Syftet med detta examensarbete är att undersöka i vad mån de för studien utvalda förskolepedagogerna tillvaratar och utvecklar små barns musikalitet. Med små barn menas ett- och tvååringar vilka inte ännu har ett verbalt utvecklat språk vilket gör att kroppsspråket blir en viktig del för att förstå små barns vilja och behov. För att uppnå syftet har en kvalitativ metod används i form av gruppintervjuer och observationer där ambitionen var att skapa ett kollegialt samtal mellan förskolepedagogerna för att de skulle kunna bidra med mer tillsammans än vad var och en skulle kunna bidra med. På så sätt kunde en djupare förståelse nås och observationerna bidrog även till denna djupa förståelse. Studien visar på att det finns en förståelse för små barns musikalitet hos förskolepedagogerna vilket bidrar till att deras musikalitet till viss mån tillvaratas och utvecklas..

Syftet med studien är att undersöka specialpedagogers och klasslärares uppfattningar av elevhälsans uppdrag och funktion i skolan. Syftet är framförallt att belysa uppfattningarna av det hälsofrämjande och förebyggande arbetet. Vi har utgått från en kvalitativ metod och har en fenomenografisk ansats. I vår studie innebär det att vi har använt oss av semistrukturerad intervjuform, då vi vill få fram specialpedagogers och klasslärares uppfattningar av fenomenet elevhälsan. I analysen av vårt empiriska material har vi använt oss av ramfaktorteoretiskt perspektiv och Antonovskys teori om KASAM.

Syftet med studien är att undersöka specialpedagogers och klasslärares uppfattningar av elevhälsans uppdrag och funktion i skolan. Syftet är framförallt att belysa uppfattningarna av det hälsofrämjande och förebyggande arbetet. Vi har utgått från en kvalitativ metod och har en fenomenografisk ansats. I vår studie innebär det att vi har använt oss av semistrukturerad intervjuform, då vi vill få fram specialpedagogers och klasslärares uppfattningar av fenomenet elevhälsan. I analysen av vårt empiriska material har vi använt oss av ramfaktorteoretiskt perspektiv och Antonovskys teori om KASAM.

Abstract/Sammanfattning Problemområde Att undervisa elever med läs- och skrivsvårigheter är en utmaning för många lärare. För att lärarna ska kunna göra skillnad för dessa elever är det viktigt att forskning inte upplevs som så långt borta från det som händer i skolan. För att skapa förändring måste lärarna, och även rektorerna, kunna slå ihop kunskap som kommer utifrån från forskning med den kunskap som bara läraren själv har om vad som fungerar just här och med just denna grupp elever. Syfte och preciserade frågeställningar Syftet med studien är att belysa en grupp lärares tankar och erfarenheter gällande beprövad erfarenhet med fokus på undervisning av elever med läs- och skrivsvårigheter samt att koppla detta till tidigare forskning. Följande frågeställningar behandlas: ? Vilka pedagogiska åtgärder anser lärarna förbättrar möjligheterna till en god utveckling för elever med läs- och skrivsvårigheter? ? Hur uppfattar en grupp lärare begreppet ?beprövad erfarenhet?? ? På vilket sätt är lärarnas beprövade erfarenhet kopplad till tidigare forskning? Teoretisk ram Studien har ett systemteoretiskt och ett sociokulturellt perspektiv.

Syftet med studien är att undersöka specialpedagogers och klasslärares uppfattningar av elevhälsans uppdrag och funktion i skolan. Syftet är framförallt att belysa uppfattningarna av det hälsofrämjande och förebyggande arbetet. Vi har utgått från en kvalitativ metod och har en fenomenografisk ansats. I vår studie innebär det att vi har använt oss av semistrukturerad intervjuform, då vi vill få fram specialpedagogers och klasslärares uppfattningar av fenomenet elevhälsan. I analysen av vårt empiriska material har vi använt oss av ramfaktorteoretiskt perspektiv och Antonovskys teori om KASAM.

Syftet med studien är att undersöka specialpedagogers och klasslärares uppfattningar av elevhälsans uppdrag och funktion i skolan. Syftet är framförallt att belysa uppfattningarna av det hälsofrämjande och förebyggande arbetet. Vi har utgått från en kvalitativ metod och har en fenomenografisk ansats. I vår studie innebär det att vi har använt oss av semistrukturerad intervjuform, då vi vill få fram specialpedagogers och klasslärares uppfattningar av fenomenet elevhälsan. I analysen av vårt empiriska material har vi använt oss av ramfaktorteoretiskt perspektiv och Antonovskys teori om KASAM.

Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa hur den höga arbetsbelastning som förekommer inom dagens sjukvård påverkar sjuksköterskan och vården av patienten. Artikelsökning genomfördes i databasen Science Direct. Sammanlagt inkluderades 10 artiklar i studien, fem kvalitativa och fem kvantitativa. Resultatet visade att en hög arbetsbelastning påverkade sjuksköterskan på flera områden. Till exempel så fick hon inte den tid hon behövde med patienten för att göra ett tillfredsställande arbete.

Syftet med studien är att undersöka specialpedagogers och klasslärares uppfattningar av elevhälsans uppdrag och funktion i skolan. Syftet är framförallt att belysa uppfattningarna av det hälsofrämjande och förebyggande arbetet. Vi har utgått från en kvalitativ metod och har en fenomenografisk ansats. I vår studie innebär det att vi har använt oss av semistrukturerad intervjuform, då vi vill få fram specialpedagogers och klasslärares uppfattningar av fenomenet elevhälsan. I analysen av vårt empiriska material har vi använt oss av ramfaktorteoretiskt perspektiv och Antonovskys teori om KASAM.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelser av att leva med reumatoid artrit (RA). Studien grundar sig på nio kvalitativa vetenskapliga artiklar, vilka analyserades med kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i fem kategorier; att få diagnosen var kaosartat; att känna trötthet, smärta och få en förändrad kropp; att känna osäkerhet kring läkemedel; att vilja ha stöd och förståelse; att hitta nya vägar att leva vidare. Att få diagnosen gav många förändringar i livet och en oro för framtiden. Stöd från omgivningen var viktigt.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien har varit att undersöka hur lärare uppfattar sitt uppdrag i ämnet Idrott och hälsa ett läsår efter införandet av Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011(Lgr 11).Vilka förändringar på styrdokumentsnivå uppfattar lärarna att Lgr 11 har medfört?I vilken mån har innehållet i ämnet påverkats?Hur påverkar ramfaktorer lärarnas arbete med att följa Lgr 11?Hur resonerar lärarna kring betyg och bedömning i relation till tidigare styrdokument?MetodStudien har en kvalitativ ansats och utifrån detta valdes intervju som metod. Urvalet var strategiskt utifrån i förväg fastställa kriterier och kom att innehålla sex lärare i ämnet Idrott och hälsa inom Stockholms län. Utsagorna bearbetades och analyserades utifrån Göran Lindes läroplansteori.  ResultatLärarna menar att det finns en ökad medvetenhet om läroplanens innebörd än tidigare. Detta gör lärarna mer benägna att följa läroplanen.

Syftet med studien är att undersöka specialpedagogers och klasslärares uppfattningar av elevhälsans uppdrag och funktion i skolan. Syftet är framförallt att belysa uppfattningarna av det hälsofrämjande och förebyggande arbetet. Vi har utgått från en kvalitativ metod och har en fenomenografisk ansats. I vår studie innebär det att vi har använt oss av semistrukturerad intervjuform, då vi vill få fram specialpedagogers och klasslärares uppfattningar av fenomenet elevhälsan. I analysen av vårt empiriska material har vi använt oss av ramfaktorteoretiskt perspektiv och Antonovskys teori om KASAM.

Om en skola lyckas väl eller mindre väl i sitt uppdrag beror på många faktorer. En del avdessa kan skolan inte påverka. Till dessa faktorer hör till exempel vårdnadshavaresbakgrund. Vad skolan däremot kan påverka är lärares skicklighet i att undervisa, vilket harvisat sig vara den enskilt största skillnaden mellan skolor och skolsystem av olika kvalitet.För att utveckla lärarnas yrkesskicklighet behövs ett levande samarbetsklimat. Studiens syfteär att undersöka i hur hög utsträckning högstadielärare samarbetar kring undervisning,bedömning samt hur elever lär sig.

Då tidigare forskning visat på motstånd och svårigheter, hos bådepsykoterapeuter och patienter, kring att arbeta med sexuella teman ipsykoterapi syftade denna studie till att undersöka svårigheterna ochhur de hanteras. Semistrukturerade intervjuer med sju psykoterapeutermed klinisk erfarenhet av sexuell problematik, analyserades tematiskt.Resultatet visade att en initial svårighet, för både patienter ochpsykoterapeuter, var att använda sexuella termer. Det upplevdes intefinnas motstånd hos patienterna men vissa svårigheter framkom.Terapeuternas trygghet, normaliserande och bekräftande upplevdes varaviktiga stöd för patienterna. Terapeuternas motstånd och svårighetervisades vara individuella och varierande, för att hantera dessa behövdeskunskap, handledning och kollegialt stöd. Den bristande sexologiskakompetensen hos psykologkåren möter inte hjälpbehovet kring sexuellaproblem i samhället.

Mötet med döden berör någon gång alla som jobbar inom vården och i synnerhet sjuksköterskorna som arbetar nära den sjuke. Att arbeta nära döende kan ses som glädjefullt men santidigt hotfullt och skrämmande. Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskors upplevelser i arbetet med den döende. 10 vetenskapliga artiklar analyserades med kvalitativ manifest innehållsanalys. Analysen resulterade i fyra kategorier: Att ha en nära relation och bli en del av familjen, Att känna sorg och skuld i arbetet med döende, Att vara ensam och frustrerad i sin yrkesroll, Att lindra smärtan genom att distansera sig och vara i behov av stöd.

En-till-En projekt pågår som nationell datorsatsning i landets skolor samtidigt som det saknas omfattande forskning. Lärarna står inför en utmaning att planera och organisera den pedagogiska verksamheten. Studien fokuserar på lärarna och hur de med en sådan infrastruktur organiserar och planerar med de villkor som förändrar deras undervisning. Syftet med studien är att undersöka lärares planering och organisering av undervisning i en En-till-En miljö. Frågeställningen som studien skall ge svar på är: Hur upplever lärare i den svenska gymnasieskolan att deras planering och organisering av klassrumsundervisningen förändras med projektet En-till-En?Studien genomfördes med en kvalitativ undersökning där lärare på en svensk gymnasieskola intervjuades och observerades.