Dysfunktionella traumarelaterade kognitioner ?r avg?rande f?r utvecklingen av posttraumatiskt stressyndrom (PTSD). Child Post-Traumatic Cognitions Inventory ?r ett sj?lvskattningsformul?r som m?ter f?rekomsten av posttraumatiska kognitioner hos barn och finns i tv? versioner. CPTCI-25 best?r av 25 p?st?enden och CPTCI-10 best?r av 10 p?st?enden.

The aim of the study was to examine how Swedish tabloid journalism presented the contestants in the Swedish version of the reality show Idol 2009. We wanted to see which approaches tabloid news papers use when constructing the public identities of them. We have used text analysis to examine 37 articles and nine front pages with focus on the words, propositions, comparisons and parables that describe four of the contestants. In addition we have looked at myths and connotations shown in the pictures by using a semiotic analysis. The results show that the Swedish tabloids tend to describe the contestants in relation to their performances and personalities.

Det kognitiva funktionshindret medför att personer med utvecklingsstörning har svårt att skaffa information och uttrycka behov. Den forskning som hittills genomförts baserar sig till stor del på hur andra beskriver deras delaktighet. Syftet med studien var att undersöka hur delaktighet upplevs av den funktionshindrade och dennes nätverk dels då det gäller möjlighet för den funktionshindrade att själv kunna skaffa information och dels möjlighet för den funktionshindrade att bestämma om olika aktiviteter. En bildsatt intervjuguide ?delaktighetsintervjun? baserad på ICIDH 2s livsområden som utvecklades i projektet ?Enkla bärbara datorer för personer med utvecklingsstörning? användes.

Trots en hög andel unga med psykosomatiska besvär visar statistiken även att ungdomar generellt upplever sig ha en god psykisk hälsa, ett gott humör, god självkänsla och en god framtidstro. Denna studie fokuserar på att utforska hur varaktiga mönster av stresshanteringsstrategier hos ungdomar kan relateras till deras subjektivt upplevda välbefinnande i termer av affektiva tillstånd och kognitiva bedömningar av livstillfredsställelse. En enkätundersökning genomfördes med 104 deltagare, varav 80 kvinnor, i åldrarna 15 till 19 år. Mätinstrument som användes var svenska versioner av COPE Inventory, Positive and Negative Affect Schedule och Satisfaction With Life Scale. Resultatet visade att emotionsfokuserade copingstrategier i högre grad än respektive problemfokuserade strategier predicerade välbefinnande, vilket skiljer sig från tidigare resultat där de senare stått för detta samband främst i studier med vuxna.

"Det finns många arbetsplaster som klassas som kognitiva system och inräknat i den klassifikationen finns sjukhusmiljön. Det som dessutom gör sjukhusmiljön komplex är all den information som strömmar ut och in. Intensivvårdsavdelningar är inget undantag. Det är kanske där det strömmar som mest information då de ständigt får in nya patienter och de patienter som ligger där stannar för det mesta inte så länge.Överrapporteringar av olika slag är ett exempel på de informationsflöden som finns på olika avdelningar. En studie gjord av Joseph Sharit (2008) visar att det finns en koppling mellan de problem som finns i hanteringen av patienter på en avdelning och hur överrapporteringen går till.

Title: An encounter with an unknown piece of music. This essay describes the mechanisms involved in musical interpretation, by studying a score and listening to a recording. I have tried to map processes dealing with listening and score reading through an experiment, in which students from the Malmö Academy of Music were presented with a novel piece of music. I have made some conclusions, for instance it seems as though there is a connection in the interpretation between musical complexity and tempo, and a connection between dynamics and pitch, moreover that the participants in this study seem to be affected by the interpretational practice at the Malmö Academy of Music. The study is qualitative in its design both regarding data collection and interpretation of data.

Vilka psykologiska processer som gör att vissa individer klarar sig bättre än andra i påfrestande situationer har väckt allt större intresse hos forskarna. Syftet med den här studien var att undersöka vilken betydelse socialt stöd har för anpassningen till kronisk reumatisk sjukdom. Studien utfördes i form av tolv halvstrukturerade intervjuer. Analys av materialet som helhet antydde att intervjupersonerna ansåg att socialt stöd från omgivningen hade hjälpt dem att anpassa sig till sjukdomen. Vården, i form av bland annat läkare, framstod som ett särskilt viktigt socialt stöd.

I Sverige har förekomsten av klamydia ökat hos ungdomarna sedan 1997 och fortsatt stiga under 2000-talet. Den sexuella aktiviteten har förändrats till att ha fler tillfälliga partners och att skydda sig med kondom är inte alltid så självklart för de unga. Det kognitiva- och socioemotionella ssteme i hjärnan är inte färdigutvecklat hos tonåringarna vilket kan leda till spontana beslut och riskfyllt beteende. Syftet för denna litteraturstudie var att beskriva skolhälsovårdens hälsofrämjande omvårdnadsåtgärder för att påverka ungdomars sexuella risktagande. Event History Calendars, en metod för det individuella hälsosamtalet visade efter en månads postintervention en minskning av det sexuella riskbeteendet.

"Det finns många arbetsplaster som klassas som kognitiva system och inräknat i den klassifikationen finns sjukhusmiljön. Det som dessutom gör sjukhusmiljön komplex är all den information som strömmar ut och in. Intensivvårdsavdelningar är inget undantag. Det är kanske där det strömmar som mest information då de ständigt får in nya patienter och de patienter som ligger där stannar för det mesta inte så länge.Överrapporteringar av olika slag är ett exempel på de informationsflöden som finns på olika avdelningar. En studie gjord av Joseph Sharit (2008) visar att det finns en koppling mellan de problem som finns i hanteringen av patienter på en avdelning och hur överrapporteringen går till.

Studien berör undervisningen i moderna språk och har ett motivationsperspektiv. Syftet med uppsatsen är att undersöka varför elever blir mer eller mindre motiverade i moderna språkundervisningen och hur läraren ska förhålla sig till eleverna för att motivera dem på bästa sätt. Det är de uppfattningar som elever på grundskolan och på gymnasiet har om språkundervisningen som är det centrala i uppsatsen. Arbetet består av en djupare litteraturstudie som belyser kognitiva motivationsteorier samt forskning kring läraren som reflekterande praktiker. Därtill har tjugo elever intervjuats.

SammanfattningBarns utveckling under de sista förskoleåren är nyckeln till en bra skolstart. Visuomotorik är en av de faktorer som krävs för att tillägna sig skolans basfärdigheter. För tidigt födda barn är en grupp som enligt tidigare forskning löper risk för en sämre visuomotorisk utveckling. I den här studien mättes visuomotorik med Bender Gestalt Test med utvärderingssytem utvecklade av främst Elizabeth Koppitz (1963, 1975). I studien jämfördes för tidigt födda barns (n=175) och matchade fullgångna barns (n=125) Bender-resultat vid 5½ års ålder.

BakgrundAvdelningen för Servicetjänster och logistik inom Karolinska Universitetssjukhuset genomgår sedan 2007 ett omvälvande förbättringsarbete med helt nya arbetssätt som baseras på ständiga förbättringar och flödesprocesser. Innovation är något för företag i dagens samhälle att förhålla sig till som en metod för att kunna vara fortsatt konkurrenskraftig. Inom modern kvalitets- och verksamhetsutveckling återfinns det otaliga metoder för att arbeta innovativt och kreativt. Vikten ligger inte vid att sammanföra dessa utan istället påvisa vikten av kreativitet och innovation.ProblemformuleringDe förbättringsmetoder som avdelningen för Servicetjänster och logistik använder sig av kan innebära att det saknas utrymme för problemlösning och därmed outnyttjad kreativitet. Kunskapen och förståelsen kring kreativitet kan därför skapa förutsättningar till att kunna leda innovationsprocessen i rätt riktning, vilket vi vill försöka implementera på Varutransporten på Karolinska Universitetssjukhuset i Solna.SyfteSyftet med studien är att tillämpa våra kunskaper i innovationsteknik genom att ge förslag till hur Varutransporten kan få in mer kreativitet i sitt flödesarbete.MetodStudiens utförande sker genom två processer, en forskningsprocess och en innovationsprocess, parallellt med varandra.

Tidigare forskning visar att vi behöver naturkontakt varje dag och effekterna, såväl fysiska som psykiska och medicinska är stora och väl belagda (Norling, 1991). Begreppet KASAM (känsla av sammanhang) skapades av Aaron Antonovsky för att undersöka de hälsobringande faktorernas ursprung.Syftet med studien var att undersöka om naturens inverkan kan ha samband med känsla av sammanhang (KASAM). Undersökningsdeltagare var kvinnor i åldern 40-65 år, bosatta i tätort. Resultat från Boverkets studie (2007), Landskapets upplevelse värden - vilka är de och var finns de, som influerat min studie, visar att det finns ett behov av ostörda naturpräglade områden, där man har möjlighet att återhämta sig.Studien genomfördes på kvinnor (N=28) i avsedd ålder och boende i tätort.Datan samlades in med en enkät, bestående av totalt 35 frågor. 13 frågor för att mäta KASAM, 8 demografiska frågor, och 14 frågor om kontakt med naturen.Resultatet påvisar inga signifikanta samband mellan KASAM och kvinnorna, oberoende av hur ofta de använde sig av naturen.

BAKGRUND Den här studien fokuserar på studenternas syn och uppfattningar av självständigt arbete i högskolestudier. Först ges en överblick över själva begreppen och vidare förs diskussioner om dess innebörd. Därefter beskrivs olika teorier som bas för självständigt agerande. Vidare redogörs vad lärostilarna djupinlärning och ytinlärning som kunskapssyn handlar om, och även den kognitiva processen enligt tidigare forskning. Studien handlar om hur motivation väcks till ett intresse att lära.

Inom kognitionsvetenskapen växer det på flera håll fram konkurrenter till det synsätt på språklig kognition som förespråkats främst av lingvisten Noam Chomsky. Han har argumenterat för att barns förmåga till att snabbt förvärva språks grammatiska komplexitet, beror på att all världens språk delar en underliggande universell grammatik som finns inkodad i människohjärnan från födseln. Enligt denna syn betraktas grammatik som ett abstrakt regelstyrt system, slutet och utan direkt påverkan från omgivningen. Efterföljande forskning har kommit att visa på många svårigheter för denna hypotes, varvid alternativa ansatser har trätt fram. Som ett resultat försöker många forskare numera istället förklara färdigheter i grammatik som en förlängning av kognitiva och kommunikativa förmågor. Uppsatsen ger en kort bakgrund om Chomskys idéer och hur han resonerade sig fram till sin hypotes.