppsatsen ville jag visa hur kryssningspassagerarnas beteende kan beskrivas med hjÀlp av karnevaleska teorier i reality-programmet ?FÀrjans? sista sÀsong. Syftet var att visa hur det finns andra sÀtt att analysera serien pÄ Àn enbart med hjÀlp av medieteoretiker som Àr kritiska till genre reality-tv som sÄdan. Jag har velat visa passagerarnas handlingsutrymme i programmet och beskriva hur deras handlingar ombord pÄ bÄten kan ses som karnevaleska. Jag utgick frÄn antropologiska teorier om karnevalen och det karnevaleska med hjÀlp av frÀmst Victor Turner och Roberto DaMatta.

Syftet med undersökningen var att ta reda pÄ hur webbplatsen Newsmill pÄverkat det svenska debattklimatet pÄ internet. Studien har genomförts genom att intervjua personer verksamma inom media. Bakgrunden till denna undersökning har varit att internet alltmer intagit den roll papperstidningarna förut hade. Numera Àr det i debattforum pÄ nÀtet de offentliga samtalen Àger rum. Intervjuerna har genomförts med fyra personer med nÀra anknytning till den sortens publicistik som bedrivs av Newsmill.

Author: Jonathan Wanér HedbergTitle: AngÄende Individualismen ? Facebook: Individualistens KollektivYear: 2014/2015Abstract: This essay seeks to understand how the expression of individualism can be seen in different ways in people?s use of the social network Facebook. Ten interviews with Facebook users have been performed. The analysis of these has been able to illustrate how Facebook users through Erving GoffmanŽs impression management prepares and presents their individualism to a collective, i. e.

SÀttet pÄ vilket vi tar oss frÄn en plats till en annan i staden har effekter pÄ den lokala miljön samt i förlÀngningen Àven pÄ det globala klimatet. För att vÄra system för persontransport ska gynna en hÄllbar samhÀllsutveckling stÄr vardagliga resemönster, sÄsom pendlande till arbete och skola, för den stora utmaningen. Beroende pÄ var i staden en individ Àr bosatt har denna följaktligen olika grad av tillgÀnglighet till kollektiva infrastrukturnÀtverk sÄsom strÀckan till nÀrmaste hÄllplats för tunnelbana. Möjligheterna att anvÀnda mindre miljöbelastande transportmedel skiljer sig dÀrmed Ät bland stadsbefolkningen vilket gör miljöpÄverkan i vardagsresor relevant att studera ur ett sociologiskt perspektiv. Denna kandidatuppsats behandlar miljöpÄverkan i vardagsresor i förhÄllande till individens fysiska och sociala plats i den urbana strukturen.För att undersöka detta anvÀnds ett redan befintligt intervjumaterial frÄn studien ?Ett miljöanpassat Stockholm? som innefattar 633 intervjupersoner och utfördes i forskningsprogrammet HushÄll och Urbana Strukturer i UthÄlliga StÀder.

Individens roll har gÄtt frÄn att vara en del av ett kollektiv till att vara primÀr i den svenska skolan. Samtidigt har tidigare forskning visat pÄ hur olika konkurrerande utbildningskonceptioner, som marknadisering, instrumentalisering, kommunikativa osv, format lÀroplanerna. I detta stÀlls individ mot kollektiv, effektivitet mot kommunikation och frÄgor om demokratiska vÀrden samt etik och moral blir högst aktuella. Syftet med detta arbete Àr att se hur lÀroplanen eller mer specifikt vÀrdegrunden frÄn Är 2011 förhÄller sig till dessa konceptioner. Genom kritisk diskursanalys av vÀrdegrunden i lÀroplanen frÄn 2011 i förhÄllande lÀroplanen frÄn 1994 samt till fysikÀmnets kursplan (1994/2011) diskuteras dessa konceptioner utifrÄn möjliga konsekvenser för lÀrares sociala praktik.

Detta examensarbete Àr en utvÀrdering av den kvalitativa jÀmstÀlldheten pÄ en Individ och -familjeomsorgsavdelning. Som utgÄngspunkt för utvÀrderingen har vi anvÀnt oss av olika dokument som innehÄller riktlinjer gÀllande jÀmstÀlldhet. Den jÀmstÀlldhet som oftast diskuteras, för personal i arbetslivet, idag Àr en kvantitativ jÀmstÀlldhet med betoning pÄ antal kvinnor och mÀn. Vi vill dÀrför lyfta fram den kvalitativa jÀmstÀlldheten som en kvalitets ? och utvecklingsaspekt för organisationen och medborgaren.

Inom omrÄdet för medie- och kommunikationsvetenskap studeras Stockholms technoscen utifrÄn ett medieetnografiskt perspektiv. I studien anvÀnds kvalitativa intervjuer dÄ mÄlet Àr att fÄ en förstÄelse för hur identitetsprocesser skapas hos sex enskilda technoutövare. Personliga erfarenheter ligger till grund för val av Àmne dÄ jag sjÀlv Àr en del av technoscenen.          De frÄgestÀllningar som besvaras Àr:Hur formas kollektiv identitet genom stilelement och stilmarkörer inom Stockholms technoscen?Hur kan identitetsprocesserna förstÄs i relation till den enskilda utövaren?Vilka kommunikativa praktiker existerar inom technoscenen?Sammanfattningsvis har studien lett fram till ett resultat som tyder pÄ att identitet skapas pÄ skilda sÀtt och framtrÀder olika starkt beroende pÄ den enskilda utövaren inom technoscenen. Studien har ocksÄ visat varför en individ vÀljer att bli en del av technoscenen och hur den kan urskiljas frÄn andra subkulturella företeelser.

2011 fick det svenska utbildningsvÀsendet en ny skollag, i vilken det stÄr att utbildningen ska vila pÄ vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Tidigare studier har pÄvisat att förskollÀrare kÀnner en osÀkerhet inför vad det vetenskapliga begreppet innebÀr. Den hÀr studien syftar till att undersöka förskollÀrares yrkesidentitet och yrkesspecifika kompetenser i relation till att förskolan vilar pÄ vetenskaplig grund. Studien utgÄr frÄn ett sociokulturellt perspektiv vilket innebÀr en syn pÄ mÀnniskor som deltagare i en social interaktion dÀr handlingar och tÀnkande Àr situerade i en social kontext.  Studiens empiriska data hÀrrör frÄn fokusgrupper med förskollÀrare samt intervjuer med en lektor och en professor.

Dumpstring Àr en handling som innebÀr att man ?dyker? i soptunnor och containrar efter slÀngda saker, sÄsom mat eller möbler.Uppsatsens syfte Àr att besvara huruvida dumpstring utgör ett motstÄnd och i sÄ fall pÄ vilket sÀtt samt undersöka vilka förutsÀttningar det finns för dumpstringen att vÀxa och mobilisera sig som en motstÄndsrörelse. För att besvara dessa frÄgor har kvalitativa intervjuer genom­förts. Materialet har dÀrefter analyserats utifrÄn teorier kring motstÄnd och makt.Resultatet visar att dumpstringen utgör ett motstÄnd mot den rÄdande diskursen kring mat, sopor och konsumtion i samhÀllet. Dumpstrarna utmanar grundlÀggande normer i samhÀllet genom att tydligt avvika frÄn dessa.Undersökningens resultatet visar Àven att dumpstrarna gÄr att finna i skÀrningspunkten mellan ett oorganiserat, individuellt vardagsmotstÄnd och ett organiserat, kollektiv motstÄnd - en sÄ kallad social rörelse.