Arbetslivet Àr just nu i ett stadium dÀr individualitet, medbestÀmmande och lÀrande i organisationer eftersöks. Men för att detta skall nÄs krÀvs en vÀxelverkan mellan det medvetna och omedvetna. Detta omöjliggörs i och med dagens medvetandecentrering samt det kollektiva omedvetnas makt över individens strÀvan att finna det personligt omedvetna.Syftet med mitt arbete Àr att med en uppsÀttning relevanta begrepp studera det omedvetna i det intersubjektiva och dess inverkan pÄ individens möjlighet till att skapa en vÀxelverkan mellan medvetet och omedvetet i en specifik arbetssituation.Genom ett hermeneutiskt perspektiv utförs studier av det medvetna och omedvetna. En befintlig fallbeskrivning anvÀnds dÀrtill som empiriunderlag för att konkretisera min tolkning och diskussion.Det som i studien synliggörs Àr att ett specifikt fall kan visa pÄ en problematik, vilken kan hÀrledas till omedvetna processer. Dessa processer har ÄskÄdliggjorts genom skapandet av en begreppsapparat.

Studien har syftat till att utifrÄn ett intersektionellt perspektiv analysera lÀromedlet Hem- ochkonsumentkunskap Äk 7-9 av Sjöholm, Hjalmarsson, Arvidsson, Hedelin & Olofsson (2011).Analysens mÄlsÀttning har varit att lyfta vilka vÀrden och normer som konstrueras ochförmedlas genom lÀromedlet. Vidare har dessa normer och vÀrden diskuterats mot dem somtillskrivs i lÀroplanen. Metoden har varit en kvalitativ textanalys med en kritiskdiskursanalytisk ansats. De diskurser som förekommit har beskrivits i de sex mytbildningarnaMyten om det vÀsterlÀndska idealet, Myten om det sekulariserade och protestantiska Sverige,Myten om det jÀmstÀllda Sverige, Myten om ett kulturellt homogent Sverige, Myten ommedelklass-Sverige och Myten om VÀst. Myterna symboliserar de förstÀllningar som harframkommit genom dikotomierna Vi och dom, Majoritet och minoritet, Individ och kollektiv,Ordning och kaos, Utveckling och misÀr.

Bakgrund: Att undersöka sambandet mellan sjukfrÄnvaro och ledarskap Àr ett sÀtt att försöka förstÄ vad ohÀlsan beror pÄ. Att ohÀlsan och sjukfrÄnvaron pÄverkar individ, samhÀlle och företag diskuteras och försök har gjorts att klarlÀgga orsakerna. Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att beskriva hur personer i ledande befattning i ett urval av organisationer hanterar personalens hÀlsa/sjukfrÄnvaro, samt att dÀrefter förklara hur ledarskapet pÄverkar densamma. Avsikten Àr ocksÄ att, sÄ lÄngt det gÄr, utveckla och testa valda teorier samt att dra slutsatser om hur organisationer, med förÀndrat ledarskap, kan minska sjukfrÄnvaron och öka lönsamheten. Genomförande: Ur ett omfattande material tillhandahÄllet av Nyckaltalsinstitutet har fyra olika typer av organisationer tagits fram.

Denna studie ligger inom ramen för forskningsomrÄde kring utbildning och lÀrande i vuxenlivet, lÀraryrkets praxislÀrande och utveckling. Syfte: Syftet med studien Àr att belysa och problematisera samt berÀtta hur lÀrare beskriver sin egen verksamhet i det dagliga samtalet, att upptÀcka mönster i förÀndringsarbetet. Undersökningen fokuserar pÄ följande fenomen: innehÄll i process, lÀrandeprocess och förÀndringsresultatet. Vilka frÄgor lyfts fram i samtalen? Vad Àr det som karakteriserar en lÀrande process? Hur framtrÀder förÀndring i reflekterande samtal? Teori: Deliberativa samtal genom aktionsforskning samt analys via teorin kommunikativt handlande.

Undersökningen tar utgÄngspunkt i en musikalisk aktivitet inom en fritidsverksamhet. Genom att belysa elevernas lÀrande frÄn ett kollaborativt perspektiv, som tar fasta pÄ hur kunskapen formas genom ett förhandlande i sociala processer, Àr syftet att försöka förstÄ vilka konsekvenser detta perspektiv fÄr för synen pÄ kunskap och lÀrande. FrÄgan om hur eleverna blir redskap för varandras lÀrande undersöks genom deltagande observation. UtifrÄn olika aspekter, sÄsom musikaliskt sprÄk och kulturella referenser, framtrÀder ett ömsesidigt beroende mellan eleverna men ocksÄ mellan eleverna och det materiella, exempelvis teknisk utrustning. Undersökningsmaterialet visar hur eleverna formar en kollektiv praktik, men hur det inom denna ryms ett lÀrande som Àr komplext och mÄngdimensionellt.

SAMMANDRAGI denna teoretiska uppsats jÀmförs och problematiseras filosofen Hannah Arendts (1906-1975)begrepp handling och filosofen Judith Butlers (1956-) begrepp performativitet. Genom dettasÄ jÀmförs Àven deras respektive anvÀndning av begreppet politik. Syftet med uppsatsen Àr attproblematisera anvÀndningen av dessa begrepp samt att jÀmföra dem med varandra ochargumentera för de likheter som finns. Ytterligare ett syfte Àr att argumentera för HannahArendts viktiga bidrag till samtida genusvetenskaplig forskning. !Först redogör jag för Hannah Arendts och Judith Butlers anvÀndning av begreppen var försig för att sedan göra jag en jÀmförande begreppsanalys dÀr jag jÀmför likheterna mellan derasanvÀndning av begreppen.Mina slutsatser Àr att det finns ett flertal likheter mellan Arendt och Butlers teorier kringpolitik och villkoren för det mÀnskliga.

Det finns ett gap mellan tanke och handling i mindre organisationer. Omedvetenhet om den egna verksamheten har lett till att bÄde lyckad och misslyckad organisering getts missvisande förklaringar. Studiens syfte Àr dÀrför att utveckla kunskap om och förstÄelse för organiseringsprocesser i mindre organisationer och specifikt i popband. Forskningsdesignen Àr en longitudinell fallstudie av ett popband. Metodologin har inspirerats av etnografi och har en abduktiv ansats.

Syftet med studien var att belysa olika svenska myndigheters förÀndringsstrategier mot och bemötande av hedersrelaterat vÄld hos familjer med denna problematik, samt om dessa strategier och bemötanden skilde sig nÄgot ifrÄn varandra hos de inkopplade myndigheterna. Den kvalitativa forskningsmetoden valdes och sammanlagt Ätta halvstrukturerade intervjuer med polis, socialtjÀnst och skyddsboende genomfördes.  Den valda teorin utgick frÄn att ett pedagogiskt perspektiv, kompletterat med ett psykologiskt synsÀtt, skulle kunna anvÀndas som grunden för en strategi för bemötande och behandling av hedersvÄld.Det mest framtrÀdande resultatet var att det inte fanns nÄgon gemensam vetenskapligt belagd strategi för att förÀndra grundproblemet, d.v.s. hederstÀnkandet i familjerna. DÀremot kom det fram frÄn samtliga respondenter att de kÀnde igen fenomenet och hade kompetens nog att i de flesta fall skydda drabbade ungdomar, vilket sÀkert har förhindrat flera tragedier. Samtliga myndigheter hade insatser, resurser och riktlinjer kring skyddet av utsatta ungdomar.Alla respondenter har ocksÄ beskrivit att en stor svÄrighet Àr att hedersförtryck oftast Àr sanktionerat av ett kollektiv, vilket Àr vÀldigt frÀmmande för det svenska samhÀllet dÀr vÄld mot familjemedlemmar nÀstan alltid utförs av en gÀrningsman.

Det problem som ligger till grund för detta arbete Àr att det enligt lÀgesbedömningen för 2014 av Grundskoleförvaltningen i Malmö kommun finns brister gÀllande kvalitet och omfattning med avseende pÄ studie- och yrkesvÀgledningen pÄ Malmö stads grundskolor. Samtidigt behövs ett livslÄngt lÀrande frÄn studie- och yrkesvÀgledarnas sida för att upprÀtthÄlla god kvalitet och professionell standard pÄ studie- och yrkesvÀgledningen enligt LÀrarnas Riksförbund. Syftet Àr att utforska vilka insatser som studie- och yrkesvÀgledare inom Malmö stads grundskolor gör för att frÀmja livslÄngt lÀrande. Vidare Àr vÄra frÄgestÀllningar: Vilket lÀrande talar studie- och yrkesvÀgledarna om att de utövar i sitt arbete? PÄ vilket sÀtt nyttjar studie- och yrkesvÀgledarna sitt sociala nÀtverk för att upprÀtthÄlla det livslÄnga lÀrandet? Det framkom att studie- och yrkesvÀgledare bÄde tillÀmpar ett anpassningsinriktat och ett utvecklingsinriktat lÀrande.

Uppsatsen Den performativa uppvÀxten syftar till att studera den heterosexuella matrisens verkan i tre svenska skolskildringar. Som teoretisk grund för undersökningen anvÀnds sÄvÀl Yvonne Hirdmans teori om hur genussystemet bÀrs upp av de logiska fundamenten isÀrhÄllning och könshierarki, som Judith Butlers queerfeministiskt filosofiska dekonstruktion av kön som kategori. De skönlitterÀra verk som analyseras Àr Agnes von Krusenstjernas Tony vÀxer upp och Tonys lÀroÄr, Jan Guillous Ondskan och Jonas Gardells trilogi En komikers uppvÀxt, Ett ufo gör entré och Jenny. Genom ett textanalytiskt tillvÀgagÄngssÀtt med komparativa inslag undersöks hur genusstereotyper reproduceras och stabiliserar heterosexualiteten som obligatorisk norm, vidare hur dessa processer gestaltar ungdomars identitetstillblivelse i den skönlitterÀra skolmiljön. De tre skolskildringarna statuerar exempel som belyser hur grupptryck och okritisk medvetenhet resulterar i kollektiv könsseparerad performativitet.

The purpose of this study is to first investigate how a group of Syriac women participating in the Syriac/Aramaic Academics Association (SAAF ? Syrianska/Arameiska Akademikerförbundet) at a Swedish university perceive their ethnic identity, and maintain it in the mainstream Swedish society. Furthermore, it considers whether SAAF as an ethnic institution provides an arena for the reproduction of social capital in interaction with the women's families. This study is based on previous research and theories of ethnic identity and its role in the building of social capital within so-called ethnic groups. The method used for this study involves qualitative interviews, to achieve its aims.

Bakgrund: En stor del av Sveriges Àldre, svÄrt sjuka befolkning bor sin sista tid i livet pÄ sÀrskilt boende. I personalens uppdrag ligger att frÀmja de boendes sjÀlvbestÀmmande men arbetet försvÄras av de boendes nedsatta autonomi. Syfte: Pilotstudien syftade till att undersöka personalens upplevelse av den Àldres sjÀlvbestÀmmande nÀr han eller hon vÄrdades i palliativt skede pÄ sÀrskilt boende. Metod: Pilotstudien genomfördes med kvalitativ innehÄllsanalys av fyra intervjuer med undersköterskor och sjuksköterskor som arbetade pÄ sÀrskilt boende. Resultat: Som manifest resultat framkom fem kategorier: Lindra lidande i döendet, Ta döden i egna hÀnder, SjÀlvbestÀmmande efter omstÀndigheterna, Bo i ett kollektiv och Kommunikation.

Problem: En företeelse som Àr kopplad till det nya informationssamhÀllet och som mÄnga tror kommer att bli Ànnu större framöver Àr kunskapsföretag. Arbetsuppgifterna inom denna nya bransch krÀver ofta högre kompetens och kreativitet Àn tidigare. MÄnga faktorer pÄverkar de anstÀlldas motivation, vilken om den förbÀttras kan bidra till ökad prestation inom företaget. Hur kan man hitta kritiska faktorer som mÀter prestationer? Kommer dessa att kunna mÀtas och vad Àr deras för- och nackdelar? Vilka olika medel kan det enskilda företaget anvÀnda för att belöna sina medarbetare? Kan man med hjÀlp av olika modeller och/eller teorier utforma ett belöningssystem som frÀmjar företagets lÄngsiktiga mÄl? Syfte: Vi vill börja med att utveckla en referensram kring motivations- och belöningssystem i kunskapsföretag som befinner sig i en tillvÀxtfas.

Den liberala ekonomiska globaliseringen har lett till att Indien öppnat upp sin ekonomi och landets politiker vÀlkomnar idag utlÀndska investeringar sÄsom multinationella företag i hopp om ekonomisk tillvÀxt. DÄ Coca Cola Company etablerade en fabrik i byn Plachimada i södra Indien medförde detta miljöproblem i form av vattenbrist och förgiftning, vilket i sin tur ledde till stora sociala problem för byns befolkning. Idag Àr fabriken stÀngd pÄ grund av invÄnarnas lÄngvariga och kollektiva protester i vilka byns kvinnor varit sÀrskilt aktiva. Studiens syfte Àr att söka kunskap om hur Coca Cola Companys etablering i Plachimada liksom det kollektiva motstÄndet mot fabriken har pÄverkat identiteten hos de kvinnor som varit aktiva i motstÄndet. Syftet Àr vidare att skapa förstÄelse för hur kvinnorna ser pÄ ?vÀstvÀrlden? liksom pÄ sig sjÀlva i förhÄllande till vÀst.

1900-talets sista fyra decennier innebar stora förÀndringar för kyrkorna i sÄvÀl globalt som lokalt perspektiv. TvÄ rörelser inom kristenheten spelade stor roll för utvecklingen: den ekumeniska rörelsen och den karismatiska rörelsen. Mötet mellan de etablerade kyrkorna och framför allt den karismatiska förnyelserörelsen var inte enkelt. TonlÀget mellan dem var tidvis högt. Under 1980- och 90-talen skadades relationer mellan bÄde mÀnniskor och organisationer vid sÄdana möten.