Arbetets utgångspunkt är att ta reda på vilka effekter en ny infrastruktur kan få på en kommun och på ett samhälle i kommunen samt vilka fysiska åtgärder berörda aktörer avser vidtaga på grund av satsningen. Jag har använt mig av Ale kommun som exempel när jag studerat. Jag har gjort en fallstudie över två liknande områden, som också påverkats av ny infrastruktur. Därefter har jag analyserat och diskuterat om man kan se några samband kommunerna emellan. Det jag har kommit fram till är lite olika.

Na?r en ny webbapplikation skall lanseras och driftsa?ttas a?r det sva?rt att i fo?rhand veta vilken datatrafik och belastning som tja?nsten beho?ver vara dimensionerad fo?r.Rapporten fo?ljer en webbapplikation som inte a?r fo?rberedd fo?r uppskalning till att bli separerad i olika komponenter fo?r o?kad skalbarhet och driftsa?kerhet.I rapporten genomfo?rs a?ven en komparativ studie pa? olika typer av molntja?nster som erbjuder infrastruktur (IaaS)-, plattform (PaaS)- och mjukvara (SaaS) som en tja?nst.Ma?let med underso?kningen var att hitta en kostnadseffektiv metod fo?r att expandera applikationens infrastruktur och flytta implementationen till molnet.Resultatet och slutsatsen visar att den dyraste lo?sningen inte alltid a?r den ba?sta och i sluta?ndan kan fo?retag betalar pengar fo?r resurser som de inte utnyttjar..

Trots att behov och förutsättningar finns att använda mobila nyttotjänster via SMS används de inte i den utsträckning det är möjligt. Den hämmade spridningen av de mobila nyttotjänsterna kan bero på ett flertal faktorer varav en del inte har studerats i tidigare undersökningar. Vi valde att undersöka om mobiloperatörernas infrastruktur kan vara en sådan faktor. För att få en insyn i den funktionalitet och de tjänster innehållsleverantörerna erbjuds av mobiloperatörerna samt innehållsleverantörernas önskemål och krav, gjorde vi en förstudie i form av en intervju med en innehållsleverantör. Den resulterade i ett intervjuunderlag för de olika mobiloperatörerna i Sverige vilka vi sedan intervjuade för att få fram en bild av deras erbjudna funktionalitet.

Uppsatsen syftar till att identifiera livsstilsmigranters identitetsskapande och skapandet av infrastruktur genom att analysera migrationsprocessen och det vardagliga livet på destinationen. Fokus ligger på svenska livsstilsmigranter som är antingen permanent boende, återvändare, säsongsmigranter eller ambulerande besökare på Phuket. Genom att angripa syftet med ett transnationalistiskt perspektiv visar uppsatsen att migrationsprocessen och identitetsskapandet är konstant föränderligt utan definitivt slut. Empirimaterialet består av kvalitativa intervjuer med svenskar som livsstilsmigrerat till Phuket samt observationer i Patong och Kamala beach. Livsstilsmigration till värmen har pågått under flera årtionden men flödena av livsstilsmigranter till Thailand är relativt nya och lite forskning om dessa flöden har bedrivits.  Det svenska transnationella nätverket har byggt upp en infrastruktur på Phuket som tar sig form i en svensk grundskola, svenska kyrkan, lokaltidningar på svenska samt flertalet svenskägda hotell och restauranger som serverar skandinavisk mat.

Ett samhälle där en hög andel av transporterna sker på cykel har många fördelar för miljön, hälsan och ekonomin. Inom staden har cykeln även fördelen att den tar lite utrymme i anspråk och kan bidra till en attraktivare stadsmiljö. Syftet med detta arbete är att presentera åtgärder som ger förutsättning för en ökad och säker cykeltrafik. Baserat på svenska och utländska riktlinjer samt exempel från städer med en hög cykelandel ges en överblick över olika sätt att främja cykling i staden. Det handlar om att inkludera cykelplanering i övriga stadsplaneprocesser, att skapa strategier för stadens utveckling av cykling, att satsa på fysisk infrastruktur anpassad efter cyklisters behov och att informera och följa upp de mål som sätts.

Rapporten för examensarbetet beskriver olika områden inom en IT-infrastruktur.Rapporten presenterar ett antal förslag på lösningar för varje område som är inriktade mot att fungera för företaget Lundqvist Trävaru AB.Faktadelen i rapporten innehåller arbetsmetod samt introduktion till författaren.Rapporten innehåller förslag på lösningar i följande ämnen: inventering, datakap, IT-system, server, klient, backup, nätverksstruktur och VPN. Utöver förslagen tillkommer även kortare diskussioner kring varje ämnes för- och nackdelar..

Detta arbete tar sin utgångspunkt i den eviga spänningen mellan individ och kollektiv. Genom att ge en historisk genomgång av det sociokulturella perspektivet och det kognitivistiska perspektivet blir det tydligt vilka influenser som präglar varje perspektivs syn på lärande. Syftet med uppsatsen är att göra en jämförande studie mellan ett individfokuserat och ett kollektivfokuserat perspektiv på lärande och genom en textanalys av en text inom respektive perspektiv har detta gjorts. Vidare har jag utfört en kvantitativ enkätstudie som gick ut till 35 lärare som arbetar inom grundskolan, högstadiet och gymnasiet. Enkäten har dock tillämpats och analyserats på ett kvalitativt sätt då detta bättre betjänade mitt syfte.

Systemförvaltning är en viktig strategisk fråga för organisationer eftersom det säkrar ett kontinuerligt och effektivt stöd för den avsedda verksamheten. Men systemförvaltning är komplext eftersom många organisatoriska parter är inblandade och det finns behov att skapa ordning och reda bland dem genom effektiv styrning. Intresset och behovet av att strukturera förvaltningen av den komplexa IT-infrastrukturen har uppmärksammats under de senaste åren i många organisationer. Det finns olika definitioner av vad IT-infrastruktur anses vara ur tekniskt och organisatoriskt perspektiv. IT-infrastruktur är ett för brett begrepp för att kunna vara applicerbart ut ett förvaltningsperspektiv. Därför används begreppet grundläggande IT-infrastruktur istället för IT-infrastruktur för att tydliggöra vilka delar av IT-infrastrukturen som studien fokuserar.

Höstterminen 2006.

Ett samhälle där en hög andel av transporterna sker på cykel har många fördelar för miljön, hälsan och ekonomin. Inom staden har cykeln även fördelen att den tar lite utrymme i anspråk och kan bidra till en attraktivare stadsmiljö. Syftet med detta arbete är att presentera åtgärder som ger förutsättning för en ökad och säker cykeltrafik. Baserat på svenska och utländska riktlinjer samt exempel från städer med en hög cykelandel ges en överblick över olika sätt att främja cykling i staden. Det handlar om att inkludera cykelplanering i övriga stadsplaneprocesser, att skapa strategier för stadens utveckling av cykling, att satsa på fysisk infrastruktur anpassad efter cyklisters behov och att informera och följa upp de mål som sätts.

Denna rapport utreder översiktligt regional och kommunal infrastruktur ochmiljöpåverkan från transporter av bergmassor, bentonit och lera vid ett slutförvar avkärnavfall eller om det inte blir ett slutförvar i Oskarshamns kommun. Strategin harvarit att utefter de regionala miljökvalitetsmålen begränsad klimatpåverkan, frisk luftsamt det länsegna målet fossilbränslefri zon år 2030 undersöka hur olika lastbärare(lastbil, tåg och fartyg) bidrar till måluppfyllelse. Slutsatsen är att det mest troligascenariot med transporterna är olika transportalternativ beroende på vart materialetskall någonstans och vad det skall användas till. Oavsett om det blir ett slutförvar ellerej i Oskarshamns kommun, kommer infrastrukturen att bli förändrad, speciellt för deboende i Misterhults socken. Fossilbränslefrizon år 2030 är det målet som inte skullenå måluppfyllelse ifall enbart lastbärare med fossilt bränsle skulle användas vidtransporterna.2008:Nr 3 Teknik.

Finns det ett samband mellan den individuella självkänslan och den kollektiva självkänslan? Har kön och studieinriktning betydelse för självkänsla, såväl som den individuella som den kollektiva? Studien är gjord som en kvantitativ undersökning med hjälp av enkäter, bestående av Som Jag Ser Mig Själv (Irhammar & Birgerstam) som mäter självkänsla på individnivå med fem delskalor, och Collective Self Esteem Scale (Luhtanen & Crocker) som mäter den kollektiva självkänslan med fyra delskalor. Det ena testet innehöll 67 frågor, medan det andra innehöll 16 frågor. Totalt deltog 60 försökspersoner hämtade från ett gymnasium i Kristianstad, och dessa var i sin tur uppdelade i två samhällsklasser med olika inriktningar ? IT och Ekonomi.

Specialarbete, 15 hpSvenska som andraspråk, SIS 133VT 2012 Handledare: Håkan Jansson.

Na?r en ny webbapplikation skall lanseras och driftsa?ttas a?r det sva?rt att i fo?rhand veta vilken datatrafik och belastning som tja?nsten beho?ver vara dimensionerad fo?r.Rapporten fo?ljer en webbapplikation som inte a?r fo?rberedd fo?r uppskalning till att bli separerad i olika komponenter fo?r o?kad skalbarhet och driftsa?kerhet.I rapporten genomfo?rs a?ven en komparativ studie pa? olika typer av molntja?nster som erbjuder infrastruktur (IaaS)-, plattform (PaaS)- och mjukvara (SaaS) som en tja?nst.Ma?let med underso?kningen var att hitta en kostnadseffektiv metod fo?r att expandera applikationens infrastruktur och flytta implementationen till molnet.Resultatet och slutsatsen visar att den dyraste lo?sningen inte alltid a?r den ba?sta och i sluta?ndan kan fo?retag betalar pengar fo?r resurser som de inte utnyttjar..

Abstract One of the essential conditions of the co-operating within the EU is that homogeneous conditions of competition prevail within the entire common market. The competition policy in the EU should guarantee that the competition is not distorted in a way that would prevent or create difficulties for the free mobility of goods and services between the member countries. The policy of competition should also guarantee that no new protectionistic obstacles will be formed, regardless of if it is being done by actions taken by member countries or as a result of actions taken by companies in order to set limits to the competition. Companies putting to an abuse their dominant position on the common market, or on a substantial part of it, is irreconcilable with the idea of the common market in case it could interfere with the trading between member countries, and is thus prohibited. The purpose of this dissertation is to describe the collective dominance from the view of the commission's interpretation of the practice of article 82 in the EG - treaty.