Alzheimers sjukdom Àr den vanligaste demenssjukdomen och Àr en av Sveriges största folksjukdomar. Sjukdomen medför kognitiva försÀmringar som under sjukdomsförloppet kan försÀmras pÄtagligt, vilket kan stÀlla höga krav pÄ anhöriga som vÄrdar personer med Alzheimer sjukdom. Syfte: Att öka och fördjupa kunskapen om anhörigas upplevelser av att vÄrda personer med Alzheimers sjukdom i hemmet. Metod: En litteraturstudie dÀr 11 kvalitativa artiklar granskades och analyserades. Resultat: Analysen resulterade i tre huvudkategorier: Anhörigas positiva upplevelser av att vÄrda, anhörigas negativa upplevelser av att vÄrda samt behovet av stöd och information.

Habiliteringen syftar till att frÀmja barn med funktionshinders funktionsförmÄga för att öka förutsÀttningarna för delaktighet i samhÀllet. Habiliteringsplanering Àr ett sÀtt för barnet att delta i utformandet av habiliteringen. Syftet med studien var att undersöka barns upplevelse och förstÄelse av mötet med habiliteringen, sett ur barnets perspektiv. Undersökningen var kvalitativ och datainsamlingen skedde med semistrukturerade intervjuer. Sex barn i Äldern 10-13 Är intervjuades.

Syftet med denna litteraturstudie Àr att granska och sammanstÀlla kunskap som idag finns om funktionshindret Aspergers syndrom för att dÀrigenom pÄ samhÀllsnivÄ söka öka förstÄelsen för individer diagnostiserade med detta syndrom. Ett ytterligare syfte Àr att redovisa de behandlingsmetoder som tillÀmpas idag för att söka förbÀttra sÀttet att behandla. Begreppet Aspergers syndrom Àr ett relativt nytt begrepp som karakteriseras som ett neurologiskt tillstÄnd utan nÄgra direkt utmÀrkande fysiska drag men med stora svÄrigheter att hantera sociala interaktioner, av udda och uppslukande specialintressen och av, till viss del, negativt pÄverkade kognitiva och kommunikativa förmÄgor. Resultaten visar pÄ vikten av att en diagnos stÀlls för att rÀtt hjÀlp ska kunna erbjudas individen och dÄ öka möjligheterna till ett sjÀlvstÀndigt liv. De kriterierna för att diagnostisera syndromet behöver vidare bli mer enhetliga för att minska risken att ingen, eller att fel diagnos stÀlls och att mer resurser och forskning behövs inom omrÄdet behövs..

Psykologin tar upp tvÄ perspektiv gÀllande shoppingmani. Det kliniska fokuserar pÄ sjÀlva utförandet och det kognitiva fokuserar pÄ betydelsen av produkten. Dessutom finns teorier som placeras emellan dÀr vikten lÀggs vid bÄde agerandet och produktens vÀrde. Tjugoen medlemmar frÄn en rikstÀckande förening för shoppingberoende och 20 högskolestudenter i Mellansverige fick fylla i en enkÀt. Syftet med undersökningen var att undersöka i vilken utstrÀckning föreningsmedlemmarna fanns representerade inom perspektiven, se hur materialistiska vÀrderingar skiljer sig Ät mellan perspektiven samt mellan deltagargrupperna.

HĂ€lften av alla personer över 90 Ă„r har en demenssjukdom, och incidensen för demenssjukdom ökar med Ă„ldern. Demenssjukdom medför nedsĂ€ttning av kognitiva funktioner vilket kan medföra svĂ„righet att tolka information och orientera sig. Även minne, sprĂ„k och tankeförmĂ„ga kan försĂ€mras. Rummet Ă€r av stor vikt för personer med demenssjukdom. Att kĂ€nna igen föremĂ„l, hitta rĂ€tt i miljön och att tolka information rĂ€tt spelar en stor roll för vĂ€lbefinnandet.

Ledarskap Àr bland ett av de mest observerade men minst förstÄdda fenomen. De förÀndringar organisationer har genomgÄtt de senaste decennierna har medfört att mellanchefens roll har förÀndrats. Dessa förÀndringar innefattar bÄde strukturella och stra-tegiska förÀndringar med allt vad det innebÀr. All förÀndring som skett gör det viktigt att för-stÄ varför en mellanchef antar en viss roll och vilka faktorer som pÄverkar denna roll. Mellan-chefen befinner sig i en komplicerad situation dÀr denne ska bÄde leda och ledas.

Syftet med denna studie var att beskriva hur personer med Multipel skleros (MS) upplever att sjukdomen pÄverkar deras dagliga liv. Metoden var en beskrivande litteraturstudie. Arton vetenskapliga artiklar av kvalitativ och kvantitativ karaktÀr analyserades. Databaserna Medline via PubMed och Cinahl anvÀndes vid sökningen av artiklar. Huvudresultatet i denna studie visade att personer med MS upplevde att deras sjukdom och dess symtom hade en stor pÄverkan pÄ det dagliga livet.

Enligt Kirsh (2010) stÀrker mÀnniskor sin kognitiva förmÄga pÄ ett flertal sÀtt vid anvÀndandet av externa representationer. Inom design anvÀnds externa representationer ofta i form av skisser, ritningar och modeller. För att undersöka Kirsh teori kring externa representationer i en designkontext genomfördes tvÄ workshopar i samband med ett designuppdrag. Syftet var att undersöka hur fysiska externa representationer anvÀndes och om tillhandahÄllet material pÄverkar skapandet av externa representationer. Resultatet visade att fysiska externa representationer anvÀnds men att materialet inte nödvÀndigtvis pÄverkar skapandet av fysiska externa representationer.

För att ett företag ska kunna överleva pÄ lÄng sikt och drivas effektivt har de alltmer blivit beroende av medarbetare. Bland annat av deras kompetens, ansvar och motivation som driver dem till att uppnÄ verksamhetens mÄl. För att företag ska kunna motivera sina anstÀllda sÄ anvÀnds styrmedlet belöningssystem. Syftet med denna uppsats Àr att göra en fördjupad analys av vilken uppfattning butikssÀljare inom klÀdbranschen har kring motivation, samt beskriva företagsledningens syn pÄ belöningssystemets utformning och tillÀmpning.Inför datainsamlingen till uppsatsen anvÀnde författarna sig utav en kvalitativ och en kvantitativ ansats i form av intervjuer samt enkÀter. Som underlag för analysen ansÄg författarna dessa teorier vara relevanta för studiens syfte; Herzbergs teori, Kognitiva teorier (förvÀntningsteorin och attributionsteorin) samt Teori Z.Slutsatsen för denna studie lyder att varken den inre eller den yttre Àr en starkare motivationsfaktor Àn den andra..

Att styra en verksamhet med rÀtt underlag Àr vÀsentligt i alla företag. Med detta iÄtanke finns det fler olika tillvÀgagÄngssÀtt att sÀkerstÀlla att rÀtt beslut tas ochkonkurrenskraften jÀmfört med liknande verksamheter upprÀtthÄlls. Ett moderntföretag kan idag inte uteslutande agera pÄ ett sÀtt som inte tar hÀnsyn till externafaktorer sÄsom konkurrenters affÀrsstrategi, aktuell marknadssituation och konjunktur.Ett företag mÄste hela tiden ha ett mÄl att utvecklas och löpande bli bÀttre. Detta kanske i olika nivÄer; ekonomiska resultat, processer, kundorienterat mm. Det som Àrgemensamt med alla dessa Àr att de förutsÀtter att det sker en utvÀrderande- ochjÀmförandeprocess mot liknande verksamheter eller processer.

Syftet med denna studie har varit att undersöka nÄgra förskoleklassbarns förstÄelse av de geometriska formerna kvadrat, cirkel, triangel samt rektangel. Dessutom har syftet varit att analysera barnens kunskapsutveckling före och efter geometrilektionerna. Studien genomfördes genom intervjuer och observationer med bÄde barnen och lÀraren för att ta reda pÄ deras tankar om formerna. Studien utgÄr ifrÄn Piagets teorier om barns kognitiva utveckling samt van Hieles teorier kring barns tÀnkande i geometri. I studien anvÀnds Àven Douglas H.

Stroke Àr en av vÄra stora folksjukdomar som drabbar cirka 30 000 mÀnniskor varje Är.Strokedrabbade patienter kommer i kontakt med hÀlso- och sjukvÄrden och sjuksköterskanhar en central roll i omvÄrdnaden. DÀrför Àr det viktigt att sjuksköterskan har kunskap ompatienters upplevelse av att drabbas av stroke. Syftet med denna studie Àr att beskrivapatienters upplevelse av stroke. Metoden som anvÀnts Àr en litteraturstudie dÀr trettonkvalitativa artiklar analyserats. Tre olika huvudteman framkom ur analysen: upplevelse avförÀndringar efter stroke, Strategier för att hantera den nya situationen och upplevelse avmötet med sjukvÄrden.

Syfte: Syfte med vÄr studie Àr att undersöka hur lÀrarna stimulerar och frÀmjar elevernas lÀsförstÄelse.Teori: I vÄrt arbete utgÄr vi frÄn lÀsförstÄelsestrategierna och Vygotskijs tÀnkande om den proximala zonen. Teorins fokus ligger pÄ den aktiva eleven som ska i arbetet med vuxna erövra kunskap som ligger utanför sin existerande kognitiva förmÄga.Metod: Vi har anvÀnt oss av kvalitativa studier och observationer. Vi har intervjuat sex pedagoger i tvÄ olika kommuner och observerat dem under tvÄ veckor. Vid intervjuerna anvÀnde vi bandspelaren, skrev ner de svaren vi fÄtt samt analyserat dem. Resultat: Studiens resultat visar att respondenterna tycker att lÀsförstÄelse Àr en viktig del av lÀsinlÀrningsprocess och att de i sin undervisning anvÀnder olika metoder för att stimulera lÀsförstÄelseprocess hos sina elever.

LivstillfredsstÀllelse Àr vÄr kognitiva bedömning av vÄrt liv. Studier har visat att affekter pÄverkar vÄr kognition, samtidigt ses livstillfredsstÀllelse som en stabil disposition. Syftet med denna studie var att undersöka om vÄr bedömning av vÄr livstillfredsstÀllelse tillfÀlligt förÀndras efter att ha exponerats för negativ respektive positiv information. Hypotesen var att vi uppskattar vÄr livstillfredsstÀllelse olika högt beroende pÄ om vi exponeras för negativ eller positiv infomation.Satisfaction With Life Scale delades ut till 50 studenter pÄ en högskola efter exponering av negativ respektive positiv information under en förelÀsning. Resultatet visade att det inte fanns nÄgon statistiskt signifikant skillnad mellan negativ och positiv information med avseende pÄ livstillfredsstÀllelse.

 Syftet med studien var dels att utveckla och anpassa det datorbaseradelĂ€strĂ€ningsprogrammet Omega-is till döva barns behov vid lĂ€sning och dels att utvĂ€rdera om trĂ€ning i den utvecklade versionen av Omega-is hade effekt pĂ„ döva elevers lĂ€sning. Det predicerades att lĂ€sningen skulle förbĂ€ttras som följd av trĂ€ning och att ett eller flera av mĂ€tinstrumenten skulle kunna förklara vad i lĂ€sningen som förbĂ€ttrats. Tolv döva elever, 7-12 Ă„r gamla i Ă„rskurserna 1-2 och 4-6, deltog i en interventionsstudie med cross-over-design. Deltagarna slumpades med avseende pĂ„ Ă„rskurs till tvĂ„ grupper med vardera maximalt 9Âœ möjliga trĂ€ningsdagar. De testades vid tre tillfĂ€llen, Pretest 1, Pretest 2 och Posttest dĂ€r tre kognitiva test administrerades vardera en gĂ„ng och tre lĂ€stest vid varje testtillfĂ€lle.