Reasons for performing this study: Colic has for a long time been seen as a serious health problem in the equine population. Even so, the knowledge of colic seems to differ a great deal among the people interacting with horses. A large number of studies have for several years looked at risk factors that cause colic, in order to provide knowledge about them. The knowledge can then be used as tools for developing prophylactic methods in order to reduce the number of horses that develop colic. Objectives The aim with this study was to investigate if people have the correct knowledge about colic in horses, which risk factors that cause colic today and describe prophylactic methods that can result in avoidance of colic in horses. Method Eleven veterinary practices were contacted in order to send out two questionnaires for a study of six weeks.

Ten colic horses and seven healthy horses were included in a prospective study aiming to evaluate acid-base disturbances in colic horses. Traditional acid-base methods and measurements of lactate were used to study prognosis and changes before, during and after surgery. Strong ion gap, anion gap and base excess were compared to evaluate their ability to predict lactate. Of the ten colic horses that went through surgery, seven survived, two were euthanised and one died. Significant differences in plasma lactate levels were seen between the group of survivals and non-survivals, p=0,000025. No differences were seen in pH and base excess between the two groups.

Resistensutvecklingen hos hästens inälvsparasiter har länge varit omtalad och har på senare år blivit ett ännu hetare ämne. Inte minst hästens spolmask som på bara några år har gått från; att kunna avdöda med de flesta avmaskningsmedel, till att nu vara kandidat för multiresistens. Studier världen över bevisar en multiresistens mot samtliga makrocykliska laktoner och det finns även studier som tyder på att så även är fallet med pyrantel-preparat. Den enda substans som idag är effektiv mot Parascaris equorum är bensimidazol; emellertid har vi det i Sverige gott ställt i resistensproblematiken där även pyrantel har fortsatt god effekt.Det finns många negativa effekter som kan uppkomma vid en spolmaskinfektion, där Kolik och tarmruptur är de allvarligaste. Det finns även studier som indikerar att Koliksymptomen kan ha en relation till föregående avmaskning och att det på grund av denna blir en stockning av avdödade maskar.En förebyggande åtgärd mot infektion av spolmask är framför allt att ha en fungerande avmaskningsrutin, gärna med selektiv avmaskning genom träckprov.

Stereotypt beteende, det vill säga ett beteende som upprepas utan variation och som saknar tydligt mål eller funktion, är ett problem hos vissa hästar. Utvecklingen av stereotypa beteenden bedöms vara kopplad till exponering för en ?suboptimal? miljö, och genom att förstå de bakomliggande orsakerna till beteendet kan man minska förekomsten av stereotypier. Stereotypier kan alltså ses som en följd av psykisk stress hos hästen, och många faktorer i hästens miljö har identifierats som bidragande faktorer. Förutom detta kan även fysiska problem, såsom magsår, Kolik och viktnedgång, uppkomma. Mekaniska metoder som använts tidigare för att förhindra utförandet av stereotypa beteenden behandlar inte den bakomliggande orsaken, utan motivationen att utföra beteendet kvarstår. Istället försöker man nu identifiera orsakerna och förändra faktorerna i miljön för att tillfredsställa hästens behov. Olika studier har tittat på effekten av förändringar i utfodring, boxdesign, uppstallningssystem och speglar i boxen på förekomsten av stereotypier.

Probiotika, nyttiga bakterier som är välgörande för människan, förekommer allt mer i olika produkter riktade till små barn ? alltifrån droppar och kapslar till modersmjölksersättningar och grötar. Inom barnhälsovården saknar barnsjuksköterskan/ distriktssköterskan vägledning och riktlinjer angående probiotika i små barns kost. Syftet med litteraturstudien var att undersöka evidens angående probiotikas hälsoeffekter i preventivt syfte på friska små barn. Metoden var en litteraturstudie baserad på 20 vetenskapliga artiklar.

Luftvägsproblem är vanligt hos häst. Enklare diagnostik för att diagnosticera subkliniska sjukdomar hos högpresterande hästar är eftertraktat. Att använda sig av biomarkörer inom veterinärmedicin är ett effektivt sätt för att få underlag för att ställa diagnos, ge prognos samt att följa olika sjukdomars utveckling. På marknaden finns idag ett instrument för att mäta Haptoglobinvärdet i blodet hos häst. Denna litteraturstudie uppmärksammar vilken information som finns angående Haptoglobin (Hp) idag samt möjligheten att använda denna som biomarkör för lunglidande hos häst. Haptoglobin är ett positivt akutfasprotein.

This thesis is focused on what impact stall confinement has on a horse?s mental and physical welfare. It was of great interest to get a gathered picture of how Swedish horseowners had experienced having their horses in stall confinement. A survey study was conducted to achieve this. The survey included twelve questions which for example investigated the horses? age at the time of stall confinement, the length of stall confinement and their sexes.

Denna litteraturstudie undersöker möjliga orsaker till att hästar drabbas av magsår. Magsår är ett vanligt förekommande problem hos hästar, med hög prevalens i många studier, framför allt är varmblodstravare och fullblodsgaloppörer drabbade. Ulcerationer bildas främst i den kutana slemhinnan i magsäcken. Magsår uppstår på grund av höga syranivåer och nedsatt skyddsförmåga i mucosa vilket skapar en obalans med sänkt pH och vävnadsskada som följd. Ofta är tillståndet subkliniskt, men kliniska symptom som till exempel Kolik, viktnedgång, dålig aptit och diarré kan förekomma.

Ridhästar når sina bästa tävlingsprestationer när de är 10-15 år vilket gör att en lång livslängd är önskvärd för att få ut så mycket som möjligt av individen. Det är därför viktigt med bättre förståelse för varför hästar slås ut och för vad som kan indikera hur lång livslängden kommer att bli. Medellivslängden hos den Svenska varmblodiga ridhästen (SWB) har man beräknat till 18 år hos ston och 15 år hos hingstar och valacker. Hos den kallblodiga hästen är medellivslängden istället 18 år för valacker och 16 år för ston. Om man tittar på den andel av SWB som deltagit i kvalitetstävlan så var sannolikheten att överleva 14 års ålder 72 % hos ston respektive 51 % hos valacker och hingstar. Jämför man det med kallbloden så ligger sannolikheten för hingstarna och valackerna på 69 % och för stona på 62 %. Den vanligaste orsaken till utslagning hos SWB har visat sig vara sjukdomar och skador i rörelseapparaten (55 %).

Hästar riskerar att drabbas av endotoxinemi framförallt vid olika typer av Kolik men även vid andra sjukdomstillstånd. Stressen och inflammationen som uppstår vid endotoxinemi, liksom vid vissa andra typer av akuta skador eller allvarliga sjukdomstillstånd, kan leda till utvecklandet av insulinresistens, glukosintolerans och hyperglykemi. Dessa metaboliska rubbningar är i sig skadliga och inom humanvården behandlas intensivvårdspatienter vid behov med insulin för att förbättra tillfrisknande och överlevnad.För att inhämta mer kunskap om de metaboliska rubbningarna, som sker hos hästar med endotoxinemi gjorde vi en prospektiv experimentell försöksstudie av hästar som infunderades med endotoxin och provtogs för analys av serumglukos och plasmainsulin. De 8 hästarna som användes i försöket infunderades med Escherichia coli endotoxin (SigmaAlderich L5418, O55:B5) i en total dos på 500 ng/kg kroppsvikt under 6 timmar. Provtagning och analys av glukos och insulin skedde från och med ett dygn innan endotoxininfusionen och upp till 36 timmar efter dess start.

Denna litteraturstudie undersöker möjliga orsaker till att hästar drabbas av magsår. Magsår är ett vanligt förekommande problem hos hästar, med hög prevalens i många studier, framför allt är varmblodstravare och fullblodsgaloppörer drabbade. Ulcerationer bildas främst i den kutana slemhinnan i magsäcken. Magsår uppstår på grund av höga syranivåer och nedsatt skyddsförmåga i mucosa vilket skapar en obalans med sänkt pH och vävnadsskada som följd. Ofta är tillståndet subkliniskt, men kliniska symptom som till exempel Kolik, viktnedgång, dålig aptit och diarré kan förekomma.

Dagens hästägare utfodrar inte sina hästar med enbart grovfoder. Många av dem fodrar stora mängder kraftfoder och en del hoppas att det kommer förbättra hästens prestation. Spannmål har ofta ett förhållandevis högt energiinnehåll och lämpar sig därför i foderstater till hästar som har ett högt energibehov. Utfodring av stora mängder energi kan orsaka problem för hästen, bland annat i form av Kolik och många stereotypier som vävning, krubbitning och boxvandring. Eftersom det finns hälsorisker med foderstater med mycket kraftfoder i, är det av intresse att undersöka hur olika kraftfoder påverkar hästens hälsa, ämnesomsättning och prestation men även om det går att ersätta kraftfoder med ett energirikt vallfoder.

Dagens hästägare utfodrar inte sina hästar med enbart grovfoder. Många av dem fodrar stora mängder kraftfoder och en del hoppas att det kommer förbättra hästens prestation. Spannmål har ofta ett förhållandevis högt energiinnehåll och lämpar sig därför i foderstater till hästar som har ett högt energibehov. Utfodring av stora mängder energi kan orsaka problem för hästen, bland annat i form av Kolik och många stereotypier som vävning, krubbitning och boxvandring. Eftersom det finns hälsorisker med foderstater med mycket kraftfoder i, är det av intresse att undersöka hur olika kraftfoder påverkar hästens hälsa, ämnesomsättning och prestation men även om det går att ersätta kraftfoder med ett energirikt vallfoder.

Hästar över hela värden är infekterade med gastrointestinala parasiter. De parasiter som har högst prevalens och orsakar sjukdom hos häst är cyathostominer, Parascaris equorum, Anoplocephala perfoliata och Strongylus vulgaris. Parasiterna kan orsaka alvarliga symtom så som obstruktion, Kolik, avmagring och de kan även ge komplikationer som kan leda till döden. Syftet med denna litteraturstudie är att sammanställa information om hästens parasiter och om tillgängliga analysmetoder samt att undersöka dagens möjligheter till ett hållbart kontrollprogram för att minska resistensutveckling. Problematiken med den ökande resistensen har gjort att regelbunden avmaskning för att minska prevalensen av parasiterna har börjat ifrågasättas. Idag finns det kontrollprogram för att minska resistensutvecklingen hos hästens gastrointestinala parasiter.

Hos häst finns två olika arter av spolmask, Parascaris equorum och Parascaris univalens. P. equorum har ansetts vara den av parasiterna som orsakar infektion hos häst. Huruvida väl detta stämmer är dock en fråga som nyligen lyfts fram och är betydelsefull för framtida forskning. Den här litteraturstudien kommer ändå huvudsakligen inrikta sig på P.