Syftet med studien Àr att erhÄlla ökad kunskap om funktionsnedsattas stöd för lÀrande i arbetet. Strukturerade intervjuer med öppna frÄgor genomfördes med personer med cerebral pares, kongenital myopati och ryggmÀrgsbrÄck, tre av dessa pÄ respektive arbetsplats samt tvÄ i hemmiljö. Materialet bearbetades sedan utifrÄn en hermeneutisk forskningstradition i tvÄ kvalitativt skilda kategorier. Ansatsen belyser allmÀn verksamhetsteori och ett sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrande via talsprÄk och praktisk handling. De funktionsnedsattas uppfattning av fenomenet visar att lÀrande sker via talsprÄk och praktisk handling.

De handlÀggare pÄ FörsÀkringskassan vi intervjuade anslöt sig till en tankegÄng vari en viss typ av etisk dimension negligeras, vilken kÀnnetecknas av medmÀnsklighet och viljan att göra flexibla regeltolkningar för att i möjligaste mÄn fatta det beslut som Àr mest gynnsamt för klienten. ByrÄkratiska krav pÄ instrumentella mÄl i kombination med förvÀntningarna pÄ att agera i linje med den socialt konstruerade normen kan betraktas som tvÄ övergripande strukturella processer vilka konstituerar den moral som vÀgleder handlÀggarna. En moral prÀglad av instrumentell rationalitet..

Syftet med studien Àr att erhÄlla ökad kunskap om funktionsnedsattas stöd för lÀrande i arbetet. Strukturerade intervjuer med öppna frÄgor genomfördes med personer med cerebral pares, kongenital myopati och ryggmÀrgsbrÄck, tre av dessa pÄ respektive arbetsplats samt tvÄ i hemmiljö. Materialet bearbetades sedan utifrÄn en hermeneutisk forskningstradition i tvÄ kvalitativt skilda kategorier. Ansatsen belyser allmÀn verksamhetsteori och ett sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrande via talsprÄk och praktisk handling. De funktionsnedsattas uppfattning av fenomenet visar att lÀrande sker via talsprÄk och praktisk handling.

Årligen slutar 30 procent av eleverna gymnasieskolan utan betygsbehörighet. PĂ„ individuella program (IV) Ă€r siffran 85 procent. För att kartlĂ€gga skolsituationen för en elevgrupp pĂ„ IV-programmet intervjuades 24 elever. Utöver detta gjordes en kognitiv bedömning samt en sjĂ€lvskattning av upplevd psykisk hĂ€lsa. Huvuddelen av eleverna presterade pĂ„ en ojĂ€mn kognitiv nivĂ„, inom normalvariationen.

Hundar har genom historien anpassat sig till ett liv med mÀnniskan och har idag en viktig roll i vÄrt samhÀlle, bÄde som arbetsredskap och sÀllskapsdjur. Ett starkt band har bildats mellan mÀnniska och hund, generellt sett starkare Àn med vÄra andra husdjur. Syftet med den hÀr litteraturstudien Àr att undersöka vilka egenskaper hos hunden som gjort att den kommit sÄ nÀra mÀnniskan och hur de har uppkommit. Studier pekar pÄ att hundar har en stor kognitiv förmÄga, de har en förstÄelse för mÀnskligt beteende och kan tolka sociala signaler. De hÀr egenskaperna kan vara en anledning till att hunden fÄtt en sÄ stor roll i samhÀllet. Studier stödjer teorin om att detta antagligen uppkom under domesticeringen.

Syftet med denna undersökning Àr att identifiera, utifrÄn leverantörens synvinkel, lÀmpliga förÀndringar i processer som leder till reducering av slöseri i byggprojekt. DÀrefter vill vi ta fram en referensram för hur Supply Chain Management bör utformas och styras för att genomföra förbÀttringar inom de identifierade förÀndringsomrÄdena.Uppsatsen bygger pÄ en kvalitativ fallstudie av en materialleverantör i branschen, samt en vetenskaplig rapport inriktad pÄ slöseri inom byggprojekt. Fallstudien baseras pÄ material frÄn interjuver och observationer. BÄde byggbranschen och fallföretaget studerades utifrÄn utvalda teorier om slöseri och vÀrdeskapande samt Supply Chain Management.Den teoretiska tyngden ligger pÄ Supply Chain och Supply Chain Management. DÀrefter anvÀndes teorier för slöseri och vÀrdeskapande samt vilka bestÄndsdelar och hur man ska analysera de olika bestÄndsdelarna.

Uppsatsen anlÀgger ett dilemmaperspektiv pÄ specialpedagogik samt Àr skriven utifrÄn sociokulturell teori. SvensklÀrare respektive matematiklÀrare med specialpedagogisk erfarenhet intervjuas pÄ tvÄ olika skolor.  Syftet med intervjuerna Àr att öka kunskapen om vilka metoder eller positiva pÄverkansfaktorer som nÄgra pedagoger pÄ högstadiet framhÄller nÀr det gÀller att utveckla elevers lÀsförstÄelse inom matematikÀmnet sett ur ett dilemmaperspektiv.Undersökningen resulterade i att ett antal dilemman, samt metoder för att överbrygga dessa, kunde identifierades i analysverktygets tre nivÄer. Dels i den sociala kontexten som innefattar arbetsformer, men ocksÄ nÀr det gÀller elevens kognitiva processer och den matematiska uppgiftstexten.Ett dilemma som alla respondenterna uppmÀrksammade var dilemmat mellan att tillgodose gruppens behov kontra individens behov av stöd för att kunna nÄ kunskapsmÄlen. Pedagogernas metoder för att överbrygga aktuella dilemman redovisas och kopplas till forskning pÄ respektive omrÄde.Resultatet gÄr inte att generalisera pÄ grund av undersökningens ringa omfattning, men det pekade tydligt pÄ att dilemmaperspektivet har ett starkt berÀttigande utifrÄn pedagogernas uppfattningar samt att pedagogerna har en uppsÀttning metoder för att förhÄlla sig till aktuella dilemman vilket ocksÄ exemplifieras i diskussionsdelen..

NedsÀttningar i luktsinnet Àr vanligt förekommande i befolkningen, och kan fÄ negativa konsekvenser för en individs livskvalitet. FörsÀmringar i luktsinnet kan dessutom förebÄda kognitiva försÀmringar hos Àldre. Syftet med denna studie Àr att undersöka om daglig luktminnestrÀning gynnar luktsinnet hos vuxna, och om trÀningen Àven leder till en förbÀttring av förmÄgor som inte direkt trÀnas. Under 40 dagar fick deltagarna (n=18) spela en specialutformad version av spelet memory, innehÄllande lukter. Luktspelets effekter pÄ deltagarna jÀmfördes med en kontrollgrupp som spelade ett visuellt minnesspel.

Tidigare forskning visar att lÀsförmÄga genomgÄr vissa stadier i sin utveckling. Individer med en mindre utvecklad lÀsförmÄga som först lÀser bokstav för bokstav utvecklas till att lÀsa ord för ord. Kognitiva processer Àndras mycket under denna utvecklingsperiod; det Àr inte endast sÀttet att lÀsa som Àndras utan ocksÄ sjÀlva bearbetningsförmÄgan och dessutom sÀttet som informationen bearbetas pÄ. Samtidigt som antalet e-böcker med akademiska titlar ökar sÄ ökar ocksÄ anvÀndningen av datorer i skolan. En fontförbÀttringsteknik som kallas för ClearType anvÀnds i e-böcker för att öka lÀsbarhet.

Avsikten med denna studie var att utreda frĂ„gan: Vilka Ă€r de immateriella förutsĂ€ttningarna i kreativa processer nĂ€r de omvandlar nĂ„got frĂ„n konformt till originellt? Det primĂ€ra syftet med att göra en undersökning pĂ„ just det omrĂ„det var att kunna öka möjligheterna till att upprĂ€tthĂ„lla önskĂ€rd kreativitet, vilket enligt studiens resonemang kan understödja problemlösning samt i bĂ€sta fall leda frĂ„n konformitet till originalitet. Undersökningen hade en sĂ„ kallat abduktiv prĂ€gel vilken byggt pĂ„ att olika teorier och empiriska exempel tillĂ„tits vĂ€xelverka istrĂ€van att nĂ„ mĂ„let som beskrevs i föregĂ„ende stycke. Jag ansĂ„g att genom att vĂ€lja ut ett antal exempel dĂ€r originalitet hade uppnĂ„tts skulle det gĂ„ att Ă„terblicka pĂ„ de processer om skapat det originella, nĂ€mligen de kreativa. Även vissa andra typer av empiriskt material har anvĂ€nts för att skapa bĂ€righet till resonemang och argumentation.

Den neonatalmedicinska utvecklingen har gÄtt starkt framÄt och idag överlever Àven extremt mycket för tidigt födda barn. Kunskapen om hur dessa barn utvecklas och vilka eventuella resurser som behövs senare i livet Àr ofullstÀndig. I denna longitudinella studie undersöks om den kognitiva nivÄn hos för tidigt födda (< v.37, .

Vissa forskningsresultat har visat att en mÄttlig alkoholkonsumtion kan ha positiva effekter pÄ den intellektuella kapaciteten nÀr vi blir Àldre. Effekten har dessutom visat sig vara starkare för kvinnor Àn för mÀn. Syftet med föreliggande studie var att undersöka sambandet mellan alkoholkonsumtion, kön och den kognitiva förmÄgan i Äldrandet. Data frÄn projektet SNAC-Kungsholmen har anvÀnts. 229 mÀn och 323 kvinnor mellan 60 och 96 Är svarade pÄ frÄgor om sina dryckesvanor.

MÀnniskors yrkesval och syn pÄ framtida arbetsliv influeras av olika faktorer som i sin tur har formats av evolutionen eller den sociala omgivningen. MÀnniskans kognitiva förmÄgor Àr ett av elementen som pÄverkar yrkesvalsprocessen, men Àr ocksÄ kanske en bidragande orsak till könssegregeringen pÄ arbetsmarknaden. Hur mÀnniskor ser sig sjÀlva i den framtida yrkesrollen kan ocksÄ vara en anledning till varför det finns en könsskillnad pÄ arbetsmarknaden. Markus and Nurius (1987) har myntat begreppet ?Possible self?, vilket de definierade som sjÀlvbilden i framtida situationer.

Bakgrunden till denna rapport Àr att fÄ en fördjupad kunskap inom Àmnet förhörsmetodik. Syftet Àr att belysa de detaljer som förutsÀtter ett lyckat förhör och vilket sÀkerstÀller trovÀrdig, korrekt och tillförlitlig information. I detta arbete har vi utgÄtt frÄn kvalitativ metod med tyngdpunkten i litteraturen inom det förhörstekniska och rÀttspsykologiska omrÄdet, samt kompletterande kÀllor i form av intervjuer och förelÀsningar med anledning att förankra och jÀmföra kunskaperna med verkligheten. Den kognitiva intervjun som förhörsmodell Àr starkt förankrad i vetenskaplig forskning och mycket gÄngbar, varför vi har valt att presentera den nÀrmare. Ett lyckat förhör Àr av största vikt i en utredning och beror pÄ flera samverkande faktorer.

Lindrig kognitiv sto?rning (eng. mild cognitive impairment, MCI) a?r en term som bo?rjade anva?ndas pa? 1990-talet fo?r att bena?mna personer med kognitiva tillsta?nd i gra?nsomra?det mellan normalt fungerande och demens. Syftet med MCI-forskningen a?r att identifiera individer med demenssjukdom i ett mycket tidigt skede av sjukdomen fo?r att i framtiden kunna sa?tta in behandling tidigare a?n idag.