Fullskalesimulering har under det senaste decenniet blivit ett vanligt inslag i sjuksköterskeutbildningar. Syftet med denna litteraturstudie var att med utgångspunkt från Blooms taxonomi beskriva erfarenheten av att använda fullskalesimulering som inlärningsmetod för sjuksköterskestudenter. Litteraturstudien genomfördes som en systematisk litteraturöversikt. Tre databaser användes för att finna aktuell forskning. Arton artiklar ingick i analysen som utgick ifrån tre områden i Blooms taxonomi, det kognitiva, affektiva och psykomotoriska.

Denna kvalitativa studie baseras på intervjuer med sex personer med tidigare missbruk men som idag är drogfria. Tidigare forskning visar att det är vanligt att genomgå mer än en behandling innan drogfrihet uppnås och att det är en process att bli drogfri som kräver en långsiktig beteendeförändring. Ungefär varannan återfaller inom sex månader vilket innebär att varannan inte gör det. Bland annat kognitiva faktorer och socialt stöd har visat sig vara viktiga för att uppnå drogfrihet. Studiens syfte är att undersöka och öka förståelsen för hur det kommer sig att personer klarar av upprätthålla drogfrihet.

Det ?r tydligt skrivet i l?roplanen att skolan och fritidshemmet ska fr?mja alla elevers utveckling och att alla elever ska k?nna sig trygga och v?lkomna. Fler barn ?n tidigare diagnostiseras med neuropsykiatriska funktionsneds?ttningar och det ligger i skolans uppdrag att hj?lpa och st?tta dessa elever i sin skolg?ng. I den h?r studien unders?ks varf?r det verkar som att elever med neuropsykiatriska funktionsneds?ttningar inte blir lika inkluderade som andra elever.

GAD är en vanligt förekommande psykiatrisk åkomma och behovet att utveckla behandlingsformer som kan nå fler ur denna patientgrupp är stort. Syftet med denna randomiserade kontrollerade studie, Origo2, var att replikera den åtta veckor långa kognitiva beteendeterapeutiska behandling som genomförts i studien Origo 2006, och att pröva om en motsvarande internetadministrerad psykodynamisk behandling skulle få lika god effekt. Utfallsmåtten var åtta självskattningsskalor samt kliniska bedömningar av diagnos och psykisk hälsa. Sammanlagt deltog 81 personer i 3 grupper med 27 personer i varje, varav en väntelistkontroll. Resultaten visade signifikanta förbättringar för båda de aktiva behandlingarna vid eftermätning samt vid 3-månadersuppföljning.

Syftet med studien är att ta reda på vad en problemspelare anger för motiv till att sluta spela och hur personen väljer att göra det. De tre frågeställningarna är: Vad förmår någon att sluta spela, Hur gör man som problemspelare när man slutar spela och Vad har varit till hjälp och till hinder för att sluta spela? Den teoretiska utgångspunkten har varit det kognitiva och det behavioristiska perspektivet och metoden vi har använt har varit kvalitativ. Vi har använt halvstrukturerade intervjuer. De viktigaste resultaten vi fått fram är att anhöriga är mycket viktiga och att man behöver något att ersätta spelandet med.

Proaktivitet innebär att aktivt försöka forma sitt liv och sin miljö. Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka proaktivitet utifrån proaktiva människors egna tankar och känslor. Av resultatet på ett proaktivitetstest valdes de sju deltagarna med de högsta värdena på proaktivitet ut för intervjuer. Datamaterialet bearbetades sedan med en kombination av deduktiv och induktiv tematisk analys. Deltagarna ansåg sig ha en proaktiv disposition; de beskrev sig som nyfikna; som entreprenörstyper som stimulerades av problemlösning; som envisa; de utgick från målbilder och genomgick en mental planeringsfas innan handling; de betonade eget ansvar; kontroll var viktigt för dem; och de associerade aktivitet med positiva känslor.

Proaktivitet innebär att aktivt försöka forma sitt liv och sin miljö. Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka proaktivitet utifrån proaktiva människors egna tankar och känslor. Av resultatet på ett proaktivitetstest valdes de sju deltagarna med de högsta värdena på proaktivitet ut för intervjuer. Datamaterialet bearbetades sedan med en kombination av deduktiv och induktiv tematisk analys. Deltagarna ansåg sig ha en proaktiv disposition; de beskrev sig som nyfikna; som entreprenörstyper som stimulerades av problemlösning; som envisa; de utgick från målbilder och genomgick en mental planeringsfas innan handling; de betonade eget ansvar; kontroll var viktigt för dem; och de associerade aktivitet med positiva känslor.

Kognitiva intervjumetoden (KI) ger vittnesmål med hög frekvens och korrekthet av detaljrapporteringar, även från stressade vittnen. Då KI kräver utbildning i metoden och att den är tidskrävande är ett problem inom polisväsendet. Studien avsåg att undersöka om det initiala momentet inom KI, fri återgivning, är en effektiv intervjumetod för att erhålla vittnesmål med hög frekvens av korrekta detaljrapporteringar även när vittnesintervjun genomförs med stressade vittnen. Deltagarna (N =32) randomiserades till kontroll- respektive experimentgrupp och de tittade på ett inspelat butiksrån. Experimentgruppen utsattes därefter för stressmanipulation, varefter samtliga genomgick vittnesintervjuer.

Syftet med följande arbete var att undersöka lekarbetspedagogers uppfattning om lekarbetets betydelse, när det gäller utveckling och lärande hos barn till utlandsfödda föräldrar, utanför Skandinavien. Vi analyserade vårt arbete utifrån ett salutogent perspektiv. Arbetet ger en översikt över lek, lekarbete och lekarbetspedagogik. Med hjälp av intervjuer undersökte vi lekarbetspedagogers inställning till lekarbetets betydelse för barn till utlandsfödda föräldrar. Vi tog också reda på intervjupersonernas uppfattning om det fanns något område hos barn som utvecklades särskilt positivt under lekarbetet.

Denna systematiska litteraturstudie upprättats av intresse att undersöka hur inkludering påverkar eleverna i matematiksvårigheter. Syftet med studien är att beskriva de utmaningar som läraren ställs inför vid inkludering av elever i matematiksvårigheter. Detta leder även till att det blir av intresse att undersöka sambandet mellan begreppen inkludering och elever i matematiksvårigheter. Resultatet visar på att många forskare ställer sig positiva till inkludering, men menar att lärare behöver mer kompetens på området. Det påvisas även att inkludering inte passar alla elever i matematiksvårigheter.

Tidigare forskning har visat att barn som föds för tidigt är en sårbar grupp som löper ökad risk för funktionsnedsättningar, kognitiva och motoriska nedsättningar samt beteendeavvikelser. Kunskapen är begränsad om hur för tidigt födda ungdomar upplever sin livskvalitet och om hur väl de anpassat sig efter sina förutsättningar. Föreliggande uppsats jämförde livskvalitet enligt QOLI anpassat för ungdomar och psykisk hälsa enligt SDQ vid 18 års ålder hos 105 prematurt födda ungdomar och 54 ungdomar i en matchad kontrollgrupp. Trots en lägre kognitiv och exekutiv funktion rapporterade de för tidigt födda ungdomarna lika god livskvalitet som kontrollgruppen. Det förelåg skillnader i rapporterade kamratrelationer då de för tidigt födda ungdomarna sa sig vara mer ensamma och upplevde sig som mindre populära än kontrollgruppen.

Forskning visar att för tidigt födda barn har problem inom en rad kognitiva områden. Denna undersökning syftar till att belysa utvecklingen av öga-handkoordination med hjälp av data insamlade vid 10 mån, 5 ½ och 18 års ålder inom Stockholm Neonatal Project. Resultaten visade på skillnader i öga-handkoordination mellan prematurfödda och kontroller vid alla mätpunkter. Endast ett svagt samband mellan Griffiths? D-skala vid 10 månader och senare testningar med VMI fastställdes.

Denna undersökning faller under två olika teoretiska fält, Sommerseth (2007), som använder sig av fenomenologins teorier för att förklara realism inom dataspel, och Freeman m.fl. (2000) som har en psykologisk utgångspunkt. Tillsammans används dessa teorier för att undersöka hur spelare uppfattar animationer i förhållande till Oculus Rift. Denna undersökning genomfördes genom åtta kvalitativa intervjuer, där deltagarna fick testa två olika versioner av ett spel, med olika animationer. Deltagarna filmades för att kunna observeras i efterhand.

Världshälsoorganisationen klassar övervikt och fetma som ett av det största globala hälsoproblemen i modern tid. Forskning visar att den konventionella fetmabehandlingen är otillräcklig eftersom den enbart leder till tillfällig viktminskning. Kognitiv terapi har vuxit fram som ett alternativ till den konventionella fetmabehandlingen. Syftet med detta examensarbete är att genom en litteraturöversikt undersöka om kognitiv terapi fungerar som behandlingsmetod mot övervikt och fetma ur ett långsiktigt perspektiv. Den frågeställning som formulerades i anknytning till syftet var: Har deltagare som behandlats för övervikt och fetma med hjälp av kognitiv terapi lyckats behålla sin reducerade vikt vid uppföljning minst ett år efter avslutad behandling? Resultaten visar att kognitiv terapi i tre av studierna var mer effektiv på lång sikt i jämförelse med andra behandlingsformer.

Denna rapport redogör för en utvärdering av praktisk tillämpning av ACTA (Applied Cognitive Task Analysis). Studien har genomförts vid Saab AB (publ) i Linköping. ACTA består av tre intervjutekniker och resulterar i en tabell över kognitiva krav. Metoden är speciellt utvecklad för att kunna användas av praktiker, utan kunskap om kognitiv psykologi eller human factors. Metoden är tänkt att utgöra ett verktyg med vars hjälp praktiker kan ta fram de expertkunskaper mycket erfarna personer besitter, för att sedan använda informationen som underlag för exempelvis systemdesign.