Studien syftade till att undersöka upplevelsen av specifika och gemensamma faktorer av psykoterapi hos klienter vid psykologmottagningen i UmeÄ dÀr psykologstudenter bedriver terapier under handledning. Data erhölls frÄn undersökningar som utförts pÄ 86 klienter i psykodynamisk eller kognitiv behandling. SjÀlvskattningsinstrument som anvÀnts Àr Comparative Psychotherapy Process Scale (CPPS) som mÀter specifika faktorer samt GF-formulÀret som nyligen konstruerats för att mÀta gemensamma faktorer (common factors). Resultaten har senare statistiskt bearbetats i SPSS (Statistical Package for the Social Sciences). Det som framkom var att gruppen som erhöll kognitiv terapi hade högre vÀrden avseende sÄvÀl kognitiva specifika faktorer som psykodynamiska jÀmfört med den psykodynamiska gruppen.

Fördomar Àr nÄgot vi alla har och delvis behöver för att kunna fungera i vardagen. Genom fördomar skapar vi en ordning i tillvaron som leder till att vi inte behöver ta in all information i varje given situation, detta vore nÀstan omöjligt med hÀnsyn till begrÀnsningarna i vÄrat kognitiva system. I denna rapport vill vi undersöka hur dessa fördomar pÄverkar vittnens bedömning av en situation eller hÀndelse och de som Àr inblandade. DÄ vi omedvetet anvÀnder vÄra förutfattade meningar och tidigare erfarenheter för att tolka vÀrlden omkring oss, gÄr det att misstÀnka att det Àven pÄverkar vittnesutsagor. I rapporten har vi anvÀnt oss av fyra stycken studier om vittnen till vÄldsbrott, tre stycken intervjuer med erfarna poliser, kurslitteratur i tillÀmpliga delar samt annan litteratur.

MÀnniskans tankesÀtt och beslutsfattande Àr en alldeles unik egenskap, som hon har. Unik Àr den pÄ grund av att alla har olika uppfattningar, erfarenheter och vÀrderingar. Den hÀr studien handlar om hur man kan pÄverka mÀnniskans beslutsfattande genom ett grÀnssnitt, och vad det Àr som pÄverkar beslutet. DÄ det finns mÄnga faktorer som har en pÄverkan pÄ beslutsfattande, specialiserades studien pÄ anvÀndaren och dess kognitiva egenskaper, sÄ som uppmÀrksamhet och perception, samt en fördjupning pÄ beslutsfattande och grÀnssnittsdesign. Detta för att kunna svara pÄ vilken pÄverkan ett grÀnssnitt har pÄ en mÀnniska som interagerar med det.Under studiens gÄng gjordes enkÀtundersökning, personas, prototyper, anvÀndartester, samt observationer, för att kunna analysera och fÄ in tillrÀcklig data.

Barnen Àr den grupp i samhÀllet som anvÀnder datorer allt mer och mer. Idag finns det pedagogiska lÀrospel som ska hjÀlpa barnen med att lÀra sig skriva, lÀsa och rÀkna i skolan. Vi har intresserat oss för dessa typer av spel och vi har i denna uppsats undersökt hur ett sÄdant spel kan hjÀlpa barn och vad det Àr i spelet som representerar ett lÀrande. Vi har anvÀnt oss utav ett spel vid namn LÀslandet frÄn LÀramera AB och gjort observationer med hjÀlp av en metod som varit av bÄde kvantitativt och kvalitativt slag. Den kvantitativa ansatsen bestod i att vi anvÀnde oss av strukturerade observationer och det kvalitativa lÄg i att vi anvÀnde oss utav Think Aloud protocol.

Bakgrund: NÀr livets slut nÀrmar sig försÀmras ofta patienters kognitiva förmÄgor vilket medför att förmÄgan att uttrycka sin smÀrta verbalt minskar. Det Àr dÀrför viktigt att sjuksköterskor kan identifiera patienters upplevelse av smÀrta för att kunna ge god omvÄrdnad. Syfte: Syftet var att beskriva hur sjuksköterskor identifierar, tolkar och lindrar smÀrta i palliativ vÄrd av Àldre patienter som inte kan uttrycka sig verbalt och inte kan anvÀnda sig av sjÀlvskattningsinstrument. Metod: Tretton vetenskapliga artiklar med kvantitativ, kvalitativ eller mixad design kvalitetsgranskades, analyserades och sammanstÀlldes i form av en litteraturöversikt. Resultat: I resultatet framkom hur sjuksköterskor identifierade smÀrta och vilka faktorer de observerade.

I mÄnga familjer upplever förÀldrar att de har svÄrt att hantera barnets brÄk och trots. FörÀldrarna Àr osÀkra pÄ hur de ska sÀtta grÀnser för barnet och upplever vissa av vardagsrutinerna som problematiska. MÄnga skulle vilja ha rÄd och stöd utan att för den skull söka sÀrskild hjÀlp. Ett program som ger stöd till förÀldrar Àr KOMET som stÄr för KOMmunikationsMETod.Syftet med föreliggande studie var att utforska hur en grupp förÀldrar, som medverkat i programmet KOMET, sett pÄ sitt deltagande i kursen. Huvudsyftet var att undersöka om de tycker sig kunna anvÀnda kunskaperna, tre mÄnader efter kursens slut.

Bakgrund: LCHF-kost innehÄller mycket fett och extremt lite kolhydrater och har delat in experter i tvÄ lÀger, föresprÄkare och motstÄndare till LCHF. LÄgkolhydratskost innehÄller mindre Àn 200 g kolhydrater, 200 g ? 300 g Àr de rekommenderade intaget enligt WHO och Livsmedelsverket. Syfte: Vad sÀger aktuell forskning om hÀlsoeffekterna av lÄgkolhydratkost i allmÀnhet och LCHF-kost i synnerhet. Metod: Litteraturstudie.

Syftet med denna studie a?r att fa? en bild av fo?rutsa?ttningarna la?rare har att arbeta med digitala verktyg och metoder i undervisningen idag. Hur uttrycker sig den enskilde la?raren kring detta samt de nya krav som de upplever sta?lls pa? dem i denna digitala tidsa?lder? Jag intresserar mig fo?r vad la?rare anser kra?vs fo?r att kunna anva?nda ba?de tekniken, tankarna och de nya arbetssa?tten i sina klassrum. Pa? samma sa?tt intresserar jag mig fo?r vilka mo?jligheter och hinder de ser, och hur de uttrycker sig kring la?randet i en digital vardag.

En ambient display Àr menad att fungera för anvÀndaren enbart genom att hen snabbt överblickar produkten. Denna form av display Àr perfekt att nyttja i dagligvaruhandeln dÀr utbuden stÀndigt vÀxer samtidigt som konsumenten snabbt vill hitta det den söker. I denna studie utforskas fördelarna med att anvÀnda fÀrg och symbolkombinationer, som skapar en ambient display, istÀllet för text nÀr det kommer till att kategorisera i tidningssektionen. Feature- integrationsteorin beskriver hur den ambienta displayen ger stöd för anvÀndarens kognitiva processer, den Àr mer effektiv genom att den lÄter konsumenten anvÀnda det perifera seendet i sitt sökande.Tidningssektionen Àr en produkt anvÀndaren inte nyttjar frekvent och denna design fungerar genom att kunden redan ska veta hur den önskade kategorin Àr representerad, det Àr dÀrför vÀldigt viktigt att inlÀrningen sker snabbt. I studien framkommer vikten av att skapa bra associationer mellan fÀrg och kategori, vilket har en extremt signifikant pÄverkan pÄ inlÀrningsförmÄgan hos anvÀndaren.Studien utvÀrderar Àven vilka fÀrg- och kategorikombinationer som Àr lÀmpliga för Tidsam, distributör av tidningar.

Denna selektiva översikt utgörs av kunskap om Aspergers syndrom mellan Ären 1997-2007. VÄr ambition har varit att sammanstÀlla aktuell kunskap om Aspergers syndrom för att pÄ sÄ sÀtt bidra till en ökad tillgÀnglighet.Syftet med översikten Àr att ge en ökad förstÄelse av Aspergers syndrom, med sÀrskilt fokus pÄ de olika dominerande teoretiska perspektiven inom omrÄdet samt aktörernas egna perspektiv pÄ sin diagnos. TvÄ problemstÀllningar har anvÀnts: 1). Hur ser den teoretiska diskussionen ut i forskningslitteraturen som behandlar autism med sÀrskilt fokus pÄ Aspergers syndrom? 2).

Abstract Synen pÄ och anvÀndandet av lek i förskoleklass och grundskolans tidiga Är Björn Andersson Andersson, B. (2006). Synen pÄ och anvÀndandet av lek i förskoleklass och grundskolans tidiga Är. Malmö: LÀrarutbildningen: Malmö högskola Detta Àr en kvalitativ studie baserad pÄ intervjuer med tvÄ förskollÀrare och tvÄ lÀrare i grundskolan angÄende deras syn pÄ lek och dess anvÀndande i undervisningen. Det övergripande syftet Àr att försöka ta reda pÄ varför lek anvÀnds i mindre omfattning i grundskolan jÀmfört med förskoleklassen.

Syftet med undersökningen Àr att ur ett diskursanalytiskt perspektiv försöka förstÄ nÄgra av de problem som tycks finnas med att genomföra Àmnesövergripande undervisning. Undersökningens metod Àr litteraturstudiens och dess empiriska material bestÄr av tidigare genomförda studier och forskning kring Àmnesövergripande undervisning. Fem diskurser har skapats: LÀrardiskursen, elevdiskursen, den organisatoriska diskursen, tidsdiskursen och den positiva diskursen.Resultatet visar att det finns en samstÀmmighet gÀllande bÄde problem och fördelar med undervisningsmetoden mellan de olika studierna. Det Àr inom den organisatoriska diskursen man hittar de flesta problemen ? antingen direkta eller indirekta.

Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeutiska interventioner i syfte att frÀmja delaktighet samt beskriva mÀtinstrument som anvÀnds för att mÀta delaktighet hos personer med traumatiska hjÀrnskador. Studiens syfte besvarades genom att göra en litteraturöversikt som beskriver kunskapslÀget inom omrÄdet. En litteratursökning genomfördes och de artiklar som hittades blev kritiskt granskade med hjÀlp av analysmallar. Resultatet frÄn de sju valda artiklarna presenterades i tvÄ kategorier som beskriver interventioner och instrument som arbetsterapeuter anvÀnder för att frÀmja delaktigheten. En kategori blev ?interventioner för att kompensera för nedsatt kognitiv förmÄga? med tvÄ underkategorier ? anvÀnda hjÀlpmedel? och ?trÀna och lÀra nya strategier?, den andra kategorin blev ? Instrument för att mÀta delaktighet?.

I Sverige lever nÀstan 150 000 personer med en demenssjukdom. Den dagliga omvÄrdnaden kan vara problematisk pÄ mÄnga sÀtt, bl.a. relaterat till de demenssjuka personernas nedsatta kognitiva förmÄgor och svÄrigheter att utföra praktiska moment. Bristande kommunikation och bemötande frÄn vÄrdarna kan förvÀrra den demenssjukes symtom som t.ex. oro, rÀdsla och aggressivitet.

AbstractEtt av Sveriges största samhÀllsproblem idag Àr narkotikamissbruket dÀr dödligheten Àr högre Àn hos övriga befolkningen. Det Àr allvarligt problem dÄ debutÄldern Àr lÄg samt att ungdomar, framförallt unga mÀn, i gymnasieÄldern Àr en överrepresenterad grupp nÀr det kommer till fullbordat missbruk. En av de mÄnga aktörer i Sverige idag som erbjuder missbruksbehandling Àr de olika behandlingshem som finns dÀr majoriteten anvÀnder sig av fysisk aktivitet som en metod. Tidigare forskning visar att det finns delade uppfattningar om effektiviteten i en sÄdan typ av behandling. Syftet med studien Àr att undersöka hur behandlingshemmet anvÀnder sig av fysisk aktivitet som del av behandlingsprocessen samt att se hur ungdomarna ser pÄ fysisk aktivitet och hur de upplever det som en behandlingsmetod.