Undersökningen tar utgångspunkt i en musikalisk aktivitet inom en fritidsverksamhet. Genom att belysa elevernas lärande från ett kollaborativt perspektiv, som tar fasta på hur kunskapen formas genom ett förhandlande i sociala processer, är syftet att försöka förstå vilka konsekvenser detta perspektiv får för synen på kunskap och lärande. Frågan om hur eleverna blir redskap för varandras lärande undersöks genom deltagande observation. Utifrån olika aspekter, såsom musikaliskt språk och kulturella referenser, framträder ett ömsesidigt beroende mellan eleverna men också mellan eleverna och det materiella, exempelvis teknisk utrustning. Undersökningsmaterialet visar hur eleverna formar en kollektiv praktik, men hur det inom denna ryms ett lärande som är komplext och mångdimensionellt.

SAMMANDRAGI denna teoretiska uppsats jämförs och problematiseras filosofen Hannah Arendts (1906-1975)begrepp handling och filosofen Judith Butlers (1956-) begrepp performativitet. Genom dettaså jämförs även deras respektive användning av begreppet politik. Syftet med uppsatsen är attproblematisera användningen av dessa begrepp samt att jämföra dem med varandra ochargumentera för de likheter som finns. Ytterligare ett syfte är att argumentera för HannahArendts viktiga bidrag till samtida genusvetenskaplig forskning. !Först redogör jag för Hannah Arendts och Judith Butlers användning av begreppen var försig för att sedan göra jag en jämförande begreppsanalys där jag jämför likheterna mellan derasanvändning av begreppen.Mina slutsatser är att det finns ett flertal likheter mellan Arendt och Butlers teorier kringpolitik och villkoren för det mänskliga.

Det finns ett gap mellan tanke och handling i mindre organisationer. Omedvetenhet om den egna verksamheten har lett till att både lyckad och misslyckad organisering getts missvisande förklaringar. Studiens syfte är därför att utveckla kunskap om och förståelse för organiseringsprocesser i mindre organisationer och specifikt i popband. Forskningsdesignen är en longitudinell fallstudie av ett popband. Metodologin har inspirerats av etnografi och har en abduktiv ansats.

Syftet med studien var att belysa olika svenska myndigheters förändringsstrategier mot och bemötande av hedersrelaterat våld hos familjer med denna problematik, samt om dessa strategier och bemötanden skilde sig något ifrån varandra hos de inkopplade myndigheterna. Den kvalitativa forskningsmetoden valdes och sammanlagt åtta halvstrukturerade intervjuer med polis, socialtjänst och skyddsboende genomfördes.  Den valda teorin utgick från att ett pedagogiskt perspektiv, kompletterat med ett psykologiskt synsätt, skulle kunna användas som grunden för en strategi för bemötande och behandling av hedersvåld.Det mest framträdande resultatet var att det inte fanns någon gemensam vetenskapligt belagd strategi för att förändra grundproblemet, d.v.s. hederstänkandet i familjerna. Däremot kom det fram från samtliga respondenter att de kände igen fenomenet och hade kompetens nog att i de flesta fall skydda drabbade ungdomar, vilket säkert har förhindrat flera tragedier. Samtliga myndigheter hade insatser, resurser och riktlinjer kring skyddet av utsatta ungdomar.Alla respondenter har också beskrivit att en stor svårighet är att hedersförtryck oftast är sanktionerat av ett kollektiv, vilket är väldigt främmande för det svenska samhället där våld mot familjemedlemmar nästan alltid utförs av en gärningsman.

Det problem som ligger till grund för detta arbete är att det enligt lägesbedömningen för 2014 av Grundskoleförvaltningen i Malmö kommun finns brister gällande kvalitet och omfattning med avseende på studie- och yrkesvägledningen på Malmö stads grundskolor. Samtidigt behövs ett livslångt lärande från studie- och yrkesvägledarnas sida för att upprätthålla god kvalitet och professionell standard på studie- och yrkesvägledningen enligt Lärarnas Riksförbund. Syftet är att utforska vilka insatser som studie- och yrkesvägledare inom Malmö stads grundskolor gör för att främja livslångt lärande. Vidare är våra frågeställningar: Vilket lärande talar studie- och yrkesvägledarna om att de utövar i sitt arbete? På vilket sätt nyttjar studie- och yrkesvägledarna sitt sociala nätverk för att upprätthålla det livslånga lärandet? Det framkom att studie- och yrkesvägledare både tillämpar ett anpassningsinriktat och ett utvecklingsinriktat lärande.

Uppsatsen Den performativa uppväxten syftar till att studera den heterosexuella matrisens verkan i tre svenska skolskildringar. Som teoretisk grund för undersökningen används såväl Yvonne Hirdmans teori om hur genussystemet bärs upp av de logiska fundamenten isärhållning och könshierarki, som Judith Butlers queerfeministiskt filosofiska dekonstruktion av kön som kategori. De skönlitterära verk som analyseras är Agnes von Krusenstjernas Tony växer upp och Tonys läroår, Jan Guillous Ondskan och Jonas Gardells trilogi En komikers uppväxt, Ett ufo gör entré och Jenny. Genom ett textanalytiskt tillvägagångssätt med komparativa inslag undersöks hur genusstereotyper reproduceras och stabiliserar heterosexualiteten som obligatorisk norm, vidare hur dessa processer gestaltar ungdomars identitetstillblivelse i den skönlitterära skolmiljön. De tre skolskildringarna statuerar exempel som belyser hur grupptryck och okritisk medvetenhet resulterar i kollektiv könsseparerad performativitet.

The purpose of this study is to first investigate how a group of Syriac women participating in the Syriac/Aramaic Academics Association (SAAF ? Syrianska/Arameiska Akademikerförbundet) at a Swedish university perceive their ethnic identity, and maintain it in the mainstream Swedish society. Furthermore, it considers whether SAAF as an ethnic institution provides an arena for the reproduction of social capital in interaction with the women's families. This study is based on previous research and theories of ethnic identity and its role in the building of social capital within so-called ethnic groups. The method used for this study involves qualitative interviews, to achieve its aims.

Bakgrund: En stor del av Sveriges äldre, svårt sjuka befolkning bor sin sista tid i livet på särskilt boende. I personalens uppdrag ligger att främja de boendes självbestämmande men arbetet försvåras av de boendes nedsatta autonomi. Syfte: Pilotstudien syftade till att undersöka personalens upplevelse av den äldres självbestämmande när han eller hon vårdades i palliativt skede på särskilt boende. Metod: Pilotstudien genomfördes med kvalitativ innehållsanalys av fyra intervjuer med undersköterskor och sjuksköterskor som arbetade på särskilt boende. Resultat: Som manifest resultat framkom fem kategorier: Lindra lidande i döendet, Ta döden i egna händer, Självbestämmande efter omständigheterna, Bo i ett kollektiv och Kommunikation.

Problem: En företeelse som är kopplad till det nya informationssamhället och som många tror kommer att bli ännu större framöver är kunskapsföretag. Arbetsuppgifterna inom denna nya bransch kräver ofta högre kompetens och kreativitet än tidigare. Många faktorer påverkar de anställdas motivation, vilken om den förbättras kan bidra till ökad prestation inom företaget. Hur kan man hitta kritiska faktorer som mäter prestationer? Kommer dessa att kunna mätas och vad är deras för- och nackdelar? Vilka olika medel kan det enskilda företaget använda för att belöna sina medarbetare? Kan man med hjälp av olika modeller och/eller teorier utforma ett belöningssystem som främjar företagets långsiktiga mål? Syfte: Vi vill börja med att utveckla en referensram kring motivations- och belöningssystem i kunskapsföretag som befinner sig i en tillväxtfas.

Den liberala ekonomiska globaliseringen har lett till att Indien öppnat upp sin ekonomi och landets politiker välkomnar idag utländska investeringar såsom multinationella företag i hopp om ekonomisk tillväxt. Då Coca Cola Company etablerade en fabrik i byn Plachimada i södra Indien medförde detta miljöproblem i form av vattenbrist och förgiftning, vilket i sin tur ledde till stora sociala problem för byns befolkning. Idag är fabriken stängd på grund av invånarnas långvariga och kollektiva protester i vilka byns kvinnor varit särskilt aktiva. Studiens syfte är att söka kunskap om hur Coca Cola Companys etablering i Plachimada liksom det kollektiva motståndet mot fabriken har påverkat identiteten hos de kvinnor som varit aktiva i motståndet. Syftet är vidare att skapa förståelse för hur kvinnorna ser på ?västvärlden? liksom på sig själva i förhållande till väst.

1900-talets sista fyra decennier innebar stora förändringar för kyrkorna i såväl globalt som lokalt perspektiv. Två rörelser inom kristenheten spelade stor roll för utvecklingen: den ekumeniska rörelsen och den karismatiska rörelsen. Mötet mellan de etablerade kyrkorna och framför allt den karismatiska förnyelserörelsen var inte enkelt. Tonläget mellan dem var tidvis högt. Under 1980- och 90-talen skadades relationer mellan både människor och organisationer vid sådana möten.

Efter att jag själv har arbetat inom äldreomsorgen och ofta reagerat på vad jag såg som en ojämn fördelning kring vem som får bo kvar hemma och vem som får möjlighet till särskilt boende, väcktes jag av tanken kring hur jämställdhetsarbetet i äldrevården ser ut. Ses de äldre personerna som könlösa? Eller besannas och uppmuntras de traditionella könsrollerna genom att det tas för givet att hustrun ska ta hand om sin sjuke man, medan det omvända sällan sker? Att granska äldreomsorgen och dess biståndsbedömning ur ett genusperspektiv anser jag vara en viktig uppgift för att förbättra de äldres livssituation men även för att förbereda äldreomsorgen på de förändringar som måste ske för att tillgodose de framtida behoven.Denna uppsats behandlar kommuners direktiv och riktlinjer för biståndsbedömning av äldres rätt till vård och omsorg. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur dessa dokument formuleras samt att analysera vilka tankegångar som genomsyrar dem, för att få kunskap om den verklighetssyn kring äldre och deras livssituation som konstrueras och förmedlas. Direktiven har granskats med hjälp av den diskursanalytiska inriktningen diskursteori.

Studiens syfte är att undersöka specialpedagogens roll i skolutveckling utifrån ett lärande- och organisationsteoretiskt perspektiv. Detta innebär att belysa och analysera hur specialpedagoger kan främja lärares lärande om hur läraruppdraget kan förverkligas. Tidigare forskning ger indikationer på behovet av denna sorts studie ? lokala teorier om problemet och systematisering av befintlig kunskap betonas, liksom forskning utifrån ett deltagarperspektiv, där forskarens normativa roll tonas ned. Specialpedagogens skolutvecklingsuppdrag belyses i studien utifrån ett organisationsteorietiskt perspektiv och Skolverkets kriterier för en lärande organisation.

Runt om i världen fortsätter människans gemensamma naturresurser att utarmas på grund av att vi kortsiktigt vill maximera våran vinst, och glömmer att vi alla tjänar mest på hållbart nyttjande av resurser på lång sikt. Hur människan bäst ska organisera förvaltningen av de gemensamma resurserna har i många decennier varit en fråga för debatt. Argumentationen har länge kretsat kring den statliga och privata kontrollen, men med tiden har allt större vikt lagts vid möjligheterna med lokalt förvaltade resurser. Förhoppningen är att individer som direkt är berörda av resursen ska ha incitament att förvalta resursen ur ett hållbart perspektiv. För att en sådan förvaltning ska komma tillstånd är det regelverk som skapas runt resursen av största vikt.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera gällande god redovisngssed avseende finansiella instrument. Uppsatsen syftar även till att övergripande beskriva och analysera gällande skatteregler/-praxis avseende finansiella instrument. Avslutningsvis kommer även uppsatsen att kortfatttat beskriva och analysera kommande regler i IAS 39.Metod: Framställningen utgår från en bred litteraturstudie av ämnesrelevanta källor. Analysen baseras främst på denna litteratur.Slutsatser: Gällande svenska redovisnings- och skatteregler för finansiella instrument är komplicerade då det saknas klara och enhetliga linjer i lagar, rekommendationer och doktrin. Svenska normgivare verkar för att utvecklingen inom redovisningen i Sverige skall ske i harmoni med IASB:s rekommendationer.