AbstractCities are once again becoming the locus of economic, social and political processes. The effect of these processes on the city is two-fold: one one hand they threaten to fragment and dislocate the city and the actors within them, on the other hand they give actors within cities new opportunities to react and mobilize resources towards different strategies of integration. The latter gives rise to what Patrick Le Galès calls the collective actor-city. The aim of this thesis is to explore the notion of the city as a collective actor in a swedish context by utilizing Le Galès theory of european cities as collective actors in an abductive case study on the city of Malmoe. By utilizing Le Galès five dimensions that make up a collective actor I analyze interviews conducted with city officals aswell as documents produced from the city wide plan of action Welfare for everybody.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur människor i en svensk storstad påverkas av exponering för miljöhot och en ökad medvetenhet om hur ett miljömässigt och hållbart liv kan uppnås. Jag har med stöd i Anthony Giddens, Ulrich Becks och Alberto Meluccis teorier, genom intervjuer och observationer hämtat exempel från aktuella alternativa storstadspraktiker som odling och byggemenskap. Dessa utgör nya sätt för storstadsmänniskor att utforma sin omgivande fysiska och sociala miljö och organisera sitt boende. Studien visar att människor som ägnar sig åt detta har en längtan efter småskalighet, leva mer i det lokala och fylla det med en djupare mening. Bakom initiativen finns även en önskan om närhet till naturen, kollektiv gemenskap, att finnas i ett sammanhang, som tidvis ges en andlig eller metafysisk innerbörd till dess utövare. De människor som ägnar sig åt dessa alternativa praktiker kan eventuellt anses utgöra en social rörelse. Dessa alternativa uttryck och praktiker har också potential att i framtiden bli en integrerad del av samhällets utformning. .

Studien beskriver rangordningar utefter individers personliga preferenser. Syftet är att jämföra kommunens fördelning av bidrag till de utvalda evenemangen Örebro kommun erbjuder. Denna fördelning ska jämföras mot den rangordning gjorda av de utvalda intressegrupperna gällande evenemangen. En inbördes jämförelse mellan intressegrupperna angående individernas personliga preferenser och rangordning samt en inbördes jämförelse mellan könen kommer även att göras. Dessa jämförelser sker med hjälp av ?2-test.

Kön är något som alla människor förhåller sig till, förhandlar, skapar, omskapar och gör varje dag. Syftet med denna studie är att utröna hur kön konstrueras i Sverigedemokraternas principprogam och Feministiskt initiativs partiprogram. Materialet består av Sverigedemokraternas principprogram i sin helhet och ett representativt urval ur Feministiskt initiativs partiprogram. Analysmetoden är diskursanalytiskt präglad och de analysverktyg som används är teman, propositioner, presuppositioner och inferenser samt modalitet. Resultatet visar att partierna delvis konstruerar kön på olika sätt, Sverigedemokraterna har ett tydligt essentiellt perspektiv vilket speglas i deras text medan Feministiskt initiativs konstruktivistiska perspektiv speglas i deras.

AbstractUppsatsen syftar till att belysa korrelationen mellan åtnjutandet av mänskliga rättigheter, individens identitetsformande och grundläggande mänskliga behov utifrån ett beteendevetenskapligt perspektiv.Min forskningsstrategi utgörs av en kvalitativ bibliografisk litteraturanalys som vilar på sociologiska och psykologiska teorier. Detta vävs sedan samman med mänskliga rättigheters paradigm och en diskussion kring dess universalism och allmängiltighet.Det individuella identitetsskapandet får mindre utrymme i ett samhälle vars medborgares rättigheter är begränsade. Vidare präglas de mänskliga rättigheterna av västerländska och individualistiska ideal som framhäver individens autonomi. Detta sätts i motsats till de kollektivistiska värderingar som ofta präglar traditionella samhällen vilket i sin tur ofta leder till en identitetskris på både individuell och samhällelig nivå. Vidare förs en diskussion kring identitet som ett grundläggande mänskligt behov och därmed mänsklig rättighet..

Tidigare forskning belyser vikten av att lärare sätter en gräns mellan arbetsliv och privatliv för att orka. Syftet med denna uppsats är att klargöra hur lärare upplever denna gränsdragning. Den belyser även gränsdragningen mellan det privata och det offentliga i en lärares vardag. Undersökningen är av kvalitativ karaktär och den bygger på sex intervjuer av gymnasielärare i olika kärn- och karaktärsämnen. Huvudfrågorna i undersökningen är: Hur upplever lärare gränsdragningen mellan privatliv och arbetsliv? Hur upplever lärare gränsdragningen mellan det privata och det offentliga? Går det att sätta en tydlig gräns eller upplevs läraryrket som en livssituation? Påverkar gränsdragningen lärarens arbetssituation på något vis? Resultatet visar att lärare har svårt att definiera gränsdragningen och att den är högst personlig, de ser och hanterar gränsdragningen på olika sätt.

Uppsatsen handlar om samverkan kring psykiskt funktionshindrade. Psykiatrireformen trädde i kraft 1995 med syftet att förbättra de långvarit psykiskt funktionshindrades livssituation och öka deras möjligheter till delaktighet i samhället. Kommunerna fick ansvar för att samordna de insatser som psykiskt funktionshindrade behövde. Syftet med studien är att genom lärande få en fördjupad förståelse för hur samverkan sker kring människor med psykiska funktionshinder.Studien är genomförd som en fallstudie med ett kvalitativt angreppssätt. Undersökningsgruppen representeras av sex personer som aktivt arbetar i samverkan kring psykiskt funktionshindrade. En person från varje organisation intervjuades.

Syftet med studien är att genom att dela fyra socialsekreterares berättelser om deras arbete med försörjningsstöd på vuxenenheten vid Socialtjänsten nå en djupare förståelse för den kontext de verkar i och vilka generativa mekanismer som kan bidra till, respektive hämma, det sociala arbetets utveckling.Studien som gjordes 2009-10-12 ? 2009-12-23 är kvalitativ till sin natur och påbörjades med observationer på plats, vid socialkontoret i Ludvika. Observationerna användes som underlag för semistrukturerade intervjuer med fyra av enhetens socialsekreterare. Intervjuguiden som användes innehöll åtta specifika interaktions- samverkans- eller relationsteman;Klientarbetet, arbetsgruppen, administrativ ledning, politisk ledning, tillsyn och överklagan, organisationsförändringar, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan.Uppsatsens resultat visar på att: Långtgående delegation av befogenheter och ansvar i kombination med; dels en starkt regel- och rutinstyrd handläggning; dels en ömsesidigt trygg, harmonisk och tillitsfull arbetsgrupp som fungerar självreglerande genom en repetitiv kollektiv förstärkning av önskade beteenden, kan utgöra en rimlig förklaring till att socialsekreterare - en i teorin potentiell maktfaktor ? inte utövar ett större inflytande på socialtjänstens utformning och innehåll..

En sökning efter framtida arbetsmetoder. En skogstomt i Åkersberga. Sju personligheter. Tre träffar. Kreativa övningar.

Sociala plattformar har blivit allt viktigare för organisationer inom både extern som intern kommunikation. Allt fler organisationer inför sociala intranät som tillhandahåller anställda med verktyg för att dela kunskap och information, men även nya möjligheter att göra sin röst hörd (employee voice).Denna uppsats undersöker huruvida anställda vid Uppsala universitet använder lärosätets egenutvecklade sociala intranät (Medarbetarportalen) för att uttrycka employee voice inom fyra kategorier: individuellt missnöje, kollektiv organisation, beslutsfattande inom ledningen och ömsesidighet i intressen.Studien genomfördes i två delar, först en intervju med den enhet på universitet som ansvarar för införandet av deras sociala intranät och sedan en enkätundersökning riktad mot anställda vid universitetet. Vår studie visar att inom Uppsala universitet finns det väldigt lite empiriskt stöd för att anställda använder universitetets egenutvecklade sociala intranät för att uttrycka employee voice..

The way society categorize different people into groups is problematic in the sense that the categorization can seem stigmatizing and have social consequences for those being categorized. Immigrants are one of those problematic categories.The following essay studies this categorization of ?immigrants? based on a governmental investigation of structural discrimination that took place in 2002-2008. The aim is to study the use of the category ?immigrant? and the consequences that follows such a categorization.

Denna studie behandlar de fyra böckerna Brott och straff av Fjodor Dostojevskij, Kråkflickan, Hungerelden och Pythians anvisningar alla tre skrivna av Jerker Eriksson och Håkan Axlander- Sundquist. Jag utför en illustrativ komparativ analys av mördarnas psyke och böckernas struktur samt undersöker det didaktiska värdet av att göra denna studie.Genom att psykologiskt analysera böckernas mördare har jag kunnat göra en psykologisk profil till de fyra. Raskolnikov som är dubbelmördare i kriminalromanen Brott och straff har en narcissistisk, schizofren läggning som beror på att hans omedvetna strider med det medvetna om det moraliska i att mörda. Viggo Dürer, den onda mördaren av ett femtiotal barn, som figurerar i trilogin är klart psykopatisk med en könsidentitetskonflikt. Victoria Bergman, den trasiga föräldramördaren som är huvudperson i Kråkflickan, Hungerelden och Pythians anvisningar lider av dissociativ personlighetsstörning till följd av upprepade övergrepp i barndomen.

Många av världens ursprungsbefolkningar lever i nybyggarsamhällen, där deras situation präglas av en social marginalisering och tyngs av sociala problem. För att kunna ge ett bidrag och ökad förståelse kring denna problematik är studien utformad som en kritisk diskussion kring medborgarskapet. Det statliga medborgarskapet är centralt, eftersom det definierar vilka individer och kollektiv som inkluderas respektive exkluderas i en politisk gemenskaps specifika rättigheter och skyldigheter. Trots ett inkluderande i det formella medborgarskapet, har ursprungsbefolkningarna dock haft svårigheter att ta del utav dessa rättigheter. Medborgarskapet vilar på en konstruktion som utformats efter det hegemoniska nybyggar-kollektivets värderingar.

Den svenska lagstiftningen lägger en stor del av ansvaret och kostnaderna för källsortering på hushållen trots att det inte finns några formella tvång. Den här uppsatsen bygger på en enkätundersökning som utförts på hushåll i Linköping och undersöker varför många hushåll frivilligt källsorterar och bidrar till den kollektiva nyttan miljön. Detta analyseras först utifrån individens ansvarskänsla för miljön, där syftet är att undersöka om detta kan fungera som en förklarande faktor till att individer källsorterar. För att få in ytterligare ett perspektiv på analysen beaktas även individens uppfattning om att han gör nytta när han källsortera, genom ett experiment där respondenterna får ta ställning till hur han förhåller sig till källsortering efter ny kritisk information.Respondenternas uppfattning om att källsortering är miljövänligt verkar ha betydelse för deras motivation till att källsortera. Vidare kan ansvarskänslan och vilken information respondenterna har tillgång till mycket väl vara viktiga faktorer för deras källsortering, även om detta inte med säkerhet går att visa i undersökningen..

Abstract The aim of this paper is to investigate whether Vara municipality has a continuous picture of their identity, profile and image. Globalization has contributed to the increasingly growing of place marketing. Therefore, the study goes on to using the concepts of identity, profile and image to find out if Vara Municipality communicates similar throughout the whole organization and find out their all through core values. Globalisation will be an interpretive framework for the work that describes why the place marketing is becoming more pressing. The sense of place will be a central part of this study as it is the feelings and images of different places that will be described by the municipality together with the identity, profile and image.