Med ökad ålder försämras kognitiva funktioner, något som dock inte påverkar  äldres vardag och visar sig sällan utanför laboratoriemiljöer; äldre antas kompensera sina försämrade kognitiva funktioner med en ökad kunskap samt större användning och anpassning av sin miljö. Tidigare studier visar på att människor använder sig av specifika ytor för att underlätta både framtida och pågående aktiviteter genom att rutinmässigt lagra information på dem. Ytan i sig påminner människan om väsentliga aktiviteter eller information med hjälp av en god ordning, struktur och korrekt rotering av objekt på ytan. Vilka informationsytor finns och hur äldre förbereder sig innan de tar sig hemifrån är idag okänt. Målet med denna studie var därför att fördjupa kunskapen i vilka dessa informationsytor är och hur de används i hemmet i samband med att äldre förbereder sig för att ta sig hemifrån.

Syftet med det här arbetet är att få en större förståelse för hur barn utvecklar empati och hur lärare kan stötta barn i den utvecklingen. Vi har valt detta ämne då vi varit ute i skolor och förskolor där lärare och förskolelärare har uttryckt ett stort behov av empati utvecklande arbetsätt/metoder. Vi har använt oss av aktionsforskning i detta arbete för att det är en forskningsdesign som syftar till att utveckla och förändra praktiken. Aktionsforskningen genomfördes på två olika verksamheter en förskola och en grundskola årskurs 6. Resultatet visar på att det krävs ett genomsyrande arbetssätt och medvetenhet från lärarnas sida.

MedenalltäldrebefolkningiSverigeökarvårdbehovetsamtkravetpåsjukvården.Samtidigtminskarandelenarbetsförbefolkningsomskallbidratillatt,dentillstordelskattefinansierade,sjukvårdenupprätthålls.Såledesblirsjukvårdenochdesseffektivitetettständigtaktuelltämne.Medsyfteattförbättrasjukvårdenharmanväntblickarnamotbilindustrin,därförbättringstänketärstarktförankratmedlean-­?productionsomettavflerakonceptsomtillämpas.Trotsdessutbreddaanvändningsområdekritiseraskonceptetförattintepassasjukvården,därettmerhumanistisktperspektivvärdesätts.DennastudieharsomsyfteattvidareförståhurenavSverigesstörstavårdorganisationerarbetarmedförbättringsarbetesamtidentifieraupplevdaframgångsfaktoreriförändringsarbete.GenomkvalitativaintervjuerochobservationerharvikartlagthurtrevårdenheterpåSahlgrenskaUniversitetssjukhusetarbetarmedsittegetframtagnaförbättringsverktygFOKUS,medavsiktattförståhurförändringsarbetetillämpasochförankras.Kontinuerligtförbättringsarbete,enligtFOKUS-­?modellen,finnertydligförankringibefintligateorieromverksamhetsutveckling.FOKUS-­?modellenharskapatenmedvetenhetblandvårdenheternaförattidentifieraproblem,samtenförståelseförhurdeskalllösas.FOKUStillföridagettforumförpersonalenattidentifieraochlösaproblemsamtattutvärderaförbättringsåtgärder.Dettaskaparettklimatförständigförbättring.Resultatetvisarpåattsamtligavårdenheterharlyckatsförankraettkontinuerligtförbättringsarbete.Avvikelsergårdockatthittamellanavdelningarnaihurmaninitieratförändringsarbetet.Centralafaktorervidtillämpningochförankringavförbättringsarbeteharvaritenpådrivandeledningochenbetoningpåallasdelaktighet.Vidarehardetvaritviktigtföravdelningarnaattfåenstorfrihet,inomramenavledningensanvisningar,attpåoperativnivåtolkahurförbättringsverktygetskallanvändas..

Många webbgränssnitt idag misslyckas med att möta användarnas behov och blir därför bristfälliga gällande användarvänligheten. Detta leder till att användarna begår stora misstag och anstränger sig vid användningen av webbaserade system. Visuell design och struktur i ett gränssnitt spelar en stor roll i hur användarna förstår sig på och tolkar ett gränssnitt då de avser hur olika beteenden och information kommuniceras till användarna. I denna studie undersöks hur visuell design, struktur och användbarhet i ett gränssnitt underlättar användarnas kognitiva bearbetning av information vid utförande av komplexa uppgifter. Studien har utförts genom ett uppdrag för Ahltorpmedia AB, som skapar lösningar för bl.a.

The aim of this study is to examine some teachers and assistants? perception of conditions for students? democratic participation in the compulsory school for learning disabilities specialization training school. In order to deepen and more clearly describe the purpose of the study, three issues have been selected. Firstly, how do teachers and assistants perceive the concept of participation? Secondly, how do teachers and assistants perceive students opportunities for participation in teaching? And finally, do teachers and assistants perceive students? opportunities for participation in democratic activities of school? It is a qualitative study using semi-structured interviews.

Ständiga förbättringar är något som företag alltid måste jobba med för att kunna vara konkurrenskraftiga. En effektiv arbetsmetod vid förbättringsarbete i tillverkningsindustrin är Statistisk processtyrning. Arbetsmetoden används bland annat för att finna faktorer som orsakar urskiljbar variation i processer som därefter kan elimineras med hjälp av nya arbetsrutiner eller andra förbättringsåtgärder. Det finns idag många företag med moderna tillverkningsprocesser som utför kontinuerliga kvalitetskontroller men som inte tar vara på och analyserar data som samlas in vid dessa kvalitetskontroller. Dessa data kan med hjälp av Statistisk processtyrning användas för uppföljning och förbättring av de processer som kontrolleras.

Ökad konkurrens, leder till mer krav på företag att öka kvaliteten på de produkter de producerar. För att klara av konkurrensen krävs det bland annat en högre effektivisering i produktionen. Ett första steg är att fokusera mer på hur de producerar sina varor eller tjänster, och inte på vad de producerar. Företag bör redan i produktionen försöka utveckla och förbättra sina tjänster eller varor. För att få en kontroll över företagets produktion är det viktigt att förstå sina processer och sambandet mellan processerna, vilket bland annat kan uppnås med processledning.Syftet med denna rapport är att undersöka vilka svårigheter och problem som tjänsteföretag kan uppleva vid införande och tillämpning av processbaserat arbetssätt.

Examensarbetets syfte är att utforma rutiner och verktyg för att säkerställa att relevant information om allvarliga och frekventa problem når föregående processer. Den information som föregående processer tar emot ska vara av sådan karaktär att de vet vad de ska fokusera på i sitt förbättringsarbete. Strävan har varit att ta fram ett felrapporteringsverktyg där alla fel som påträffas i produktionen ska kunna gå att rapporteras in. Utifrån den datainsamling som har gjorts via sekundär- och primärdata har den information som ska rapporters in tagits fram. Felrapporteringen ska ske i en Lotus Notes databas, detta för att programmet redan finns inom SDE`s väggar.

I nyligen publicerade (2008-2013) vetenskapligt granskade artiklar i ämnet matematikångest, har i första hand artiklar som behandlar gymnasiet och högskolan studerats. Sökningen av litteratur har skett i två databaser, Summons och ERIC, med hjälp av boolesk sökning och ämnesord. Fyra frågeställningar har använts vid läsningen av litteraturen. I orsaker till problemet, II är matematikångest ett könsrelaterat problem, III finns det lösningar på pro¬blemet och IV aktuella metoder för att mäta matematikångest. Orsakerna till problemet har studerats utifrån medicinska orsaker eller känslomässiga och kognitiva orsaker.

Bakgrund: Br?st- och ovarialcancer ?r vanliga cancerformer bland kvinnor, d?r en ?rftlig mutation i BRCA1/2-generna ?kar risken f?r insjuknande markant. Profylaktisk kirurgi, som mastektomi och salpingooforektomi, kan minska risken att insjukna med upp till 90 procent. Beslutet att genomg? profylaktisk kirurgi ?r dock komplext och p?verkas av psykosociala, fysiska och etiska aspekter. Kvinnor st?lls inf?r sv?ra val g?llande fertilitet, identitet och kroppslig integritet.

Studiens övergripande syfte är att fördjupa kunskaper om och söka nya perspektiv på estetiska lärprocesser i relation till demokrati- och värdegrundsfrågor. Den teoretiska ansatsen hämtas från poststrukturalistisk teoribildning med förgreningar inom genusteori. Studien är strukturerad i tre delar inom vilken den första utgörs av en samläsning mellan kunskapsområdet scenkonstnärlig teori/praktik och pedagogisk teori/praktik. Dessa diskurser karaktäriseras av ifrågasättanden av konsten som ?god? respektive antaganden om värdeneutrala pedagogiska modeller och det ?goda? samhället som automatisk följd av bildning och fostran.

SammanfattningDet här arbetet utgör en studie av Piagets och Vygotskijs teorier om kunskapsutveckling hos individen. Piagets och Vygotskij teorier har i flertalet andra texter presenterats som varandras motsatser. I stället för att skapa ett huvudsakligt motsatsförhållande har den här studien försökt att om inte kombinera så åtminstone relatera Piagets och Vygotskijs teorier på området. Vygotskij har fokuserat på processer runt den lärande människan, men inte uteslutande. Piaget har fokuserat på processer inuti den lärande människan, men inte uteslutande.

Uppsatsens syfte har varit att ge indikationer på förekommande CSR-verktyg och arbete relaterat till socialt hållbart företagande samt dess effekter inom svenska statliga företag. Genom att relatera de statliga företagens hållbarhetsarbete med dess effekter kan uppsatsen bringa information till detta, hittills, outforskade område samt visa på vilka utfall detta socialt hållbara arbete kan medföra. Uppsatsen använder som ansats och metod jämförande dokumentstudier av tre statliga företag ? Apoteket, Systembolaget och Bilprovningen ? valda utifrån ett idealistiskt urval till följd av deras framträdande roll inom hållbarhetsarbete bland statliga företag. Insamling av material genomfördes med hjälp av företagens hållbarhetsredovisningar samt andra tillgängliga informationskanaler.

För att utröna vad gymnasielärare i biologi och naturkunskap tycker om sina läroböcker, samt hur de används i undervisningen utfördes intervjuer med lärare. Lärarna arbetade på två olika skolor, en med yrkesinriktade program och en med teoretiska program. Syftet var att utreda hur de använder sig av läroboken i undervisningen och vad de tycker är viktigt att lära ut. Hälften av lärarna var positiva till de läroböcker som används i undervisningen. De som var negativa till läroböcker ansåg att de var alltför grunda och att de saknar förklaringar av naturvetenskapliga processer och skeenden.

Dyslexi är en form av läs- och skrivsvårighet som inte kan förklaras av t.ex. bristfällig undervisning, låg begåvning eller synproblem. Orsaken till dyslexi anses vanligen vara nedsatt förmåga av fonologiskt processande. Flera studier har dock visat att dyslexi även är förknippat med språkliga, kognitiva och motoriska svårigheter som inte kan förklaras av nedsatt förmåga av fonologiskt processande. Det procedurella minnessystemet engageras vid inlärning, processande och konsolidering av kognitiva och motoriska färdigheter.