Vi har upplevt att nyanl?nda elevers l?s-och skrivutveckling ?r n?got m?nga pedagoger har sv?rt att f?rh?lla sig till n?r den inte f?ljer den f?rv?ntade normen. Handlar det om en sen andraspr?ksinl?rning eller r?r det sig om andra l?s- och skrivsv?righeter? H?r finns ett behov av f?rdjupade studier f?r att tydligg?ra var sv?righeterna finns och hur de kan uppm?rksammas och finna en l?sning p?. V?r f?rhoppning ?r att studien kan vara till hj?lp f?r pedagoger inom den svenska skolan att bli b?ttre p? att uppt?cka eventuella l?s- och skrivsv?righeter hos nyanl?nda elever.

Syftet med den här studien var att undersöka och beskriva kuratorers arbete med döva och hörselskadade klienter. Frågeställningar som undersöktes var: - Hur beskriver kuratorerna sitt arbete med döva och hörselskadade klienter? - Vilka arbetsmetoder används av kuratorerna i arbetet med döva och hörselskadade klienter? - Vad innebär en kulturkompetens och en bikulturell kompetens enligt kuratorerna? Författaren ville belysa ämnet utifrån ett perspektiv där den professionella är teckenspråkig då hon anser att detta perspektiv saknas i litteraturen. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med tre kuratorer som är teckenspråkiga och verksamma inom dövområdet. Resultatet visar att kuratorernas arbete består av praktiska åtgärder och stödsamtal.

Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka hur musik som omvårdnadsåtgärd påverkar välbefinnandet och symtombilden hos personer som lever med demenssjukdom. I Sverige finns det ca 140 000 människor med demenssjukdom och 65 000 av dessa bodde i särskilda boendeformer. De vanligaste demenssjukdomarna är Alzheimers sjukdom, frontallobsdemens, vaskulär demens samt sekundär demens som kan orsakas av infektioner. Att leva med sjukdomen demens innebär i de flesta fall att ens funktionella kapacitet försämras successivt. Uppsatsen genomfördes som en litteraturstudie inom ämnet omvårdnad ochbaserades på 12 vetenskapliga artiklar, med både kvantitativ och kvalitativ ansats, som har publicerats under de senaste 14 åren.

Bakgrund: Etiska dilemman ?r en del av barnmorskans vardag inom f?rlossningsv?rd. Ett etiskt dilemma uppst?r n?r motstridiga v?rden kolliderar och det f?religger en sv?righet att bed?ma vilket v?rde som b?r ges f?retr?de. Barnmorskans etiska kod ?r v?gledande i beslutet men i slut?ndan ?r det barnmorskan sj?lv som avg?r. Att tvingas kompromissa med barnmorskeprofessionens v?rdegrund kan f?ranleda moralisk stress och oh?lsa. Litteratur?versiktens teoretiska referensram utg?rs av kvinnocentrerad v?rd och teorier om st?d. Syfte: Att beskriva barnmorskors och barnmorskestudenters erfarenheter av etiska dilemman inom f?rlossningsv?rd. Metod: Systematisk litteratur?versikt med kvalitativa studier.

The Swedish government has a goal of achieving a fossil-free vehicle fleet in 2030. Heavy transport constitutes a significant part of Sweden's transportation sector and the vehicles are driven almost exclusively by fossil fuels. Siemens has developed eHighway, a concept for electric road systems enabling electrification of trucks, in order to reduce the environmental impact of heavy transports. This study aims to investigate the potential that eHighway has on transporting iron ore from the mine of Mertainen to a processing plant in Svappavaara. Electrified trucks are compared with conventional trucks, and diesel and electric trains.The evaluation was made with respect to energy consumption, environmental impact, and cost.

Bakgrund: Att överleva hjärtstopp är ovanligt. I Sverige överlevde 10.6% av alla som drabbats av hjärtstopp utanför sjukhus 2013. Trots detta är hjärtstoppsöverlevare en ökande patientgrupp där statistiken visar en stabilt ökande trend. Det finns i sjukvården ett behov av kunskap och förståelse hur hjärtstoppet påverkar överlevaren ur ett holistiskt perspektiv. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt är att beskriva patienters upplevelse av att ha överlevt ett hjärtstopp samt hur händelsen påverkar livskvaliteten hos överlevaren.

Beröring är, efter att länge ha varit ganska förbisett, numera ett växande forskningsområde inom förälder-barn kommunikation. Detta har skett i takt med att man har insett vikten av social interaktion för utvecklingen av alla kognitiva förmågor, och kanske särskilt för språkutvecklingen. Denna studie undersöker hur beröring ser ut i förälder-barn interaktion, och anpassar en tidigare utarbetad mall (Agrawal, 2010) för annotering av beröring i interaktion av svenska förälder-barn dyader. Inspelningar av fyra förälder-barn-par i åtta filer, två filer per barn, annoterades och analyserades. Barnen, två flickor och två pojkar, var vid första inspelningstillfället 3 månader gamla och vid andra 6 månader.Förälderns beröring annoterades och analyserades med perspektiv på vilka kroppsdelar som berördes mest, vilken typ av beröring som var vanligast och hur mycket hudkontakt som förekom i den totala tiden av beröringen.

Försämrat nutritionsstatus är ett vanligt förekommande problem hos äldre och en av orsakerna kan vara nedsättning i den kognitiva förmågan. Ytterligare faktorer som kan påverka försämrat nutritionsstatus är när äldre bor på särskilt boende eller är ensamboende i eget boende. Syftet var att beskriva samband mellan äldres kognition och nutritionsstatus i relation till ålder och kön, med fokus på äldre som bodde på särskilt boende eller var ensamboende i eget boende. Studien hade en kvantitativ ansats och byggde på redan insamlat material från SNAC-B (the Swedish National study on Aging and Care i Blekinge). Deskriptiv och analyserande statistisk användes i studien för att beskriva materialet samt undersöka samband.

Syftet med den här studien är att få inblick i pedagogers reflekterande kring estetiska uttrycksformer. Som frågeställningar har vi haft: Vad inkluderar pedagogen i begreppet estetiska uttrycksformer? Hur arbetar pedagoger med estetiska uttrycksformer? Vad vill pedagogerna uppnå för lärande hos barnen med användandet av estetiska uttrycksformer? Vår ambition har varit att synliggöra förskollärares olika sätt att se på användandet av estetiska uttrycksformer i förskolan. Till detta har vi valt en kvalitativ metod där vi använder semistrukturerad intervju för att samla in material. Genom intervjuer med sex förskollärare försökte vi synliggöra deras tankar och reflektioner kring arbetet med estetiska uttrycksformer i förskola.Resultatet visar att det finns olika sätt att se på estetiska uttrycksformer och dess användning i förskolan.

Bakgrund: Långvarig smärta är ett vanligt förekommande problem och bidrar till lidande för den det drabbar, samt för med sig stora kostnader för samhället. Multimodal rehabilitering (MMR) sker i team utifrån ett biopsykosocialt synsätt och är en lämplig rehabiliteringsform för personer med långvarig smärta. Detta betyder att förutom fysiologiska aspekter omfattar behandlingen kognitiva, psykologiska, beteendemässiga och arbetsrelaterade komponenter.Syfte: Att utvärdera effekten av MMR för patienter med långvarig smärta inom primärvård avseende upplevd aktivitetsbegränsning, self-efficacy, samt sömnkvalitet.Metod: Studien hade en jämförande kvasiexperimentell design. Redan insamlad data via självskattningsformulär från 50 patienter analyserades efter MMR jämfört med före. De mätinstrument som användes var Pain Disability Index, Self-efficacy Scale samt två frågor om sömn.Resultat: Patienternas upplevda aktivitetsbegränsning minskade signifikant efter rehabiliteringen och self-efficacy ökade signifikant.

Syftet med den här studien är att få inblick i pedagogers reflekterande kring estetiska uttrycksformer. Som frågeställningar har vi haft: Vad inkluderar pedagogen i begreppet estetiska uttrycksformer? Hur arbetar pedagoger med estetiska uttrycksformer? Vad vill pedagogerna uppnå för lärande hos barnen med användandet av estetiska uttrycksformer? Vår ambition har varit att synliggöra förskollärares olika sätt att se på användandet av estetiska uttrycksformer i förskolan. Till detta har vi valt en kvalitativ metod där vi använder semistrukturerad intervju för att samla in material. Genom intervjuer med sex förskollärare försökte vi synliggöra deras tankar och reflektioner kring arbetet med estetiska uttrycksformer i förskola.Resultatet visar att det finns olika sätt att se på estetiska uttrycksformer och dess användning i förskolan.

Det här är en studie som undersöker utvecklingsgången av vissa grammatiska strukturer iskriven text. Syftet med undersökningen är att ta reda på vad elever behärskar skriftligt när debedöms utifrån betygsskalan EUM (ej uppnått målen), G, VG och MVG. Materialet somstudien baseras på är dels texter ur Skolverkets bedömningsanvisningar för år 2011 och 2012,dels texter skrivna av elever som läser på gymnasiets program Språkintroduktion.Som teoretisk bakgrund använder jag Processbarhetsteorin (Pienemann & Keßler 2011).Processbarhetsteorin har den mest omfattande och sammanhängande kognitiva förklaringsmodellenöver interimspråkets utveckling och visar på hur och varför L2-inlärare går igenomde utvecklingsstadier de gör. Processbarhetsteorin inkluderar både morfologisk och syntaktiskutveckling och visar att olika grammatiska strukturer lärs in och utvecklas enligt ett visstmönster och att detta i ett implikationellt förhållande mellan processningsprocedurer. Dessa ärfem nivåer eller procedurer som börjar med tillgång till ord/lemma, sedan följer kategoriprocedur,frasprocedur, satsprocedur och till sist bisatsprocedur.I studien framkommer det att elever som gått i ungdomsskolan har passerat högsta nivånoch har förmodligen dessa procedurer automatiserade.

Denna studie unders?kte effekten av en l?rarledd intervention om sj?lvreglerat l?rande (SRL) och metakognitiva f?rdigheter p? gymnasieelevers digitala fokus och distraktion. Med bakgrund i den ?kande anv?ndningen av digitala enheter i klassrummet, utforskades hur elever beskrev sin fokusf?rm?ga, vilka strategier de anv?nde och hur interventionen p?verkade deras l?rande och koncentration. Studien baserades p? Zimmermans SRL-modell och samlade in kvantitativ data (testresultat, skrivbeteende, fokusbortfall via Exam.net) samt kvalitativa data (elevanteckningar, sj?lvskattningar, fritextsvar).

Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka hur musik som omvårdnadsåtgärd påverkar välbefinnandet och symtombilden hos personer som lever med demenssjukdom. I Sverige finns det ca 140 000 människor med demenssjukdom och 65 000 av dessa bodde i särskilda boendeformer. De vanligaste demenssjukdomarna är Alzheimers sjukdom, frontallobsdemens, vaskulär demens samt sekundär demens som kan orsakas av infektioner. Att leva med sjukdomen demens innebär i de flesta fall att ens funktionella kapacitet försämras successivt. Uppsatsen genomfördes som en litteraturstudie inom ämnet omvårdnad ochbaserades på 12 vetenskapliga artiklar, med både kvantitativ och kvalitativ ansats, som har publicerats under de senaste 14 åren.

Bakgrund: Smärta är en subjektiv upplevelse. Långvarig smärta påverkar personens livsvärld i många aspekter genom fysiska, affektivta och kognitiva dimensioner. Vid smärtanalys av långvarig smärta kan metoder användas som ger en inblick i samtliga dimensioner. Eftersom smärta är en personlig upplevese och endast kan förklaras av personen själv så bör sjukvården utgå från ett livsvärldsperspektiv.Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur personer med långvarig smärta upplever attsmärtproblematikens inverkan på livsvärlden uppmärksammats av sjukvården.Metod: Genom en kvalitativ ansats genomfördes intervjustudien med semistrukturerade frågor. Materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys och presenterades i resultatet utifrån underkategorier och kategorier.Resultat: Upplevelserna hos informanterna var att sjukvården inte tillräckligt uppmärksammade livsvärlden.