Barn som flyr till ett nytt land utan föräldrar eller vårdnadshavare kallas för ensamkommande flyktingbarn. Vägen till det nya landet är oftast lång, svår och efterlämnar smärtsamma erfarenheter. Det är en resa som har inneburit att de ensamkommande flyktingbarnen har förlorat den trygghet de en gång har fått från sina familjer. I det nya landet möter de ensamkommande flyktingbarnen många människor, där de flesta har en yrkesrelaterad relation till dem. Vårt syfte har varit att undersöka hur de ensamkommande flyktingbarnens sociala behov kan tillgodoses av yrkesrelaterade relationer på ett utvalt HVB-hem (hem för vård och boende) i Halmstads kommun.

Syftet med detta examensarbete har varit att få kännedom om hur pedagoger och elever känner för skäll i skolan. Vi har då sett till kollektiva respektive individuella utskällningar, betydelsen av vem som skäller och vad som händer när parterna blir arga och tar till skäll. Vi har genom kvalitativa intervjuer kommit fram till likheter och skillnader mellan pedagoger och elever. Dessutom har vi valt att intervjua en psykolog vars svar kan kopplas samman med några av de teorier vi uppmärksammat i vår kunskapsbakgrund. Det har visat sig att såväl elever som pedagoger har ett gemensamt synsätt på vad skäll innebär för dem.

AbstractKarin Eriksson: Svensk folkmusik blir svensk världsmusik ? Ideologi i förändring under 1970-­tal. Uppsala universitet: Institutionen för musikvetenskap, uppsats för 80 p, 2005.1970-talet var en omvälvande tid inom svenskt musikliv. Tidsandan var starkt färgad av framtidstro, kreativitet och experimentlusta när den svenska folkmusikvågen svepte över landet. Undersökningen söker svar på När och hur svensk folkmusik blev en del av svensk världsmusik.

This bachelor thesis aim to explore in what way the Euro crisis have affected the reciprocal relationship between European identity and the attitudes towards the euro, and how it differs between the members in the Eurozone and members that have not yet introduced the euro. This thesis is grounded in a theoretical view that the euro is a symbol through which European identity is created, but also that European identity is a factor for the attitudes towards the euro as a single currency. By statistical analysis of empirical data collected through the Eurobarometer, I discover that there is a difference between how the relationship between the European identity and the attitudes towards the euro changes during the Euro crisis. Members without the euro seems to be more affected than members with the euro, as the correlation between European identity and attitudes towards the euro weakens for members without the euro, which do not seem to be the case in member countries within the Eurozone..

Har övergången från det förmoderna samhället till det moderna bara inneburit positiva framsteg? Uppsatsen fokuserar framförallt på sociologiska författare som gör gällande att moderniteten bland annat har resulterat i att individer i större utsträckning än tidigare upplever en meningsförlust. En del av dessa författare anser att bristen på mening indirekt kan relateras till den tilltagande arbetsdelningen. Arbetsdelningen ger nämligen upphov till strukturella såväl som kulturella förändringar, och dessa förändringar ger i sin tur upphov till olika former av upplevd meningsförlust. De områden som påverkas av arbetsdelningen och som behandlas i denna uppsats är rollernas differentiering, gemenskapernas urvattning, kunskapernas fragmentering, samt relativismens och pluralismens effekter på det som tidigare ansetts vara givet och självklart.Roller och gemenskap är strukturella fenomen, medan kunskap och relativism är fenomen på det kulturella planet.

Uppsatsens syfte är att studera begreppet emo och belysa ungdomskultur samt de ungdomars verklighet vi kommit att lära känna. Vi frågar oss vad en ungdomskultur betyder för ungdomar, vad den står för och varför de skapar den. För en ökad förståelse för ungdomarna vill vi se på frågan ur deras ögon. Genom en kvalitativ studie vill vi fånga det centrala i deras värld för ökad förståelse och kunskap. Undersökningen berör ungdomars interaktion med varandra, värderingar, normer samt vad det finns för sociala mönster och meningsbärande strukturer i gruppernas gemenskap.

Syftet med den här uppsatsen är att analysera den gränsdragning som görs mellen människa och djur ifråga om hur man räknas moraliskt. Det finns en gemenskap som kallas "den moraliska gemenskapen" och som består av de individer man anser förtjänar moralisk hänsyn. Eftersom den vanligaste synen på den moraliska gemenskapen är att den består av människor, medan djur står utanför, vill jag undersöka anledningen till detta. Jag går därmed igenom hur man kan värdera liv och vad som förväntas av en individ för att hon ska få räknas in i den moraliska gemenskapen. Jag granskar särskilt förmågors betydelse och får fram att dessa inte räcker till som kriterium för att någon ska få räknas moraliskt.

Syftet med studien var att undersöka hedersförtryckta kvinnorupplevelser till följd av att vara hedersutsatt. Hedersförtryck kanbland annat definieras som: kollektiv förtryck av familj och släkt,frihetsbegränsning, fysiskt och psykiskt våld, kontroll av beteende ochsexualitet samt inget socialt stöd av varken familj eller släkt. I studienhar tre kvinnor i åldrarna 20 ? 30 intervjuats. Data samlades ingenom semistrukturerade intervjuer och analyserades utifråndatastyrd tematisk analys.

The purpose of this study was to examine how modern information and communication technology influence collective action within the framework of social movements. By studying the protests in the Arab World 2011, and focusing on the social movements in Suleimanya in northern Iraq, by observation taken on place, the essay discusses that collective action is closely related to the use of technology, for example cell phones and Internet.Result shows that modern communication technology has enabled immeasurable access andconnection between individuals throughout the world, which seems to be different from previouscollective action. The new communication channels in the form of social media, has been used for the dissemination of information and news, documentation, organization and membership recruitment in the social movements in the Arab World and Suleimanya. The new social movements have the tendency to be decentralized and flattened organized, they are now self-organizing and that they only do a whole as global patterns, as evidenced by the social movements in the Arab World andSuleimanya..

Särskolan är en skolform för elever med utvecklingsstörning. På senare tid har det skett en ökning av antalet elever som skrivs in i särskolan. I samband med diskussioner om "En skola för alla" har också särskolans roll diskuterats. Diskussionen handlar bland annat om hur särskolan skall utformas och vilka kriterier som skall gälla för att en elev skall bli inskriven. Inom detta område valde vi att undersöka särskolan, med fokus på elevernas perspektiv.

I en tid där allt fler människor bosätter sig i städer har syftet med denna studie varit att undersöka människors gränsdragningar i det urbana och framför allt vilka gränsteknologier som omgärdar det egna bostadsområdet. För att besvara studiens frågeställningar har Charles Tillys (2004) teori om beständig ojämlikhet och Richard Sennetts (2008) teori om sökandet efter gemenskap i den moderna staden varit givande utgångspunkter. Det fall som studerats är Täby kommun norr om Stockholm och i ett vidare syfte har gränsdragningar i kommunen med hjälp av Blakely & Snyders (1997) teori om Gated Communities jämförts med inhägnade bostadsområdens fysiska murar. Genomförandet har utgjorts av kvalitativa samtalsintervjuer i kombination med en observation på plats vilket lett fram till resultatet att det finns både enande och åtskiljande faktorer som omgärdar Täby. Fysiska gränser har visat sig vara det geografiska avståndet och upplåtelseformer och socialt har viljan av att bo nära familjen visat sig vara en stark faktor till att sociala flyttmönster både skapas och upprätthålls.

Hypotes:Ett kollektivbaserat belöningssystem fungerar ej som motivationsfaktor på ett stort tillverkande företag inom verkstadsindustrin. Syfte: Med detta kandidatarbete vill vi bidra till ökad förståelse och kunskap om den inverkan ett kollektivbaserat belöningssystem kan ha på de anställdas motivation. Metod: I studien har den kvalitativa metoden använts och problemet har studerats utifrån de anställdas perspektiv. Vi har genomfört en fallstudie och vårt fallföretag är ett stort tillverkande företag inom verkstadsindustrin. För att samla in vår empiri har vi valt att använda semistandardiserade djupintervjuer.

BakgrundVi har valt att undersöka om samlingens funktion och innehåll i förskolan. Utgångspunkten har varit Bernsteins teori där vi bearbetat hans begrepp kring samlingens praktik. Vidare har även litteratur och forskning behandlats kring ämnet.SyfteSyftet med undersökningen är att undersöka hur pedagoger uppfattar samlingens funktion och innehåll. Det vi närmare vill undersöka är:Vad har pedagoger för pedagogiska mål med samlingen?MetodVi har valt att använda oss av intervju som metod där sex pedagoger i förskolan har inter-vjuats.

Teater Västmanland har på senaste tiden inte kunnat fylla sinaföreställningar med publik, som förr i tiden. Detta har medfört attteatern har tänkt över vilka möjligheter som finns för dem. Att söka sig till nya kundgrupper var en av möjligheterna, mer specifikt handlar denna uppsats om företag i Västerås som en potentiell kundgrupp för Teater Västmanland.Syftet med denna uppsats är att ta reda på ifall företag i Västerås ärpotentiella kunder för vår uppdragsgivare Teater Västmanland. Vi ska ta reda på orsakerna till varför företagen inte besöker teatern närföretagen arrangerar personaltillställningar, samt vad som skulle kunna få dem att besöka teatern.Vi kontaktade de 50 största företagen i Västerås via telefon. Av dessa 50 företag bokades 20st för intervjuer, varav 17 intervjuer till slutgenomfördes.

Syftet med denna uppsats är att undersöka användningen av "ju" i vardagliga samtal. Det primära materialet för undersökningen är därför en ljud- och bildinspelning av ett vardagligt samtal mellan tre unga kvinnor. Ur detta samtal analyseras en sekvens där "ju" förekommer med samtalsanalys (CA) som metod. Analysen visar att den främsta funktionen hos "ju" i denna sekvens är att skapa gemenskap och engagemang..