Karriäretablering - en krokig väg framåtEn studie i karriärskapandet för individer med avslutad gymnasiesärskolaMonica LalanderSammanfattningSyftet med denna studie är att studera karriärskapandet inom målgruppen unga med ett lindrigt intellektuellt funktionshinder med avseende på identifikation, upplevelser av tillhörighet och individuellt handlingsutrymme. Studien har ett aktörsperspektiv och forskningsintresset är att erhålla en djupare förståelse för hur individer med särskolebakgrund bli bemötta, känner tillhörighet samt hur deras förväntningar har uppfyllts i övergången från gymnasiesärskolan till etableringen ut i vuxenlivet.Undersökningen har en kvalitativ ansats och omfattar två datainsamlingsmetoder i form av enkätinsamling av data samt semistrukturerade intervjuer. Totalt medverkar 15 respondenter i studien. I tidigare kunskapsöversikt inom forskning framkommer det att det saknas i princip vetenskapliga studier i Skandinavien som fokuserar på unga vuxna med lindriga intellektuella funktionshinder, därför finns det en kunskapslucka och ett samhälligt intresse av att få syn på denna målgrupps karriäretablering.Studiens resultat är att hur etableringsfasen tar sitt uttryck är beroende av en mängd olika orsaker. Individuella framgångsfaktorer samt de viktiga signifikanta andra personerna lyser som en röd tråd igenom respondenternas berättelser och har en stor betydelse för hur navigeringen inom möjlighetshorisonten kommer att ta sig i uttryck framöver.

Denna studie handlar om miljöns betydelse vid sinnesstimulering för personer med grava funktionshinder i så kallat snoezelrum. Snoezelen är ett alternativt behandlingssätt där man arbetar med sinnesstimulering av några specifika sinnen i taget och för att inspirera till aktivitet och skapa en njutbar sensorisk upplevelse för personen. Viktiga delar i detta behandlingsalternativ är att väcka nyfikenhet och få besökaren att känna självständighet och få ett ökat förtroende. I studien har tre verksamheter besökts som alla använder snoezelen som behandlingssätt. Intervjuer har genomförts med personal som dagligen arbetar med målgruppen och flera metoder för sinnesstimulering.

Inaktivitet har blivit ett stort problem i dagens stillasittande samhälle och stor vikt läggs på de intellektuella färdigheterna. Konditionsträningens positiva påverkan på de kognitiva funktionerna har under de senaste åren studerats och resulterat i ett flertal artiklar rörande ämnet. Den forskning som bedrivits har undersökt den kortsiktiga påverkan av kognitionen. Syftet med denna studie var att undersöka den omedelbara påverkan på de kognitiva funktionerna: resonemang, koncentration och uppmärksamhet efter högintensiv konditionsträning samt se om en ökad kondition förbättrade kognitionen hos friska unga vuxna. Syftet med undersökningen uppnåddes genom en kvantitativ single system experimental design studie där författarna gick in som deltagare.

The aim of this study has been to investigate whether people with siblings that have disability have been personally affected when making choices about their studies and careers based on their upbringing with their siblings. The method chosen was qualitative data and consists of six interviews with people who are familiar with the chosen problem area. In conclusion, our results do not show a link between choices of study in relation to the sibling's disabilities. However a link was found between career choices, many choose to work in the area of health and well-being. This link was also found in literature we have researched, people living with disabled siblings have chosen careers and jobs within health and well-being..

I ett flertal studier påvisas betydelsen av att ha en meningsfull fritid som leder till ökad tillfredställelse för personen. Syftet med studien var att beskriva rullstolsburna personers erfarenhet av fritidsaktiviteter. Den undersökta gruppen bestod av fem personer i åldrarna 22 - 43 år med fysiskt funktionshinder som var bosatta i Norrbotten. Med öppna frågor intervjuades personerna om deras erfarenhet av fritidsaktiviteter. Intervjuutskrifterna analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka som får representera de tyskspråkiga ländernas befolkning i några läromedel i tyska. Undersökningen fokuserar på hur aspekterna etnisk tillhörighet, funktionshinder, kön, religion och sexuell läggning skildras i läroböckerna. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning, främst rörande läromedelsanalys, med inriktning på de valda aspekterna. Med hjälp av textanalys har jag undersökt fyra olika läroböcker i tyska för grundskolan. Sammanfattningsvis förekommer få skildringar av personer med annan etnisk tillhörighet än tysk i de granskade läroböckerna, ingen med annan sexuell läggning än heterosexuell, endast en funktionshindrad och religion förekommer mycket sparsamt.

Bakgrund: Ungefär 15000 personer i Sverige har idag diagnosen multipel skleros som är en autoimmun sjukdom som angriper myelinet i det centrala nervsystemet. Ungefär 40-60 % av alla personer med multipel skleros drabbas av kognitiva nedsättningar. Dessa nedsättningar kan orsaka svårigheter i vardagen och här blir arbetsterapeutens roll framträdande.Syfte: Att ta reda på vilka rehabiliterande interventioner som kan tillämpas inom arbetsterapi, vid kognitiva nedsättningar hos personer med multipel skleros.Metod: En litteraturstudie gjordes där databaserna Cinahl, Medline och Amed genomsöktes med sammanlagt fem olika sökordskombinationer. Slutligen inkluderades 10 artiklar. Endast interventioner som arbetsterapeut kan utföra samt artiklar innehållande en beskrivning av interventionerna inkluderades.

Individer med ett psykiskt funktionshinder har varit en del av en het debatt som pågått i Sverige en längre tid. Att ha både ett psykiskt funktionshinder och ett missbruk kallas för att ha en Dubbeldiagnos, (DD). Denna studie vill undersöka hur vårdpersonal upplever sitt arbete med att motivera brukare med DD till att förändra sin dagliga livsföring. Studien baseras på kvalitativa intervjuer med vårdpersonal, sammanlagt 12 intervjuer. Vårdpersonalen upplever sitt arbete som mycket positivt men att en känsla av frustration uppkommer då framsteg sker i en mycket långsam process.

Detta arbete undersöker om det fanns några grafiska preferenser hos barn i åldrarna 10-12 år samt om tidigare teorier inom den kognitiva utvecklingsteorin även går att applicera på spelgrafik. Som bakgrund till undersökningen går arbetet igenom forskning kring lärospel, immersion samt kognitiva utvecklingsteorier.Som material till undersökningen skapades en 3D-miljö med en så fotorealistisk grafik som möjligt, utöver detta samlades miljöbilder från elva andra spel med varierad grad av realism in. Undersökningen utfördes med hjälp av strukturerade intervjuer i vilka respondenterna fick svara på vilka miljöbilder de gillade bäst och vilka de gillade minst.Resultatet visade att kognitiva utvecklingsteorier inte går att applicera på spelgrafik då den avgörande faktorn om en miljö gillades eller inte var respondentens tidigare erfarenheter med spel, inte graden av realism. De grafiska preferenserna påverkades också av respondentens tidigare erfarenheter med spel. Slutsatsen skulle kunna bevisas bättre om en och samma miljö med varierad realism använts. .

Idén med att skapa en community för pensionärer föddes under hösten 2005 av dåvarande generaldirektören vid Statens pensionsverk (SPV). Denne kontaktade Mittuniversitetet i Sundsvall för att skapa en lättan-vänd och syftesuppfyllande community för pensionärer. Min uppgift har varit att utforma denna community med fokus på slutanvändaren. Uppgiften utgick från en kravanalys som tagits fram av forskare vid Mittuniversitet. Utifrån kravanalysen har ett användargränssnitt skapats enligt standarder för webbutveckling för dem som har ett funktionshinder.

Den här uppsatsen har undersökt hur tre relevanta myndigheter socialiserar unga kriminella som lever med ett Npf ? neuropsykiatriskt funktionshinder. Tre frågeställningar användes: Samverkan mellan myndigheterna vid socialisationen till samhället för unga kriminella med ett Npf? Erfarenheter som myndigheterna har av unga kriminellas socialisation till samhället? Är IÖV ? intensivövervakning med elektronisk fotboja en möjlighet i socialisationsarbetet av unga kriminella med Npf? Kvalitativ ansats där intervjuer har gjorts med tre personer/myndighet. Intervjuerna spelades in.

SammanfattningFunktionshinder och arbete bildar tillsammans ett aktuellt ämne som ses behöva ökadekunskaper för att nå Sveriges målsättning om ?Ett arbetsliv för alla?. Inom området diskuterashur och vad som kan genomföras i syfte att minska det utanförskap och fördomar som kanfinnas.Idag finns möjligheten för individer med funktionshinder att arbeta i en anpassadarbetssituation. För att uppmärksamma individens egen upplevelse av ovanstående valdeförfattarna att genomföra en kvalitativ studie med syfte att beskriva individens upplevelse avatt arbeta i en anpassad arbetssituation. Författarna använde målinriktat urval och genomfördedärefter ostrukturerade intervjuer med tio informanter som arbetar i en anpassadarbetssituation, vilka berättade och delgav sina upplevelser.

Uppsatsen undersöker hur enhetschefer och boendehandledare beskriver de sociala kategoriseringarna: intellektuella funktionshinder, ålder och kön och vilka ramar dessa beskrivningar skapar för brukarna de arbetar med. Materialet samlades in genom fokusgruppsintervjuer med en enhetschefsgrupp och en boendehandledargrupp, där de fick diskutera frågor som relaterade till uppsatsens frågeställningar. Enhetscheferna och boendehandledarna visade att omgivningar skapas i det sociala samspelet mellan människor, där båda grupperna visade att förståelsen av begreppet nivå har väldigt stor påverkan på dem i arbetet med brukarna. Diskussionerna visade på att personer med intellektuella funktionshinder främst ses som individer med en nivå, där andra social kategoriseringsgrunder som kön och ålder inte får lika stor betydelse. Resultatet av detta kunde ses i det enhetscheferna uttryckte som en ?balansgång? i arbetet, där ideologier krockade med varandra och skapade ideologiska dilemman, vilket i förlängningen också ledde till ambivalens hos grupperna i hur de skulle bemöta brukarna.

Inom disciplinen kognitiv ho?rselvetenskap tilla?mpas en integrerad ansats da?r taluppfattning beskrivs ur ba?de ett auditivt bottom-up-perspektiv och ett kognitivt top-down-perspektiv. Studien underso?kte hur taluppfattning varierar med, respektive utan top-down-sto?d och vad de kognitiva fo?rma?gorna uppma?rksamhet, minne och inhiberingsfo?rma?ga hade fo?r inverkan. Taluppfattningsfo?rma?ga utva?rderades med hja?lp av ett Speech-In-Noise-test (SIN-test) som bestod av tre deltest da?r enstaviga ord presenterades i en ofo?rdelaktig miljo? besta?ende av ro?ster som talande i mun pa? varandra.

Valet av uppsatsämne växte fram under den senare delen av vår utbildning, bl. a. genom en föreläsning av leg psykolog, fil dr Alain Topor, men även efter tema kursen Psykiska funktionshinder och välfärd. Det gav oss en inblick i problematiken kring psykiskt funktionshinder med missbruksproblematik. Gruppen betraktas av de professionella och belyses i media, som en utav de mest svårbehandlade och utsatta grupperna i samhället (SOU 1999:1).