Skapandet av konst kan ses som en social process dÀr flera personer, utöver konstnÀren, pÄ olika sÀtt pÄverkar processen och konsten. Media, journalister och konstkritiker Àr exempel pÄ personer som ingÄr i den sociala process i vilken konst skapas, och pÄverkar i sin tur allmÀnhetens uppfattning om konsten sÄvÀl som konstnÀren som yrkesperson. Den hÀr uppsatsen Àr en kvalitativ fallstudie vars syfte var att utifrÄn kritisk diskursanalys undersöka hur konstnÀrsrollen portrÀtteras i media. Fallet som undersöks Àr den debatt som uppstod i media kring Anna Odells examensarbete för Konstfack Är 2009. Uppsatsen undersöker hur Anna Odell framstÀlldes som konstnÀr i ett antal artiklar publicerade i Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet, vilka aspekter debatten fokuserade pÄ, vilka som tog stÀllning i debatten samt hur konstnÀren som yrkesperson framstÀlldes.

KranskÀrlssjukdomar Àr pÄ grund av deras utbredning en stor utmaning för sjukvÄrden. Klienter med kranskÀrlssjukdom erbjuds sekundÀrpreventiva program som planeras och genomförs av sjuksköterskor. LivsstilsförÀndring Àr en del i sekundÀrpreventionen. Syftet med föreliggande arbete Àr att beskriva mÄl för klienten och pÄverkande faktorer i dennes förÀndringsprocess. Arbetet Àr en systematisk litteraturstudie.

Detta Àr en deskriptiv studie som har till syfte att analysera belöningssystemet pÄ Forsmarks Kraftgrupp AB. Det lÀggs extra vikt pÄ tillÀmpningen av den resultatbaserade rörliga lönen. Vidare undersöks hur belöningssystemet motiverar de anstÀllda, samt vilken typ av belöning de anstÀllda tycker Àr mest motiverande. De teorier som ligger till grund för denna uppsats Àr teorier som rör motivation. Dessa teorier Àr: Herzbergs tvÄfaktorsteori, kognitiva teorier och arbetsmotivation.

Bakgrund: V?ld i n?ra relationer definieras som fysiskt, psykiskt och sexuellt v?ld eller stalkning fr?n en n?rst?ende person. Konsekvenserna ?r omfattande, varierande och individuella. V?ld i n?ra relationer kan drabba alla, men i majoriteten av fallen uts?tts kvinnor av m?n, d?r 30 % av v?rldens kvinnor n?gon g?ng har upplevt v?ld fr?n sin partner. Akutmottagningen kan vara viktig f?r identifiering av v?ld i n?ra relationer.

Bakgrund: Amyotrofisk lateralskleros (ALS) ?r en fortskridande och d?dlig sjukdom, som inneb?r att kroppens muskler succesivt f?rtvinar. Detta leder till stora funktionsneds?ttningar hos individen, vilket kan inneb?ra f?rlust av f?rm?gan att g?, tala och till slut andas. Det ?r inte ovanligt att personens psykiska och sociala v?lm?ende drabbas, d?r personen kan k?nna stor sorg och or?ttvisa.

Banker utsÀtts för olika risker i sin verksamhet som kan medföra ovÀntade förluster. PÄ senare tid har det blivit viktigt att företag hanterar risker som kommer inifrÄn verksamheten, sÄ kallad operativ risk, med olika typer av kontroller för att undvika oegentligheter och felaktigheter. Efter olika företagsskandaler i omvÀrlden har nya regelverk uppkommit, dÀribland Basel II. Syftet med detta nya regelverk Àr att Ästadkomma en bÀttre hantering av risker i berörda företag. Problemet som bankerna nu stÀlls inför Àr att de mÄste finna en lösning pÄ hur operativa risker skall hanteras dÄ Basel II direktivet blir lag.

Verkstadsföretaget System 3R i VÀllingby tillverkar den kundanpassade roboten WorkPartner 1+ sedan september 2011 och önskar sÀnka ledtiden för tillverkningen. De vill Àven öka produktionstakten frÄn ca fyra till sex robotar per mÄnad. För att lyckas med detta mÄste processerna för att ta fram och montera roboten effektiviseras. Fokus för studien Àr att eliminera slöserier och effektivisera planering, inköp och montering. Under studien kartlÀggs de olika processerna, dÀrefter analyseras nulÀget och slutligen lÀggs förslag fram pÄ hur dessa processer kan förbÀttras.

Arbetsminnet Àr en viktig funktion för mÀnniskans kognitiva förmÄga. Tidigare forskning har visat det finns flera faktorer som kan pÄverka arbetsminnets kapacitet, ett exempel Àr inlÀrning. Den aktuella studien undersöker om om det finns ett samband med att studera pÄ högskola och att förbÀttra sin arbetsminneskapacitet. I studien deltog 82 ekonomistuderanden varav 42 studeranden frÄn andra terminen och 40 frÄn sjÀtte terminen. Ett nÀtbaserat arbetsminnestest visade att det var en signifikant skillnad i arbetsminneskapaciteten (antalet ihÄgkomna ord) frÄn andra till sjÀtte terminen.

Denna rapport handlar om prioritering av anvÀndningsfall för anvÀndningsfallsdrivna, arkitekturfokuserade, iterativa och inkrementella processer som exempelvis Rational Unified Process. I mÄnga situationer mÄste man göra en avvÀgning av vilka anvÀndningsfall som Àr viktigast att implementera. Vid iterativ och inkrementell utveckling mÄste man alltid vÀlja anvÀndningsfall till nÀstföljande iteration och vid resursbrist kan man tvingas vÀlja bort nÄgot anvÀndningsfall. Syftet med detta arbete Àr att utreda vilka prioriteringsmetoder som finns tillgÀngliga, vilka faktorer som pÄverkar prioriteringen och hur dessa skall vÀgas mot varandra, samt föreslÄ eller utarbeta en praktiskt anvÀndbar prioriteringsmetod. Mitt vetenskapliga synsÀtt, för ett arbete av den hÀr karaktÀren, Àr relativt hermeneutiskt.

SammanfattningI denna uppsats har vi anvÀnt oss av en kvalitativ metod. Data har samlats in genom intervjuer som har behandlat aspekter inom omrÄdet integration. I dessa intervjuer har vi anvÀnt en semistrukturerad intervjuguide. Vi valde fyra personer (tvÄ mÀn och tvÄ kvinnor) med invandrarbakgrund som vistats i Sverige under minst femton Är. Syftet var att ta reda pÄ vilka sociala processer som ligger bakom de faktorer som kan pÄskynda eller förhindra integration.

I slutet pÄ 70-talet sÄ identifierades problemet med nÀstlade monitoranrop av A.M. Lister (1977). DÀrefter kom flera artiklar med förslag pÄ lösningar, men ingen kom med en generell lösning eller en lösning pÄ problemet inom ett specifikt omrÄde. PÄ grund av detta avser författaren att med detta arbete försöka identifiera egenskaperna hos en applikation som introducerar nÀstlade monitoranrop och försöker dessutom hitta sÀtt att undvika problemen med dessa anrop..

Studiens syfte a?r att underso?ka ett antal gymnasiela?rares upplevelser och attityder till planeringsarbetet som ett fenomen i a?mnet historia. Studien har tre fra?gesta?llningar. Den teoretiska ansatsen belyser planeringsarbetet sett utifra?n gymnasiela?rarnas proffession, didaktiska aspekter och utbildningstraditioner.

Bakgrund: AnvÀndningen av uppföljnings- och kontrollsystem har stor betydelse bÄde förprivata och offentliga verksamheter. Uppföljning och utvÀrdering Àr tvÄ viktiga processer somoftast inte Àr tillrÀckliga inom offentliga verksamheter. För att öka anvÀndningen av dessa ochför att nÄ en högre effektivitet efterfrÄgas ökad kompetensnivÄ samt kontinuerliga rutiner förutvÀrdering och utveckling. Dessa processer anvÀnds för att avgöra om offentligaverksamheter utvecklas i enlighet med sina mÄl och att organisationens arbete fungerar somplanerat.Syfte: Studien syftar primÀrt till att utvÀrdera hur Kronofogdemyndigheten Sydosts internauppföljningssystem GUPP fungerar och Àr uppbyggt samt om det uppfyllt sittimplementeringssyfte utifrÄn dess förvÀntade effekter. Med utgÄngspunkt i analysen skallstudien ocksÄ generera ÄtgÀrdsförslag för att pÄ sÄ sÀtt öka anvÀndbarheten för verksamhetenoch deras medarbetare.Metod: Denna uppsats Àr genomförd som en utvÀrderingsstudie dÄ vi tilldelats ett uppdragfrÄn enhetschefen för Kronofogdemyndighetens Sydostregion.

Tidigare forskning har visat att additionen av brus till en kognitiv uppgift har positiv effekt pÄ barn med ADHD (Söderlund & Sikström, 2008). I den hÀr studien syftar vi till att förstÄ brusets effekt och underlÀtta för individer med koncentrationssvÄrigheter samt för individer som lyckas sÀmre med kognitiva uppgifter. Vi vill ocksÄ gÄ djupare och se om personer som inte lyckas sÄ bra med minnesuppgifter kan öka sin prestation med hjÀlp av brus. Försökspersonerna i experimentet har fÄtt titta pÄ ordlistor med substantiv under fyra brusbetingelser. Resultaten visade att brus har en positiv effekt pÄ personer med koncentrationssvÄrigheter samt pÄ personer vars prestation var sÀmre i experimentet.

Det övergripande syftet med denna studien har varit att utifrÄn ett organisationsteoretiskt- och sociokulturellt perspektiv bidra med kunskap om arbetsförmedlarens arbetssÀtt gent mot sina klienter. Det Àr framför allt mötet mellan handlÀggaren och klienten som legat i undersökningens fokus. I min undersökning försöker jag svar pÄ fyra frÄgestÀllningar dessa Àr ; Hur ser klientrelationen ut? Hur ser handlingsutrymmet ut för arbetsförmedlaren, finns det nÄgra hinder och /eller begrÀnsningar? Vilka förvÀntningar finns det pÄ arbetsförmedlingen? Hur sker hanteringen av dom arbetslösa pÄ arbetsförmedlingen?För att söka svar pÄ mina frÄgestÀllningar anvÀnde jag mig av tvÄ metoder. Dels har jag intervjuat arbetsförmedlare, dels genomförde jag en skuggning av en arbetsförmedlare.