Sök:

Sökresultat:

338 Uppsatser om Kollektiv försäljning - Sida 3 av 23

EU-identitet i mÄngfaldens tecken - en litteraturstudie om skapande och vidmakthÄllande av en EU-identitet

VÄrt syfte med uppsatsen Àr att undersöka hur EU kan skapa eller vidmakthÄlla en gemensam identitet för hela unionen. Detta gjordes utifrÄn antagandet att en sÄdan EU-identitet Àr en form av kollektiv identitet och formas i ett förÀnderligt samhÀlle. Undersökningen gjordes i form av en litteraturstudie kring de tre begreppen kollektiv identitet, nationell identitet samt organisationsidentitet. Det kollektiva identitetsskapandet studerades mot bakgrunden av ett förÀnderligt samhÀlle, dÀr kollektiv identitet ses som en förutsÀttning för gruppers och samhÀllens fortlevnad och skapas i sociala sammanhang.I bearbetningen av materialet försökte vi dra paralleller mellan EU:s ÄtgÀrder för att skapa eller vidmakthÄlla EU-identiteten samt de ÄtgÀrder som traditionellt anvÀnds pÄ nationell- respektive organisationsnivÄ. Nationella identiteter skapas via uppifrÄn styrda projekt med statsmakten som initiativtagare.

Socialt kapital : en skörd frÄn den urbana odlingen

Hur kan urban odling skapa nya sociala nÀtverk mellan mÀnniskor och fÄ dem att mötas i staden? Litteraturstudien har till syfte att undersöka vilka studier som gjorts kring urban odling och socialt kapital, med fokus pÄ överbryggande socialt kapital. Begrepp som community garden, community, kolonilott samt socialt kapital förklaras inledningsvis för att skapa ett ramverk till litteraturstudien. Socialt kapital kan förklaras som nÀtverk och sociala kopplingar mellan mÀnniskor, och överbryggande socialt kapital Àr dÄ sÄdana nÀtverk mellan mÀnniskor frÄn olika grupper i samhÀllet. En historisk Äterblick ges kring hur socialt kapital, med fokus pÄ överbryggande socialt kapital, har skapats bÄde i Sverige genom kolonirörelsen och i USA genom olika stadsodlingsprogram frÄn slutet av 1800-talet och fram till idag. DÀrefter refereras ett antal studier som undersökt kopplingar mellan socialt kapital och kollektiv odling, samt ett antal studier som beskriver kollektiv och urban odling kopplat till nÀtverk och möten, utan att anvÀnda begreppet socialt kapital.

NÀr blir upphovsrÀttsorganisationers verksamhet missbruk av dominerande stÀllning?

Denna uppsats syftar till att utreda de förutsÀttningar under vilka upphovsrÀttsorganisationers aktiviteter utgör missbruk av dominerande stÀllning. Uppsatsen bygger pÄ en analys av samtliga rÀttsfall frÄn högsta instansen pÄ bÄde nationell och EU nivÄ. Kommentarer till dessa rÀttsfall frÄn bÄde svenska och utlÀndska rÀttsvetenskapsmÀn utgör ett annat viktigt material. Vad gÀller lag och förarbeten, stÄr Konkurrenslagen, EG-fördraget och UpphovsrÀttslagen med tillkommande förarbeten i centrum. Det finns ingen gemenskam EU-upphovsrÀtt.

En studie av debatten kring "reparations" i USA.

Uppsatsen syftar till att ge en överskÄdlig bild av hur debatten kring eventuell kompensation för slaveriet och Jim Crow-segregationen i USA har vuxit fram, hur den ter sig vad gÀller argument och retorik, vilka som för debatten samt en kort analys av ovannÀmnda företeelser. Uppsatsen Àr frÀmst deskriptiv..

KBT-baserad behandling av insomni med sjÀlvhjÀlpslitteratur- En uppföljningsstudie

Insomni a?r ett stort folkha?lsoproblem da?r Kognitiv beteendeterapi(KBT) har visat sig vara en effektiv behandling ocksa? i form avsja?lvhja?lp. Fo?religgande studie hade till syfte att underso?ka hur ha?llbara resultaten av en behandling med en sja?lvhja?lpsbok a?r o?ver tid och om ett terapeutsto?d 15 minuter i veckan via telefon gav na?gon skillnad fo?r behandlingseffekten. Detta skedde genom en randomiserad,kontrollerad studie da?r 130 deltagare uppfyllde inklusionskriteriernafo?r so?mnsva?righeter.

Hemma i staden - bostad för Àldre i Sundbyberg

Hemma i staden - bostad för Àldre i Sundbyberg. Bostad i centrala i Sundbyberg. utgÄngspunkt frÄn trygghetsbosteden. De Àldre har en egen lÀgenhet med tillgÄng till gemensammarum. De gemensammarummen delas med det offentliga och de boende i huset vilket knyter staden och bostaden samman..

?? det Àr bara kÀrlek för mig? - Unga kvinnors berÀttelser om att vara normbrytande gÀllande sexualitet i en mindre stad

Detta Àr en uppsats baserad pÄ fyra kvalitativa intervjuer med unga kvinnor, som identifierarsig som homosexuella, boendes i en mindre stad. Den mindre staden har vi i denna studie valtatt benÀmna stad X för att sÀkerstÀlla dess anonymitet. Syftet med denna uppsats Àr attundersöka hur unga kvinnor, som definierar sig som homosexuella, upplever att varanormbrytande gÀllande sexualitet. Den insamlade empirin har delats upp i fyra stora temaninför analysen; ?identitet?, ?hur andra reagerat?, ?att stÀngas ute? och ?upplevelser av att levaoch komma ut i stad X?.

Kampen om berÀttelsen

Den hÀr studien bygger pÄ analys av fyra litterÀra verk som utspelar sig i Malmö efter stadens industriella epok. Verken sÀtts i relation till produktionen av Kunskapsstaden, i syfte att ifrÄgasÀtta dels förestÀllningen om arbetarklassens försvinnande i det postindu- striella samhÀllet och dels den variation och mÄngfald som postmodernismen menar har ersatt de stora berÀttelserna. UtifrÄn litteratursociologisk speglingsteori undersöker jag hur en eventuell arbetar- klass skildras i Fredrik Ekelunds m/s Tiden och i Kristian Lundbergs Yarden, i vilket maktförhÄllande huvudpersonerna stÄr gentemot den bild av staden som Malmö Stad marknadsför samt hur de hanterar det. Slutsatsen blir att arbetarklassen, enligt romaner- na, finns, men att den osynliggörs och splittras, dels av den dominerande berÀttelsen om staden och samtiden, och dels av ett system som bygger pÄ motsÀttningen mellan arbete och kapital. MotstÄndet formuleras i bÄda romanerna i form av det egna sprÄket och den egna berÀttelsen, som motbild mot det/den dominerande. I Kalla det vad fan du vill av Marjaneh Bakhtiari och Jag Àr Zlatan Ibrahimovic av Zlatan Ibrahimovic och David Lagercrantz undersöker jag hur annorlundahet produce- ras och reproduceras och diskuterar det i relation till idéer om kollektiv identitet. Jag vi- sar hur det annorlunda konstrueras i kontrast mot en förestÀlld svensk norm och hur ett förestÀllt vi pÄ sÄ vis skapas gentemot ett förestÀllt dem.

Skyddat boende för kvinnor i Stadshagen

Syftet med mitt projekt Àr att med arkitekturens synliggöra detta utbredda samhÀllsproblem. Genom att föreslÄ en egen byggnad i övrig stadsbebyggelse för dessa specifika brottsoffer sÄ visar jag att problemet finns samtidigt som jag ocksÄ meddelar kvinnorna att de brottsoffer med en sÄdan juridisk status och att de inte behöver gömma sig utan kan bo sÀkert inne i staden..

Ett försvagat kollektiv? : Lokala ordförandens erfarenheter av en lÀgre facklig organisationsgrad

Antalet medlemmar har inom de flesta svenska fackliga organisationer minskat de senaste Ären. Men fortfarande har Sverige en, internationellt sett, hög facklig organisationsgrad. Detta sÀgs bland annat bero pÄ den decentraliserade lokala fackliga verksamheten pÄ arbetsplatsnivÄ. Syftet med denna studie Àr att analysera hur lokala fackliga ordföranden inom fackförbundet Kommunal i Stockholm upplever situationen med minskat medlemsantal, detta görs med avstamp i teorier om organisation och facklig medlemsutveckling. Resultatet frÄn studien visar att de frÀmsta upplevda orsakerna till att medlemsantalet sjunkit Àr en förÀndrad arbetsmarknadsstruktur, en individualiserad syn pÄ facket samt politiska beslut.

Licensiering av upphovsra?tt : En studie om avtalslicensens funktion och framtid

Licensiering utgo?r ett viktigt verktyg inom upphovsra?tten och har en stor praktisk betydelse fo?r sa?va?l upphovsma?n som ra?ttighetsutnyttjare och andra. Avtalslicensen a?r en nordisk ra?ttsfigur som framtagits fo?r att klarera ra?ttigheter vid massutnyttjanden av upphovsra?ttsligt skyddade verk och ger mo?jlighet att utnyttja verk av utanfo?rsta?ende upphovsma?n utan att inha?mta tillsta?nd. Upphovsma?nnens ra?ttigheter tillvaratas genom ra?tt till ersa?ttning och erforderliga skyddsregler.

Internationalisering av familjea?gda fo?retag : Skiljer sig graden av internationalisering mellan familjea?gda och icke familjea?gda fo?retag?

Ma?nga fo?retag i Sverige a?gs och kontrolleras av familjer. Familjer som a?gare skiljer sig fra?n andra a?gare och har ett mer la?ngsiktigt synsa?tt samt ett mindre risktagande. Syftet med arbetet a?r att underso?ka om och i sa? fall hur familjea?gda fo?retag skiljer sig mot icke familjea?gda fo?retag vad ga?ller internationaliseringsgrad och geografisk diversifiering.

Idrott och EG-rÀtt: KonkurrensrÀttsliga aspekter pÄ handel med TV-rÀttigheter till idrottsevenemang

Under de senaste decennierna har idrottens vÀrld genomgÄtt stora förÀndringar. Den"ekonomiska boomen"har inneburit en inflationsartad höjning av biljettpriser, spelarlöner och priser för TV-rÀttigheter. PÄ den hÄrt konkurrensutsatta TV-marknaden Àr idrottsevenemang det sÀrklassigt mest effektiva vapnet i kampen om tittarna. Med den ökade efterfrÄgan pÄ TV- rÀttigheter till idrottsevenemang har priserna skjutit i höjden. Denna utveckling har aktualiserat frÄgor om vissa försÀljningsförfarandens förenlighet med EG-rÀttens konkurrensregler.

Processer för hantering av luftfartyg eller komponenter efter hÀndelse :  

Denna rapport beskriver processen som projektledare/bildkoordinator pa? fo?retaget The Chimney Pot genom hela processen inom postproduktion av en la?ngfilm. Rapporten a?r utfo?rd i kursen Praktiskt examensarbete inom programmet IT, medier och design pa? So?derto?rns ho?gskola under VT 2012. Rapporten beskriver olika faser inom projektledning och hur man anva?nder modeller och verktyg fo?r planering, informationshantering, kommunikation och hur man tilla?mpar la?mpliga modeller fo?r olika projekt.

?Det Àr lite som att vara hemma?

Mina tankar inför valet av undersökning var att det finns ett stort intresse för organisation ochkön. Äldreomsorgen blev ett sjĂ€lvklart val av arena för utförande av undersökning dĂ„ det Ă€r enverksamhet med stor könsobalans. I takt med samhĂ€llets utveckling vad gĂ€llerjĂ€mstĂ€lldhetstĂ€nkande, Ă€r det befogat anser jag att stĂ€lla sig frĂ„gan hur det kommer sig attĂ€ldreomsorgen utvecklas sĂ„ lĂ„ngsamt pĂ„ detta omrĂ„de. DĂ€rför Ă€r min frĂ„ga ?Hur skapas ochĂ„terskapas könsobalansen pĂ„ Ă€ldreboendet?? Syftet med arbetet Ă€r att ge en bild av hurkvinnor och Ă€ldreomsorgen tillsammans skapar och Ă„terskapar könsobalansen.

<- FöregÄende sida 3 NÀsta sida ->