Varje kreditaffär innebär en risk för företag. Denna rapport grundar sig på hur företagen kan värdera och hantera sina kundfordringar för att kundförluster skall minimeras. Kundfordringar kan värderas på tre olika sätt. Huvudregeln är att en individuell bedömning i första hand skall tillämpas. I undantagsfall kan en kollektiv bedömning av kundfordringarna vara bruklig.

Syftet med min examensuppsats är att få inblick i några lärares relation till reflektion i det egna yrket. Reflektion har idag blivit ett brett begrepp med många tolkningar och i min undersökning tolkas begreppet bland annat på så vis att man efter gamla erfarenheter skapar nya som man sedan går ut och testar, allt för att utvecklas och komma ett steg längre i sitt läraryrke. Undersökningens fokus ligger i att ta reda på några lärares kännedom om begreppet, hur de ser på att använda det i sitt yrke, hur de ser på kollektiv reflektion samt hur de reflekterar över sin egen verksamhet. I undersökningen intervjuades totalt sex lärare.Undersökningen visar att lärare reflekterar över sitt arbete och trots att de inte säger sig ha fått någon förklaring av begreppet har de ändå en definition av det. Samtliga lärare i undersökningen är positivt inställda till reflektion och vill använda det som en metod att utvecklas men det som hindrar dem är tiden.

The purpose of this study is to explore the Swedish site Funbeat which is a space dedicated to people who share an interest in exercising in general, and running in particular. By applying a netnographic analysis, I will investigate if Funbeat matches the criteria of a participatory culture and how the members manage to establish a collective intelligence within the community. In order to achieve this, I will analyze the interactivity between the participants which occurs in discussion threads concerning injuries related to running, in the sites discussion forum. The results will then be discussed in relation to previous research within the field for participatory culture, collective intelligence and interactivity.The outcome of the study revealed that Funbeat can be regarded as very good example of a participatory culture. By each member sharing their individual knowledge in matters regarding injuries, a collective intelligence was established.

Studien undersöker fenomenet inskolning i en svensk förskolekontext. Vidare undersöks hur pedagoger beskriver vad ett förskolebarn kan vara och hur man blir det. Avsikten är att genom en beskrivning av pedagogers roller i en inskolningspraktik visa hur barn anpassas till förskolan och blir förskolebarn. Syftet undersöks med hjälp av en kvalitativ fenomenografisk ansats där sex pedagoger intervjuats rörande sina uppfattningar. Begrepp rörande socialisation och anknytning kombineras med ett barndomssociologiskt perspektiv för att utgöra de teoretiska utgångspunkterna.

The main purpose of this essay is to study ideas concerning the concept of ?art? within the discourse of the exhibition space that is part of a fanart community. In order to do so I have used a hermeneutical and to some extent structuralistic, discourse analysis. I have examined structure and rhetorics in two established and popular communities, Fanart-Central and deviantART.My conclusions states that personal ideas regarding artistic value are undermined the joint policies, because of a collective rhetoric somewhat inherent in the community structure.When a lot of works are being based on internal knowledge of symbolics and historical narratives, this may to some extent have consequences where unfamiliar observers might fail to notice elements of possible significance. Moreover, certain interests in keeping a united front of ?quality art? may also affect a general idea immediate to what signifies fanart.

Kartläggningen var från början en del av ett uppdrag från regeringen till länsstyrelsen. Uppdraget innebar att Länsstyrelserna på regional nivå ska ansvara för kompetensstöd när det gäller våldsutsatta kvinnor, barn som har bevittnat våld och våldsutövare, däribland hedersrelaterat våld. Det fastställdes att länsstyrelserna ska lämna in en samlad redovisning av insatserna som vidtagits i varje län. En samlad bild av länet ska kunna redovisas september 2012. Syftet med denna undersökning var att se över vilken kunskap och vilket stöd verksamheter och ideella organisationer erbjuder personer som utsätts för hedersrelaterat våld och förtryck.

This essay is investigating what type of sources we trust, depending on how the information in these sources is created and provided. To exemplify, the sources Wikipedia and Nationalencyklopedin (the Swedish National Encyclopedia) were used, each one representing different approaches. The first is a representation of the collective intelligence, where anyone can contribute with their knowledge to the public ? freedom under responsibility. The latter represents peer-reviewed knowledge, desirable enough to have people paying for it? true and unaffected.Based on theories of source criticism, collective intelligence, expertise and the different generations of digital natives and digital immigrants, two focus groups were conducted and analysed.

Syfte: Studiens syfte är att förklara samt beskriva hur belöningssystem utformats i tre svenska säljorganisationer. Genom att studera de olika företagens belöningssystem vill vi beskriva vilka uppfattningar anställda har kring belöningssystem och hur de upplever sitt befintliga belöningssystem, samt vad som kan tänkas motivera individen att arbeta mot målkongruens i praktiken.Metod: I studien används kvalitativ metod och är utformad ur anställdas perspektiv. Vi har genomfört en flerfallsstudie och våra fallföretag är tre säljorganisationer belägna i Växjö. Insamlandet av empiri grundar sig på sex stycken semistrukturerade intervjuer.Slutsats:De tre studerade företagen har i stort sett liknande syn på sin definition av belöningssystem, där mycket berör motivation och målkongruens. De anställda uppfattar belöningssystem olika beroende på hur det är utformat i företagen.

Den övergripande frågeställningen för denna studie är hur arbetsmotivation påverkas av olika typer av belöningar. Gröjer & Gröjer (1988) s.13 definierar belöning på följande vis ?Med belöning avses arbetsgivarens ekonomiska och sociala uppskattning till individer eller kollektiv utöver vad som antingen betraktas som en normal ersättning för en prestation eller som en allmän förmån som gäller alla.? I denna studie undersöks hur chefer och medarbetare upplever belöningens påverkan på arbetsmotivationen. Sju intervjuer genomfördes på ett företag vars lönesystem bestod av en fast- och en rörlig del. Resultatet av undersökningen visade att det oftast inte är den ekonomiska belöningen som medarbetarna upplever som motiverande, snarare beröm, feedback, arbetstrivsel och utvecklingsmöjligheter.

Multietniska individer antas stå inför större utmaningar än monoetniska individer när de gäller att utveckla och anta en etnisk identitet. Huvudsyftet med studien var att ta reda på vilka upplevelser och erfarenheter multietniska individer i Sverige delar. En kvalitativ intervjustudie genomfördes, fem män och fyra kvinnor i åldrarna 20-27 deltog. Deltagarna upplevde att de både kände att deras identitet har influerats av två olika kulturer samt att de uppstod situationer där de kände sig kluvna och osäkra krig sin etniska identitet. Resultatet visade att det fanns olika faktorer som kunde påverka den multietniska identitetsutvecklingen och att deltagarna valde att etniskt identifiera sig på olika sätt.

Syftet med denna studie är att undersöka möjligheten att betygsätta elevers fantasi i ämnet svenska i B-kursen på gymnasiet. Materialet består av kvalitativa intervjuer med en lärare och fyra elever samt textanalys av dessa elevers provsvar. Intervjuerna har utgått från ett prov läraren formulerat och rättat, vilket eleverna skrivit svar på. Styrdokumenten för gymnasiet samt annan relevant litteratur har granskats och sedan kombinerats med resultaten från intervjuerna. Mitt resultat visar att formuleringarna i styrdokumenten samt den praktiska möjligheten i undervisningen inte ger något tydligt svar på om fantasi bedöms eller ska bedömas.

Syftet med studien var att undersöka de professionellas perspektiv på hedersrelaterat våld.Fokus i studien var: att undersöka hur yrkesutövare i socialt arbete bedömer att ett ärendehandlar om hedersvåld, och vilka eventuella svårigheter som finns vid omhändertagande avoffren för våldet Studien hade en kvalitativ ansats och baserades på fem intervjuer medverksamma professionella inom socialtjänsten och kvinnojourer som arbetar medvåldsutsatta kvinnor. I studien används de teoretiska begreppen intersektionalitet ochdramatriangeln för att tolka och analysera datamaterial och studiens resultat. Av resultatetframgår det att hedersrelaterat våld anses vara en kollektiv handling som kan utövas av fleraförövare. För att gå tillväga för att bedöma att ett ärende var hedersrelaterat använde deprofessionella verktyg som ingående intervjuer, nätverkskartor och livslinje. Våldet ansesvara förknippat till kvinnans sexualitet och används som ett sätt att utöva makt och kontrollöver hennes fria livsval.

Syftet med denna uppsats var att undersöka vad man som instrumentalist kan förmedla till sina lyssnare. Är de utommusikaliska känslor och bilder jag som kompositör och interpret vill förmedla desamma som lyssnaren uppfattar, eller skapar lyssnaren sina egna känslor och bilder utifrån sina preferenser? För att ta reda på detta har jag komponerat tre stycken, vart och ett utifrån en bild eller känsla, därefter låtit ett antal människor med olika bakgrund lyssna till dessa stycken och sedan i intervjuform undersökt vilka upplevelser de fick av musiken. Under arbetets gång har jag insett att det tenderar mot att varje människa skapar sina egna känslor och bilder vid musiklyssnande utifrån vad han eller hon har för erfarenheter med sig i bagaget. Dock tyder resultaten på att vi har en kollektiv ?lyssningsbank? som får oss att reagera likartat på vissa typer av musik.

Det svenska föreningslivet och den föreningsmänniska som bär den, framställs både i offentliga utredningar och i forskningsrapporter som viktiga grundstenar för demokratin i Sverige. I uppsatsen undersöker jag denna hur denna diskurs formas i offentliga utredningar och i tidningsmedia. Vilken bild av föreningsliv och demokrati framträder i texterna och hur framställs den gode medborgaren som bär denna demokrati ? I analysen framträder tre teman som understödjer denna diskurs; - det goda föreningslivet, - det hotade föreningslivet och - den gode medborgaren. Samtidigt som föreningslivet beskrivs som en viktig förutsättning för demokrati, uttalas också en stark oro för att föreningsdeltagandet sjunker och vad det kan betyda för framtiden.

SammanfattningRödluvan handlar om tre systrar, alla lever olika liv. Men vem av dem är det som blev överfallen i skogen som barn? Vem är det som skriver i den hemliga nattboken? Och vem är det som mördar män? Är det storasyster Judith som är fotograf och bor i Oslo eller är det Lisbeth som har familj och jobbar som barnmorska eller är det lillasystern Carol som är alkoholist och tablettmissbrukare?Boken inleds med en kort berättelse om flickan i skogen, Rödluvan. Därefter kommer dagboksanteckningar från mörderskan, och läsaren förstår då att flickan i skogen och dagboksförfattarinnan är samma person.Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur Unni Lindell använder genrer och skiftena dem emellan i hennes bok, Rödluvan (2004). Hon skriver över genregränserna och presenterar olika genrer såsom deckare, dagbok och saga i en och samma bok.