Sökresultat:
123 Uppsatser om Kollegialt stöd - Sida 4 av 9
SpeciallÀraren som skolans pedagogiska specialist : SprÄk-, lÀs- och skrivutvecklare i skolans alla Àmnen
The aim of this thesis is to investigate, and thereby highlight, the new role of special needs teachers in conducting educational development in the fields of linguistics and literacy. The thesis defines how educational development, as described by special needs teachers, can be conducted and what conditions they perceive for such development. Factors which, according to special needs teachers, promote or hinder the development are discussed.The study uses a qualitative method involving knowledge-creating dialogues, analyzed hermeneutically, with two special needs teachers. Results are then discussed in light of relevant research and sociocultural theory. The study indicates that special needs teachers? main tool, to support teachers, is diverse use of dialogue.
Sjuksköterskors uppfattningar av att vÄrda patienter med andnöd i palliativ hemsjukvÄrd
Syftet var att beskriva hur sjuksköterskor inom palliativ hemsjukvÄrd uppfattar ochlindrar andnöd hos cancerpatienter i sen palliativ fas.Metoden var kvalitativ med fenomenografis ansnats. Sex informanter frÄn tvÄ palliativa hemsjukvÄrdsteam i Mellansverige valdes ut och intervjuades.Resultatet som representerar informanternas olika uppfattningar bestod av de fem kvalitativt skilda beskrivningskategorierna:Diskrepans i uppfattningen av andnöd som vanligt förekommande och svÄrt.Fysiska och psykosociala faktorer orsakar andnöd.Stödjande faktorer Àr betydelsefulla för sjuksköterksans arbete.KÀnsla av osÀkerhet och otillrÀcklighet.Medicinska ÄtgÀrder prioriteras framför omvÄrdnadsÄtgÀrder.Slutsats: Studien visade att andnöd var ett komplext symtom som krÀver enn mÄngfacetterad kompetens. Det framgÄr ocksÄ att lÀkarstöd, kollegialt stöd, manualer, handledning oc erfarenhet stÀrkte informanternas omvÄrdnadsarbete och ökade förutsÀttningarna för att patientens andnöd lindrades pÄ ett adekvat sÀtt. En god tillgÄng till de olika stödfaktorerna ökade dessutom informanternas möjlighet att hantera den anstrÀngda situation som uppstod i patientens hem. .
Sjuksköterskans arbetsrelaterade stress och copingstrategier
 Stress och symtom pÄ stress, ökar inom hela den svenska befolkningen. I synnerhet har stressen ökat hos hÀlso- och sjukvÄrdens professioner. Stressrelaterade sjukdomar som hjÀrtkÀrlsjukdomar och depression leder till sjukskrivningar. Sjuksköterskan löper hög risk att utsÀttas för hög stress pÄ arbetsplatsen och stressens pÄverkan pÄ sjuksköterskan stÄr i relation till hur hon vÀrderar situationen samt vilka hanteringsmöjligheter hon ser. Ett ineffektivt hanteringsmönster kan fÄ svÄra konsekvenser för hÀlsa och socialt liv.
Ensembleundervisning pÄ lika villkor : En studie om fyra ensemblepedagogers syn pÄ genuspedagogiska förhÄllningssÀtt och handlingar vid ensembleundervisning pÄ gymnasiet
Syftet med föreliggande studie Ă€r att undersöka relationen mellan styrdokumenÂtens föreskrifter gĂ€llande jĂ€mstĂ€lldhet och lĂ€rares hantering av detta i ensembleÂundervisning inom jazz och populĂ€rmusik pĂ„ gymnasiet. Jag har valt att analysera ensemblepedagogernas förhĂ„llningssĂ€tt och handlingar vid ensembleundervisning utifrĂ„n ett genusperspektiv. Denna studie tar avstamp i synen pĂ„ genus som en social konstruktion, dĂ€r genusmönster genereras i möten mellan mĂ€nniskor, genom stĂ€ndig upprepning av handlingar och beteenden.För att fĂ„ svar pĂ„ mina frĂ„gor har jag genomfört halvstrukturerade kvalitativa inÂtervjuer med fyra verksamma ensemblelĂ€rare vid fyra olika gymnasieskolor. Efter att ha analyserat intervjumaterialet visar resultatet att alla informanter anser att synen pĂ„ jĂ€mstĂ€lldhet och mĂ€nniskors lika vĂ€rde Ă€r grundlĂ€ggande för hela underÂvisningen. TillvĂ€gagĂ„ngssĂ€tten för hur pedagogerna hanterar jĂ€mstĂ€lldhet i enÂsembleundervisningen skiljer sig nĂ„got.
Matematiklyftet : ett lyft i klassrummet?
I en vÀrld dÀr kraven pÄ flexibilitet, sÀkerhet och hÄrdvaruoptimering Àr nyckelfaktorer nÀr det kommer till att vÀlja IT-miljöer för företag blir virtuella skrivbord mer och mer poulÀra. Med dessa miljöer finns det ocksÄ problem nÀr det kommer till anvÀndarupplevelsen om nÀtverket ifrÄga inte kan uppfylla de krav som ett sÄdant system stÀller. I detta arbete undersöks implikationerna vissa nÀtverksvariabler kan ha för en Virtual Desktop-infrastruktur, VDI. För att belysa dessa problem har tvÄ tester utförts pÄ en VDI miljö. Det första testet gick ut pÄ att mÀta latensen dÄ skrivbordsmiljön renderades för klienten frÄn virtualiseringsservern vid olika nÀtverksdiamterar.
Specialpedagogers roll som kvalificerade samtalspartners i pedagogisk kollegial handledning
Syftet med studien Àr att fÄ en fördjupad kunskap i hur specialpedagoger ser pÄ sin roll som kvalificerade samtalspartners i pedagogisk kollegial handledning.Studien tar sin utgÄngspunkt i ett kommunikations- och sociokulturellt perspektiv. Vi har valt Dewey som teoretisk utgÄngspunkt dÄ hans teorier kring lÀrande och interaktion har relevans till vÄrt problemomrÄde. Vi vÀljer ocksÄ att luta oss mot Hatties forskning dÀr han fokuserar pÄ synligt lÀrande och kollegial utveckling.Studien vilar pÄ en hermeneutisk forskningsansats och Àr genomförd som en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer av sex yrkesverksamma specialpedagoger i olika kommuner och skolstadier.Studien ger en samstÀmmig bild av den kollegiala pedagogiska handledningens möjligheter till utveckling och lÀrande. Den pekar ocksÄ pÄ att pedagogisk kollegial handledning kan vara ett kompetenshöjande verktyg att anvÀnda sig av i den vardagliga praktiken i det systematiska kvalitetsarbetet. Det fanns en enighet om vikten av struktur och en kvalificerad samtalspartner som ledare.
Nyutexaminerade operationssjuksköterskors erfarenheter av introduktionen till den nya yrkesrollen
Bakgrund: Det krÀvs en god och genomtÀnkt introduktion för att nyutexaminerade operationssjuksköterskor ska komma in i arbetet pÄ den nya arbetsplatsen. Syfte: Syftet med pilotstudien var att beskriva nyutexaminerade operationssjuksköterskors erfarenheter av introduktionen till den nya yrkesrollen. Metod: Fyra nyutexaminerade operationssjuksköterskor med mellan 9 mÄnader till 21 mÄnaders erfarenhet av operationssjuksköterskeyrket har intervjuats. Intervjuerna har analyserats genom kvalitativ innehÄllsanalys. Resultat: Planering och struktur dÀr det visade sig att det funnits en plan för introduktionen av nyanstÀllda operationssjuksköterskor men att den följdes olika och skilde sig Ät beroende pÄ vilken operationsavdelning det var.
UndervisningssÀtt inom matematiken pÄ gymnasieskolan
SammanfattningDen aktuella forskning Àr entydig gÀllande hur den största delen av matematikundervisningen bedrivs pÄ grundskolan; katederundervisning och individuellt rÀknande i matematikböcker Àr dominerande. Det finns belÀgg för att detta Àven Àr en trolig bild av gymnasiematematiken, trots ringa forskning inom omrÄdet. I den aktuella matematikdidaktiska forskningen framförs att denna typ av traditionell undervisning inte leder till mÄluppfyllelse för alla elever. DÀrför efterfrÄgas undervisningssÀtt innehÄllande annat Àn katederundervisning och enskild rÀkning i matematikboken.Vi har i denna studie lyckats lokalisera och beskriva fyra olika undervisningssÀtt som uppfyller detta kriterium. Vi har kommit fram till detta frÀmst genom att lÄta matematiklÀrare, verksamma inom gymnasiet beskriva sina undervisningssÀtt.
Betyg och bedömning i idrott och hÀlsa : En studie om lÀrares upplevelser av de nya kunskapskraven
Denna studie handlar om att undersöka hur lÀrare i idrott och hÀlsa pÄ gymnasiet arbetar med och tolkar kunskapskraven i idrott och hÀlsa samt se utifrÄn kunskapskraven vilka betygsmoment lÀrarna anser viktiga och hur betygsÀttningen ska ske. Studien har ocksÄ undersökt hur lÀrare uppfattar stödet frÄn skolan och Skolverket i sitt arbete med att tolka kunskapskraven. Studien har genomförts med hjÀlp av kvalitativ metod. Empirin bestÄr av intervjuer med sex lÀrare i idrott och hÀlsa frÄn tre olika skolor i tre lÀn i södra Sverige. Resultatet frÄn intervjuerna visade sig att lÀrarnas arbete har varit svÄrt dÄ de bland annat inte fÄtt mycket stöd frÄn skolan och Skolverkets material har inte varit till stor hjÀlp med tolkningen av kunskapskraven och begreppen. De har arbetat kollegialt dÀr de gemensamt har diskuterat kunskapskraven och vilka betygsmoment de vill bedöma eleverna i.
FR?N SJUKSK?TERSKA TILL SJUKSK?TERSKA En litteraturstudie om s?ker ?verrapportering fr?n akutmottagning till v?rdavdelning
Bakgrund: P? akutmottagningen v?rdas patienter som ?r i akut behov av v?rd. En del av
patienterna beh?ver l?ggas in p? en v?rdavdelning efter att de blivit bed?mda av l?karen p?
akutmottagningen. F?r att s?kerst?lla patients?kerheten och f?r den fortsatta v?rden ?r det
n?dv?ndigt att sjuksk?terskan p? akutmottagningen ?verrapporterar n?dv?ndig information
till sjuksk?terskan p? v?rdavdelning.
LÀkarstudenters patientsÀkerhetsmÀssiga erfarenheter
Bakgrund: Yrkesrelaterad stress har ökat markant under de senaste tio Ären. VÄrdyrken anses vara bland de arbeten som Àr mest tyngda av stress. LÄngvarig stress kan ge individen fysiska sÄvÀl som psykiska problem och kan leda till utbrÀndhet. För att kunna faststÀlla en god och sÀker vÄrd krÀvs stressförebyggande ÄtgÀrder, eftersom kraven pÄ sjuksköterskor höjs allt mer. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskors strategier för att hantera arbetsrelaterad stress.
Undervisning i lÀsförstÄelse för barn med autism : Fyra lÀrare berÀttar om sina erfarenheter
Det övergripande syftet med den hÀr studien Àr att undersöka hur lÀrares arbete med lÀsförstÄelse hos elever med autism kan fungera och stÀlla det i relation till litteratur och forskning. I litteraturöversikten beskrivs hur aktuell forskning ser pÄ arbetssÀtt, svÄrigheter och hjÀlpmedel samt olika perspektiv pÄ det komplexa och svÄrdefinierade begreppet lÀsförstÄelse. För att kartlÀgga hur arbetande pedagoger ser pÄ sin egen situation ingÄr i studien intervjuer med fyra lÀrare som Àr anstÀllda i klasser med inriktning pÄ elever med diagnosen autism. Intervjuerna ligger till grund för att besvara arbetets tvÄ frÄgestÀllningar; Hur arbetar de studerade lÀrarna med lÀsförstÄelse hos elever med autism? och Hur förhÄller sig arbetssÀtten till det forskningen sÀger om autism och lÀsförstÄelse?.
Att framgÄngsrikt reflektera : En litteraturstudie om framgÄngsfaktorer för kompetensutveckling av lÀrare i naturvetenskap
Detta arbete handlar om bakomliggande faktorer för framgÄngsrik kompetensutveckling av lÀrare inom naturvetenskap. Det Àr en litteraturstudie av tidigare forskning inom omrÄdet. Syftet med studien Àr att kritiskt granska vad tidigare studier belyser som viktiga faktorer vid framgÄngsrik kompetensutveckling och sammanstÀlla dem för att visa pÄ överlappningar och sÀrskiljande drag mellan dem. Metoden som anvÀnts Àr sammanstÀllning samt analys av tidigare publicerad forskning i relation till skollag och övrig relevant litteratur inom omrÄdet. Resultaten visar pÄ sex olika framgÄngsrika metoder för kompetensutveckling av lÀrare inom naturvetenskap. Genom en vidare analys framtrÀder fem faktorer som verkar för att de sex metoderna ger framgÄngsrik kompetensutveckling.
Döva och hörselskadade ungdomars möten med texter utanför skolan : En enkÀtstudie pÄ riksgymnasiet för döva och hörselskadade
SammanfattningDen aktuella forskning Àr entydig gÀllande hur den största delen av matematikundervisningen bedrivs pÄ grundskolan; katederundervisning och individuellt rÀknande i matematikböcker Àr dominerande. Det finns belÀgg för att detta Àven Àr en trolig bild av gymnasiematematiken, trots ringa forskning inom omrÄdet. I den aktuella matematikdidaktiska forskningen framförs att denna typ av traditionell undervisning inte leder till mÄluppfyllelse för alla elever. DÀrför efterfrÄgas undervisningssÀtt innehÄllande annat Àn katederundervisning och enskild rÀkning i matematikboken.Vi har i denna studie lyckats lokalisera och beskriva fyra olika undervisningssÀtt som uppfyller detta kriterium. Vi har kommit fram till detta frÀmst genom att lÄta matematiklÀrare, verksamma inom gymnasiet beskriva sina undervisningssÀtt.
Gynnas framtidens skola bÀst av fler specialpedagoger eller förstelÀrare, eller kommer bÄda att behövas?
FörvÀntat kunskapsbidrag
Jag vill utreda den nya titeln och yrkesroll som förstelÀrare och framhÀva specialpedagogens konkreta yrkesroll. Vissa arbetsuppgifter fÄr förstelÀrarna av skolledningen men dessa bör enligt specialpedagogerna Äligga specialpedagogens arbetsuppgifter eftersom de har denna kompetens genom sin vidareutbildning inom yrkesutövningen.
Syfte
Syftet med studien Àr att undersöka vilka uppfattningar och attityder som finns gÀllande, hur införandet av förstelÀrare pÄverkat det kollegiala samarbetet pÄ skolorna, för att dÀrigenom skapa en diskussion för att tillytan fÄ upp vikten av ett kollegialt samarbete för elevernas bÀsta.
FrÄgestÀllningar
? Vilka uppfattningar uttrycker skolledare och specialpedagoger kring införandet av förstelÀrare?
? PÄ vilket sÀtt uppfattar specialpedagoger och skolledare att systemet med förstelÀrare pÄverkar skolornas kvalitetsuppfyllelse?
Teori
Detta examensarbete tar sin utgÄngspunkt i systemteori och ett sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrande som beskriver vikten av att mÀnniskor lÀr sig nÄgot nytt hela tiden i alla sociala sammanhang.
Tidigare forskning
Min utgÄngspunkt gÀllande forskning har varit KASAM, kollegialt lÀrande samt förstelÀrarens roll kontra specialpedagogens och hur dessa pÄverkat det kollegiala lÀrandet inom lÀrarkÄren.
Metod
Jag anvÀnde mig av en kvalitativ ansats med hjÀlp av semistrukturerade intervjuer.