Att drabbas av stroke innebÀr ofta kognitiva funktionsnedsÀttningar. Betydelsen av en snabb bedömning av strokepatienters kognitiva funktioner i det akuta skedet efter en stroke betonas i flera studier. Syftet med den hÀr studien var att med hjÀlp av en enkÀtundersökning kartlÀgga de kognitiva bedömningar som genomförs av arbetsterapeuter pÄ landets strokeenheter. Undersökningsgruppen utgjordes av arbetsterapeuter pÄ 58 strokeenheter. Det insamlade materialet bearbetades med beskrivande statistik.

Sedan 2004 har en stor o?kning skett av ensamkommande barn i Sverige och a?r 2014 kom o?ver 7000 barn hit. Ett ensamkommande barn a?r ett barn som kommer utan sina fo?ra?ldrar eller na?gon som fo?retra?der fo?ra?ldrarna. Det vanligaste ha?lsoproblemet hos ensamkommande barn a?r psykisk oha?lsa, pa? grund av bland annat traumatiska upplevelser i deras liv.

Syftet med studien var att unders?ka och belysa hur undervisningspraktiken i f?rskolan kunde anpassas f?r att fr?mja delaktighet f?r barn i sv?righeter. Genom att identifiera och analysera de f?ruts?ttningar och resurser som p?verkar undervisningen syftade studien till att bidra till ?kad kvalitet och likv?rdighet. Studien syftade ocks? till att ge specialpedagoger verktyg och insikter f?r att f?rb?ttra undervisningspraktiken och d?rmed st?dja alla barns l?rande och utveckling. I studien intervjuades ?tta f?rskoll?rare med semistrukturerade intervjuer utifr?n det som s?gs, g?rs och relateras i undervisningspraktiken kopplat till studiens syfte.

Delar av dagens samhÀlle fortsÀtter att datoriseras och nya möjligheter för interaktion med datoriserade produkter som stödjer social interaktion introduceras i ökad takt. SjÀlva grunden för hur organisationer ser ut förÀndras och pekar mot ett allt mer distribuerat sÀtt dÀr mÀnniskor kan interagera med varandra utan att vara pÄ samma plats, vid samma tidpunkt. Samtidigt visar forskning att det finns brister i anvÀndbarhet hos gruppverktyg. Kognitiva arbetsmiljöproblem (KAMP) kan uppstÄ nÀr anvÀndbarhet brister men har hittills frÀmst studerats ur ett enanvÀndarperspektiv. Syftet med den hÀr rapporten Àr att identifiera samt klassificera socio-kognitiva arbetsmiljöproblem (SKAMP) inom datorstött samarbete för att bidra med kunskap som i förlÀngningen kan leda till en tydligare förstÄelse kring SKAMP.

Stroke Àr den vanligaste orsaken till neurologisk funktionsnedsÀttning hos vuxna. Upp till ca 65 % fÄr nÄgon form av kognitionsnedsÀttning. Den kognitiva förmÄgan Àr avgörande för hur man klarar av att utföra dagliga aktiviteter, delta i sociala sammanhang och för kÀnslan av livskvalitet. Arbetsterapi spelar en viktig roll för rehabilitering och förbÀttring av ADL-utförande samt delaktighet.Syfte: Att kartlÀgga arbetsterapeutiska interventioner för personer med kognitiva funktionsnedsÀttningar efter stroke. Metod: En systematisk litteraturstudie genomfördes med genomsökning av databaserna Amed, Cinahl, Medline och PsycINFO.

AnvÀndningen av datorer i arbetet har blivit en allt vanligare företeelse pÄ arbetsplatsen, och för anstÀllda pÄ till exempel callcenter Àr datorer ett oumbÀrligt inslag i arbetssituationen. Med tekniken följer dock inte enbart fördelar; anvÀndningen av datorstöd kan Àven leda till kognitiva arbetsmiljöproblem och stress och ha en mÀrkbart negativ inverkan pÄ den psykosociala arbetsmiljön. Genom teoretisk genomgÄng och kvalitativa intervjuer med arbetsmiljökunniga konstateras dock att det saknas bra utvÀrderingsverktyg för att uppmÀrksamma denna typ avproblem. En arbetsplatsstudie pÄ ett callcenter anvÀnds för att visa pÄ hur anvÀndningen av datorstöd kan inverka negativt pÄ den psykosociala arbetsmiljön, och dess resultat ligger till grund för ett helt nytt utvÀrderingsverktyg. Detta syftar till att hjÀlpa organisationer och företagshÀlsovÄrd att uppmÀrksamma kognitiva och psykosociala arbetsmiljöproblem relaterade till anvÀndningen av datorstöd, med hjÀlp av termer som kognitiva krav, kontroll och socialt stöd.

Syftet med studien ?r att ta reda p? hur sju specialpedagoger verksamma i skolans l?gre ?ldrar beskriver deras organisatoriska f?ruts?ttningar f?r att bedriva h?lsofr?mjande och f?rebyggande elevh?lsoarbete. Vi vill ta reda p? vilka organisatoriska faktorer och arbetsuppgifter som hindrar eller m?jligg?r det h?lsofr?mjande och f?rebyggande arbetet. F?r att besvara syftet har vi tagit avstamp i en kvalitativ metodansats med semistrukturerade intervjuer som metod.

Syfte: Uppsatsen syftar till att unders?ka hur m?lstyrning fungerar i offentliga kulturbolag p? regional niv?, och specifikt de komplexa mots?ttningar som p?verkar denna process. Genom att analysera tre offentliga kulturbolag utforskas vilka typer av m?l som finns, vem som formulerar dem, och hur m?len f?ljs upp. Teori: Studiens teoretiska referensram ?r inspirerad av Max Webers teori om idealtyper.

Bakgrund: Demens ?r en obotlig sjukdom som utvecklas fr?n mild kognitiv funktionsneds?ttning till avancerad sjukdom med stora behov av st?d. P? v?rd- och omsorgsboenden har sjuksk?terskan stort ansvar f?r att bibeh?lla livskvalitet och ge en god palliativ v?rd som enligt nationella riktlinjer ska vara personcentrerad. Den palliativa v?rden av personer med demenssjukdom har visat sig ha l?gre kvalitet ?n den palliativa v?rden av personer med andra diagnoser. Syfte: Att belysa sjuksk?terskans upplevelse av att v?rda personer med demenssjukdom i livets slutskede p? v?rd- och omsorgsboende. Metod: Strukturerad litteratur?versikt d?r kvalitativa studier och studier av mixad metod s?ktes via databaserna Cinahl, PubMed, PsycInfo och genom manuell s?kning.

ÅterhĂ€mtning frĂ„n akuta episoder vid bipolĂ€ra syndrom, samt skattningar av fungerande i vardagen för patienter med bipolĂ€ra syndrom, har i tidigare forskning visat sig korrelera med uppmĂ€rksamhet, verbalt minne, exekutiva funktioner och arbetsminne. Föreliggande studie undersökte dels om dessa kognitiva funktioner korrelerar med funktionsskattningar, men ocksĂ„ med beteendemĂ„tt. Undersökningen skiljer sig frĂ„n tidigare forskning dĂ„ den Ă€ven undersökt hur vĂ€l samma kognitiva domĂ€ner korrelerar med funktionsskattingar vid en senare uppföljning, och hur vĂ€l dessa samband liknade de vid en samtidig skattning. Resultaten visade dels att framförallt uppmĂ€rksamhet och exekutiva funktioner korrelerade med funktionsskattningar vid en samtidig mĂ€tning. Vidare föreföll det som att framförallt uppmĂ€rksamhet och olika former av minnesfunktioner korrelerade med funktionsskattningar gjorda vid uppföljningen.

I denna uppsats tÀnker jag undersöka mekanismen för den mÀnskliga uppmÀrksamheten. För detta ÀndamÄl har jag lyft ut definitionen av uppmÀrksamheten ifrÄn definitionen av medvetandet. Jag Àr intresserad av att redovisa min Äsikt om den rena uppmÀrksamheten. Den delen av uppmÀrksamheten som bara Àr en tankeslös struktur, konkret, en mekanisk mekanism som möjliggör den högre kognitiva processen. UtifrÄn denna definition ser jag en viktigdel av uppmÀrksamheten som en rörledning som bringar och möjliggörinformationsflödet till och frÄn de högre delarna av vÄrt kognitiva system.

Bakgrund: UngefÀr 15000 personer i Sverige har idag diagnosen multipel skleros som Àr en autoimmun sjukdom som angriper myelinet i det centrala nervsystemet. UngefÀr 40-60 % av alla personer med multipel skleros drabbas av kognitiva nedsÀttningar. Dessa nedsÀttningar kan orsaka svÄrigheter i vardagen och hÀr blir arbetsterapeutens roll framtrÀdande.Syfte: Att ta reda pÄ vilka rehabiliterande interventioner som kan tillÀmpas inom arbetsterapi, vid kognitiva nedsÀttningar hos personer med multipel skleros.Metod: En litteraturstudie gjordes dÀr databaserna Cinahl, Medline och Amed genomsöktes med sammanlagt fem olika sökordskombinationer. Slutligen inkluderades 10 artiklar. Endast interventioner som arbetsterapeut kan utföra samt artiklar innehÄllande en beskrivning av interventionerna inkluderades.

Bakgrund Ensamhet ?r en subjektiv upplevelse av brist p? meningsfulla relationer som p?verkas av h?lsa, livssituation, och den drabbar ofta ?ldre. Eftersom m?nga ?ldre idag v?rdas i hemmet ?r f?rst?else f?r ensamhetens olika uttryck central inom hemsjukv?rd. Syfte Syftet ?r att beskriva ensamhet hos ?ldre patienter inom hemsjukv?rd.

Syftet med denna studie var att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av hemrehabilitering för vuxna med kognitiva funktionsnedsÀttningar efter förvÀrvad hjÀrnskada. I studien deltog tolv arbetsterapeuter med minst ett Ärs erfarenhet av hemrehabilitering, verksamma inom kommuner och landsting i södra och mellersta Sverige. Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer med stöd av frÄgeguide. Det insamlade materialet analyserades med en kvalitativ innehÄllsanalys och utmynnade i tre kategorier: ?Erfarenheter av att se svÄrigheter i vardagen?, ?Erfarenheter av att möjliggöra delaktighet i vardagen? och ?Erfarenheter av samarbetets betydelse?.

Detta arbete behandlar anvÀndandet av designriktlinjer vid utformning av anvÀndargrÀnssnitt och huruvida det resulterar i ett anvÀndbart grÀnssnitt. AnvÀndbarhet definieras enligt Löwgren (1993) som summan av relevans, effektivitet, attityd och lÀrbarhet.MÀnniskans kognitiva förmÄgor, sÄsom informationsbearbetning, studeras inom MÀnniska-Datorinteraktion för att pÄ sÄ sÀtt fÄ fram riktlinjer för grÀnssnittsutformning. Riktlinjer ska ge stöd Ät grÀnssnittsdesignern att utforma anvÀndargrÀnssnitt anpassat till anvÀndaren.Tio riktlinjer analyserades genom att koppla dem till mÀnniskans kognitiva förmÄgor. De analyserade riktlinjerna tillÀmpades för utformning av en alternativ design av ett redan befintligt grÀnssnitt. De bÄda grÀnssnitten stÀlldes mot varandra i ett anvÀndartest dÀr effektiviteten mÀttes.