Uppsatsens syfte var att beskriva och försöka förstå hur det är att bli förälder, hur småbarnsföräldrars vardagsliv och förändringsområden gestaltar sig, samt att försöka förstå de sätt småbarnsföräldrar hanterar dessa. De preciserade delfrågeställningarna löd:a.) Hur beskriver föräldrarna vardagslivet och dess förändringar, med avseende på förväntningar, roller inom hem- och yrkesarbete, pengar, tid, vänner och fritid samt ursprungsfamiljen under småbarnsåren? b.) Hur hanterar föräldrarna förändringar och hur använder de eventuella copingstrategier?Genom att få svar på ovanstående ville vi också se hur småbarnsåren påverkar/förändrar föräldern som individ samt föräldrarnas eventuella parförhållande. Vi använde oss av kvalitativ metod för att nå en djupare förståelse för informanternas erfarenheter och upplevelser. Resultatet visade att föräldraskapet medförde förändringar inom alla de teman som vi frågade kring.

Bakgrund: Sjuksköterskeyrket innebär en hög arbetsbelastning och kan därmed leda till upplevelse av arbetsrelaterad stress. Nyutexaminerade sjuksköterskor är särskilt mottagliga för denna typ av stress då de saknar erfarenhet i sin yrkesroll. Att utarbeta strategier för hantering av stress är därför betydelsefullt för sjuksköterskans välbefinnande. Syfte: Syftet med föreliggande studie var att beskriva hur nyutexaminerade sjuksköterskor upplever och hanterar arbetsrelaterad stress under det första året i yrket. Metod: Studien har en kvalitativ ansats med deskriptiv design.

Denna uppsats behandlar tidens anda och dess påverkan på den kollektiva arbetsrätten genom åren. Syftet med arbetet är främst att ge ett annorlunda perspektiv på arbetsmarknadens historieutveckling genom att inte bara undersöka händelsers sakliga bakgrund och utgång, utan även fokusera i högre grad på de krafter som ligger bakom processen. Detta görs genom att till en början redogöra för de centrala händelserna i den kollektiva arbetsrättens historieutveckling och sedan i följande kapitel fastställa vad tidens anda var under samma tidsperioder. Vidare görs en jämförelse mellan de båda historiegenomgångarna för att visa hur den senare påverkat, samt återspeglas i, den förstnämnda. Det framgår av denna jämförelse att det, under de perioder det skett omvälvningar på den kollektiva arbetsrättens område, funnits en viss anda inom Sverige som antingen hjälpt till att initiera processen eller underlättat dess fortgång.

Bakgrund: Hälso- och sjukvårdslagen fick år 2010 en ny paragraf som resulterat i nya riktlinjer i flera av Sveriges landsting angående bemötandet av barn som anhöriga. Årligen förlorar 3361 barn en förälder på grund av svår sjukdom och detta kan resultera i en sämre fysisk och psykisk hälsa hos barnet. En ökad medvetenhet inom sjukvården skulle möjliggöra igenkännande och stöd till drabbade barn. Syfte: Att beskriva hur barn hanterar sin situation då en förälder är svårt sjuk och hur sjuksköterskan kan stödja barnet. Metod: En litteraturöversikt baserad på 13 studier med kvalitativ ansats.

Inledning: Att vara tonåring och leva med en svårt sjuk och döende förälder är påfrestade och det finns en ökad risk att detta på lång sikt påverkar det psykologiska välbefinnandet. För att kunna stödja dessa tonåringar och förebygga risk för framtida psykisk ohälsa behöver vi ta reda på mer om deras upplevelser.Frågeställningar: Hur upplever tonåringar att ha en svårt sjuk och döende förälder?- Upplevelse av den egna livssituationen- Upplevelse av familjens livssituation- Upplevelse av delaktighet- Upplevelse av förberedelseMetod: Tematisk analys (Hayes 2000). Upprepade retrospektiva intervjuer med tonåringar som förlorat en förälder, som erhållit palliativ vård, inom ett år efter förlusten. Kvalitativ analys användes för att analysera resultatet.Resultat: Samtliga tonåringar upplever ett ökat ansvar.

The purpose of this study was to, by using thematic analysis, investigate how psychologists experience and are affected by treating sexually assaulted individuals, if and how they use different coping strategies to maintain their own wellbeing and how they are affected by the organization. Semi-structured interviews were conducted with eight psychologists working in a clinic dedicated for patients with history of sexual assault. The analysis identified one general theme and four themes. The general theme Consciousness and active choices minted the other themes. Participants' awareness of their own and colleagues? health supplied conditions for inner reflection, which along with concern for potential negative effects resulted in active choices for mental health and work environment.

Bakgrund: Diabetes typ-2 är en kronisk sjukdom som drabbar mer än 250 miljoner människori världen. Sjukdomen ställer mycket höga krav på egenvård och livsstilförändringar hos deindivider som drabbas. Patienter behöver skaffa nya copingstrategier för att kunna hanteraförändrade livsvillkor och för att kunna leva ett så normalt liv så möjligt trots en kronisksjukdom. Syfte: att beskriva patienters upplevelser av att leva med diabetes typ-2. Metod: Enlitteraturstudie med kvalitativ innehållsanalys av femton vetenskapliga artiklar som varfokuserade på patienters upplevelser.

Introduktion: Sjuksköterskor anses vara den yrkeskategori som genom frekvent omvårdnad ofta skapar en personlig relation till sina patienter. Ökade krav och ett holistiskt synsätt inom vården medför att denna relation blivit viktigare. Med bristande strategier för att hantera denna nära relation kan risken för utbrändhet öka. Syfte: Att ur ett sjuksköterskeperspektiv belysa upplevelser av negativa aspekter vid omvårdnadsarbete nära döden, samt att uppmärksamma hur sjuksköterskor hanterar omvårdnadsarbetet nära döden. Metod: En litteraturöversikt genomfördes där tolv vetenskapligt kvalitativa artiklar granskades och analyserades textnära genom kvalitativ innehållsanalys.

SAMMANFATTNINGAtt förlora ett barn är något av det värsta en förälder kan vara med om. När dödsfallet ärplötsligt och oväntat är det extra svårt för föräldrarna eftersom de inte haft tid attförbereda sig. Bemötandet av föräldrar som förlorat ett barn är oerhört viktigt, menmånga sjuksköterskor är osäkra på denna uppgift. Bakgrunden tar upp statistik ochföräldrars upplevelser av att förlora barn samt beskriver begreppen: socialt stöd ochstödgrupper, sorg, kris, coping och KASAM samt familjecentrerad omvårdnad. Syftetvar att beskriva vad föräldrar som förlorat ett barn genom plötslig och oväntad dödönskar för stöd och sjuksköterskors syn på det stöd de ger.

Syftet med uppsatsen är att undersöka lärares föreställningar om den didaktiska demokratin och rättvisan (vilket i mångt och mycket i uppsatsen ses som lärares föreställningar om en demokratisk och rättvis undervisning) ? sett utifrån ett antal enskilda samhällskunskapslärares perspektiv. Frågeställningarna är konstruerade med tre didaktiska huvudfrågor i fokus ? vad, varför och hur ? som sedan sammanfogats med begreppen demokrati och rättvisa. Didaktisk demokrati och rättvisa är alltså två egna konstruerade begrepp som har sin grund i didaktiskt teoretiska frågor och som i uppsatsen undersöks empiriskt i syfte och frågeställningar.

Att få ett barn är en av de viktigaste händelserna i en människas liv. Om barnet har en funktionsnedsättning kan fäder känna en stor påfrestning. I denna situation är det viktigt med stöd och information från omgivningen. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur fäder till barn med funktionsnedsättning upplever och hanterar sin livssituation. För att kunna nå vårt syfte har vi gjort en kvalitativ intervjuundersökning med fem fäder till barn med funktionsnedsättning i X kommun.

Abstrakt Bakgrund: Dagligen utsätts ambulanspersonalen för situationer som mer eller mindre uppfattas psykiskt påfrestande. Stressen som kan uppstå under tjänstgöring upplevs ofta olika beroende på individ. Forskningen har i dagsläget mest fokuserat på stressorer, men det finns ett behov av en djupare förståelse av hur ambulanspersonalen upplever stressen och hur de bär sig åt för att hantera stressen. Syfte: Syftet med studien är att beskriva ambulanspersonalens upplevelser av stress och hur de hanterar det. Metod: Till studien valdes selektivt 21 personer ut från en ambulansstation i Västernorrlands län. Fyra fokusgruppsintervjuer gjordes och spelades in för att sedan analyseras genom en kvalitativ innehållsanalys. Fjorton män och sju kvinnor i åldrarna mellan 25-63år medverkade i studien och representerades av ambulanssjukvårdare, sjuksköterskor och specialistutbildade sjuksköterskor. Resultat: Ambulanspersonalens upplevelse av stress berodde på allt från osäkerhet med sin kompetens, ansvar och bristande rutiner.

Beroendesjukdomen utgör ett problem i dagens Sverige. Ett långvarigt missbruk kan exempelvis leda till depression, rubbning i hormonsystemet och förlorad muskelmassa. Forskning visar på ett samband mellan missbruk och påverkan på hjärnans belöningssystem. Missbruk kan även leda till en negativ inverkan på det sociala livet. Fysisk aktivitet påverkar hälsan positivt genom bland annat ett ökat självförtroende, en ökad fysisk självkänsla och en förbättrad kondition och muskelfunktion.

Syfte och fr?gest?llningar: Syftet med unders?kningen ?r att f? en djupare f?rst?else om hur h?gstadieelever upplever och hanterar kombinationen av studier och idrottandet. Samt vad som hade kunnat underl?ttat kombinationen f?r h?gstadieeleverna.?D?r uppsatsen svarar p? f?ljande fr?gest?llningar: Hur upplever h?gstadieelever kombinationen av skola och idrott??Hur hanterar h?gstadieelevernakombinationen av skola och idrott??Vad hade underl?ttat kombinationen av skola och idrott f?r h?gstadieelever?????? Metod: Unders?kningen hade en kvalitativ ansats?och d?r en semistrukturerad intervjumetod valdes. Unders?kningen avgr?nsade sig till?h?gstadieelever som spelar handboll eller ishockey.?Urvalet gjordes?utifr?n h?gstadieelever som spelade handboll eller?ishockey, eftersom det??r tv? prestationskr?vande?idrotter?som kan g?ra det sv?rt att balansera med skolan.?Det var 4 styckena som deltog fr?n b?da idrotterna, s? 8 deltagare totalt.????? Resultat: H?gstadieeleverna upplevde kombinationen som stressig och kr?vande.

Abstract Personlig integritet är ett viktigt begrepp då en rådande uppfattning hos medborgaren är att övervakning har till syfte att skydda individen och ge en upplevd trygghetskänsla. Samtidigt finns det många människor som finner det mycket integritetskränkande att bli kontrollerade, exempelvis genom kameraövervakning på offentliga platser. Syftet med föreliggande uppsats är att belysa samhällsexpertisens syn på allmän kameraövervakning på offentliga platser. Studien utgår från följande frågeställningar: Hur ter sig relationen mellan personlig integritet och kontroll i förhållande till allmän kameraövervakning på offentliga platser? Hur är kameraövervakning på offentliga förenligt med frihet kontra trygghet? I bakgrundstycket presenteras George Orwells kritiska dystopiska samhällsskildring ?1984? som publicerades 1949 och väckte omedelbart stor sensation.