Interdisciplinärt examensarbete inom lärarutbildningen, 15 hp.

Mental trötthet (eng. fatigue) efter en lindrig traumatisk hjärnskada (mTBI) innebär stora handikapp i vardagen för drabbade individer. En koppling mellan den subjektiva upplevelsen av mental trötthet och relaterade kognitiva områden har dock visat sig svårt att finna. Syftet var att undersöka om det förelåg en prestationsnedsättning i IVA+plus (ett test för kontinuerlig prestation som mäter bibehållen uppmärksamhet och inhiberingsförmåga) och högt självskattad trötthet hos en patientgrupp diagnosticerad med mTBI. Vidare var syftet att undersöka huruvida det fanns ett samband mellan dessa mått.

I tal modifierar vi ofta det vi säger med små ord som ju, väl och nog. Gemensamt för dessa ord är att de inte tillför nytt informationsinnehåll till själva utsagan, utan snarare anger talarens inställning till den. Det har tidigare forskats en hel del kring dessa små ord, som fått skiftande benämningar, till exempel talaktsadverbial och modala satsadverbial. SAG, Svenska Akademiens grammatik, kallar dem modala satsadverbial.Jag blev intresserad av att undersöka om dessa ord fungerar så som tidigare forskning visat i ett autentiskt talspråksmaterial, både vad gäller deras funktioner och var i satsen de förekommer. Syftet med denna uppsats är därför att undersöka hur frekventa ju, väl, la och nog är i ett så kallat GSM-samtal, vilka funktioner de har där och var i satsen de förekommer.

Syftet med undersökningen var att undersöka hur lärare undervisar i den grafritande räknarens funktioner och hur eleverna faktiskt använder den. Detta har undersökts genom att låta lärare och deras elever besvara enkätformulär. Resultatet visar att eleverna använder räknaren som deras lärare instruerar dem att göra. Lärarens attityd till räknaren påverkar också eleverna att använda den på det sätt som läraren antyder att den borde användas. Denna undersökning knyter samman den tidigare forskning som gjorts kring, å ena sidan, hur räknaren används av eleverna och, å andra sidan, hur lärare undervisar om dess funktioner.

Att köra bil är en komplex uppgift som kräver mycket av förarens kognitiva processer. I dagens samhälle finns det system som ska stödja säkerheten vid bilkörning och ett exempel på ett sådant system är navigationssystem som ska hjälpa föraren att hitta vägen till en destination. Det finns dock en risk att ett navigationssystem kan belasta förarens uppmärksamhet och andra kognitiva processer. Det är därför av vikt att det finns tillfredsställande metoder för att mäta förarens belastning på. Arbetet är en litteraturstudie som syftar till att kritiskt granska och jämföra två av dessa metoder, sekundära uppgifter och NASA TLX, i samband med bilkörning och navigationssystem.

Fysisk aktivitet i undervisningen och dess inverkan på elevers kognitiva förmågor upplever vi som ett väsentligt inslag i grundskolans tidigare år. Syftet med studien har varit att undersöka omfattningen av lärares uppfattningar kring denna inverkan samt deras åsikter kring detta arbetssätt och dess effekter. Metoden som använts har varit kvantitativ med en kvalitativ del och har utgått från en enkät med såväl kvantitativa som kvalitativa frågor. Enkäten delades ut till lärare i nio olika grundskolor i två kommuner i Västra Götalands län. Genom enkäten har vi undersökt utbredningen av lärarnas åsikter kring fysisk aktivitet i undervisningen och även gett dem utrymme att motivera och förklara sina åsikter.Resultatet av studien visar att majoriteten av lärarna anser att fysisk aktivitet i undervisningen har en positiv inverkan på elevers kognitiva förmågor såsom koncentration, minne och lärande.

Utvecklingen inom intelligenta hem med produkter som avser ljud och bild ga?r snabbt frama?t. Ett stort problem fo?r konsumenter a?r att veta vilka produkter som ska ko?pas fo?r att fa? de funktioner och egenskaper man a?r ute efter. Da?rfo?r ma?ste en va?gledning info?r inko?p go?ras.Fo?r att kunna go?ra en va?gledning info?r ett inko?p har en nula?gesanalys av produkter, tekniker och system gjorts.

I och med det enorma användningsområdet av datorsystem i dagens samhälle finns många typer av användare och uppgifter att designa för. Genom designriktlinjer kan utvecklare få referenser och guidning för att skapa användbara applikationer från början. På så vis kan tid sparas i utvecklingsprocessen. Från och med puberteten då människan kan anses vara vuxen ändras förmåga till andraspråksinlärning, trots detta finns det människor som lär sig andraspråk i vuxen ålder. Kunskap kring vad dessa skillnader beror på måste användas i designen av en andraspråksinlärningsapplikation för att tillgodose människans kognitiva förmågor.

I januari 2007 släpptes Windows Vista i Sverige. Huvudsyftet med denna rapport var att identifiera de nya funktionerna i Windows Vista och med hjälp av lämpligt ramverk analysera hur dessa funktioner påverkar användaren i sitt vardagliga bruk med datorn. Studien inleddes med att vi identifierade Windows Vistas nya funktioner och gränssnitt genom en litteraturstudie från Microsoft och genom eget arbete med Vista installerat på våra datorer. Sedan gjordes ett urval av funktioner som vi ansåg representera det nya gränssnittet i Vista. Efter litteraturgranskningen av Vista införskaffades relevanta teorier och modeller som kunde appliceras för att mäta användbarheten av Vistas nya funktioner.

Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att genom en litteraturgranskning undersöka om ökad fysisk aktivitet har något samband med inlärningen och skolprestationerna hos barn i åldrarna 6-12 år. Metod: Litteratursökningen i databaserna CINAHL och Academic Search Elite resulterade i 15 artiklar som publicerats de senaste fem åren. Artiklarna har kvalitetsgranskats och därefter sammanställts. Resultat: Fysisk aktivitet i samband med inlärning har i ett flertal studier visat sig leda till positiva resultat genom snabbare svarstid, noggrannhet och uppmärksamhet. Barnen som deltog i aeroba aktiviteter blev mer uthålliga och kunde behålla fokus längre vid de kognitiva testerna.

Syftet med uppsatsen är att historiografiskt analysera forskning gjord kring prästfrurollen och prästgården som företeelser och institutioner i den svenska kyrkan från reformationstidevarvet till början av 1900-talet. Båda har varit väsentliga delar av den så kallade prästgårdskulturen men tappat mycket av sin betydelse idag, det ställs inte längre några särskilda förväntningar på prästfruars engagemang i församlingen och majoriteten av landets prästgårdar har sålts till privatpersoner. De båda har dessutom varit starkt länkade till varandra. Vad har de haft för funktioner? Hur och varför har dessa funktioner förändrats?Prästfrun verkar länge ha varit en anonym person i den svenska kyrkohistorien men har nu börjat träda fram, till exempel i den forskning som utgår från ett genusperspektiv.

Detta examensarbete behandlar ämnet dramapedagogik och vilken funktion, position och status ämnet har haft i de läroplaner som utgivits från och med Läroplan för grundskolan 1962 (Lgr62). Materialet som undersökts är framför allt kapitlet Svenska i samtliga läroplaner, men även den allmänna delen och ett antal debattartiklar om ämnet drama i skolundervisning. Den tidigare forskningen som gjorts inom samma område är inte omfattande och berör inte ämnet ur vår vinkling, vilket gör vårt examensarbete relevant och spännande. Tidigare forskning visar att dramapedagogik i skolundervisning generellt har haft en låg position, både över tid och utanför Sverige. Samtidigt visar forskning hur gynnsamt drama i undervisning är för lärandet och att estetiska skolämnen fyller en funktion i dagens informationstäta samhälle, som stöd för att tolka och bearbeta all information som omvärlden ger oss.Som grund för arbetet har vi använt läroplansteori, eftersom det ger en förståelse över hur våra forskningsobjekt, läroplanstexterna, är uppbyggda.

Samhällsfunktioner och andra typer av tjänster erbjuds i allt högre grad via webben. För att inte riskera att stänga vissa grupper ute från de fördelar denna utveckling erbjuder, behöver tjänster på webben göras tillgängliga även för grupper med särskilda behov. Gemenskap och delaktighet även för grupper med särskilda behov kännetecknar ett demokratiskt IT-samhälle. Förmågan att hantera tid är central i människans liv. Webbtjänster som vill erbjuda sina användare kognitiv tillgänglighet måste ta hänsyn till tidsförståelse som en kognitiv aspekt.

Bakgrund: Fibromyalgi är ett syndrom och ett kroniskt tillstånd som orsakar smärta, ömhet och stelhet i rörelseorganen. Fibromyalgi karaktäriseras också av sömnstörningar, fatigue, ångest, depression och problem med tarmfunktionerna. Syfte: Att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med fibromyalgi och vilka copingstrategier de använder för att hantera sin situation. Metod: Litteraturstudie med deskriptiv design. Resultat: Kvinnor med fibromyalgi upplevde en oförutsägbar fluktuerande och utbredd smärta, en ständigt närvarande fatigue, stelhet samt kognitiva svårigheter.

Ett ökat användande av sociala medier har möjliggjort en ny arena för HR-funktioner och deras arbete med HR-frågor. Då det idag finns ytterst lite forskning inom området upplevde vi det intressant att studera hur sociala medier används inom HR-funktioner samt eventuella egenskaper som påverkar arbete med olika HR-processer. Vi valde att konstruera en webbankät med syftet att kartlägga användandet och erfarenheter bland HR-funktioner. Enkäten skickades ut till 113 HR-funktioner runt om i Sverige och vi erhöll 42 svar. Respondenternas samlade svar visade att ungefär lika många använde respektive använde inte sociala medier i sitt HR-arbete.