Beata Izabella Tarczynska (2012). Utan självkänsla inget lärande- en fenomenologisk fallstudie om elevernas upplevelser av undervisning (With no esteem no learning- a fenomenological case studies on students`perceptions of teaching). Pedagogik, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö högskola. Uppsatsen är en fallstudie inspirerad av fenomenologi och baserad på elevernas upplevelser av undervisningsmetoder, innehåll och självuppfattning i relation till undervisningen. Studien syfte är att bidra med kunskap och insyn i elevernas egna upplevelser av undervisning. Ett annat syfte är att förstå hur undervisningsmetoder påverkar elevernas självkänsla.

Då befolkningen blir allt äldre ökar andelen personer som drabbas av demenssjukdom. Att drabbas av demens innebär att kognitiva funktioner försämras. Kommunikationsproblem och problem med daglig livsföring, personlighetsförändringar, brister i empatisk förmåga och svårigheter att kontrollera känslor kännetecknar sjukdomsbilden. Det är av betydelse att finna icke-farmakologiska behandlingar då medicinering inte ger önskat resultat. Syftet med denna litteraturstudie var att få ökad kunskap om hur musik påverkar personer med demenssjukdom.

Trots en hög andel unga med psykosomatiska besvär visar statistiken även att ungdomar generellt upplever sig ha en god psykisk hälsa, ett gott humör, god självkänsla och en god framtidstro. Denna studie fokuserar på att utforska hur varaktiga mönster av stresshanteringsstrategier hos ungdomar kan relateras till deras subjektivt upplevda välbefinnande i termer av affektiva tillstånd och kognitiva bedömningar av livstillfredsställelse. En enkätundersökning genomfördes med 104 deltagare, varav 80 kvinnor, i åldrarna 15 till 19 år. Mätinstrument som användes var svenska versioner av COPE Inventory, Positive and Negative Affect Schedule och Satisfaction With Life Scale. Resultatet visade att emotionsfokuserade copingstrategier i högre grad än respektive problemfokuserade strategier predicerade välbefinnande, vilket skiljer sig från tidigare resultat där de senare stått för detta samband främst i studier med vuxna.

Abstract: The purpose of this study was to examine the process of overtraining syndrome as a part of development in sports and careers. It is based on theories about overtraining syndrome and athlete career transitions. The intention was to find patterns that illustrate critical factors in the athlete career for overtraining syndrome to occur, but also for preventing overtraining syndrome to emerge and for rehabilitation.The Informant was a 19 years old man who had completed his studies at a Swedish sports-?gymnasium?. Two semi structured interviews were made, the second as a following up interview.

Syftet med vår studie var att från elever i skolår 5 och dess pedagoger, få en beskrivning av hur den fysiska aktiviteten ter sig i klassrummet. Bakgrundstanken var att fysisk aktivitet påverkar vår kropp fysiskt och psykiskt vilket kan ha ett samband med skolprestationerna. Om fysisk aktivitet har en gynnsam effekt på elevens kognitiva utveckling, hur praktiseras då denna i klassrummet i de högre åldrarna? Utifrån vårt syfte att få en aktivitetsbeskrivning och åsikter om denna från några pedagoger och deras elever, valde vi att intervjua pedagogerna och utföra en enkätundersökning bland eleverna.Det huvudsakliga resultatet visar att pedagogerna inte planerar undervisningen med tanke på elevernas rörelsebehov men att deras arbetssätt ibland ändå medför viss fysisk aktivitet som genom förflyttningar. Eleverna önskar mer fysisk aktivitet och många av eleverna tycker inte att deras behov tillfredsställs.

Introduktion: När en person drabbas av demens börjar den kognitiva förmågan att svikta. Detta leder till att kommunikationsförmågan kan bli försämrad vilket kan skapa missförstånd i omvårdnaden. Som sjuksköterska är det viktigt att ha kunskap om sjukdomen samt hur en konversation med en person som har demens ska genomföras för att missförstånd inte ska uppstå. Syfte: Beskriva olika kommunikationsformer för personer med demens. Metod: Litteraturstudien var grundad på vetenskapliga artiklar.

Sammanfattning Syftet med den här studien var att undersöka hur ett antal barn samspelar när de ställdes inför ett problem. Barnen i studien videoinspelades när de arbetade med ett tangrampussel under fem minuter. Vårt syfte var att undersöka vilka faktorer som påverkar barnens förmåga att lösa uppgiften. Vi analyserade därefter grupperna i ett större perspektiv utifrån deras samspel och resultat av uppgiften. Vi utgick ifrån följande lärandeteorier, behavioristiska teorier, förmedlingspedagogik, kognitiva teorier, konstruktivistiskt perspektiv och sociokulturella teorier.

Inom ambulanssjukvården utsätts personalen dagligen för olika stressmoment och detta kan leda till att ambulanssjuksköterskor drabbas av posttraumatiskt stress syndrom. Flera olika stressfaktorer påverkar arbetet och därmed den enskilde ambulanssjuksköterskans psykiska och fysiska hälsa. Syftet med denna litteraturstudie är att belysa yrkesrelaterade stressfaktorer inom ambulanssjukvården och vilka copingstrategier som ambulanssjuksköterskan använder sig av i sitt dagliga arbete. Studien har en deskriptiv design och genomfördes som en litteraturstudie. Vi har använt oss av tre olika databaser, PsycINFO, PubMed och CINAHL.

Syftet med min studie är att undersöka och beskriva pedagogers uppfattningar om lekarbete och barns utveckling efter deras lekarbete i förskolan. Att följa några barn som får lekarbete och genom pedagogerna runt barnen se om de tycker att det sker en utveckling hos barnen under och efter genomfört lekarbete. Jag intervjuade fem förskollärare och en barnskötare genom att använda mig av halvstrukturerade intervjuer, indirekt har observationer varit en del av undersökningen eftersom deltagarna ombads observera barnen före intervjuerna. Sammanfattningsvis pekar resultatet på att pedagogerna såg att barnens självkänsla, deras sociala förmåga och deras språkliga och kognitiva utveckling ökade. Men de konstaterade framförallt att barnens självkänsla och självförtroende påverkades mest av lekarbetet. Lekarbete är oftast en bland flera åtgärder i barnets åtgärdsprogram.

Stroke innebär ofta fysiska, kognitiva och beteendemässiga funktionsnedsättningar som påverkar både den drabbade och dennes familj. Tonåringar, speciellt flickor, anses ha störst risk att utveckla emotionella problem när föräldern blivit sjuk. Förälderns stöd till barnet är väsentligt men även sjukvårdspersonalens. I denna studie undersöktes hur barn uppmärksammas till strokedrabbade föräldrar samt vilket stöd som erbjuds. Fem överläkare och fem sjuksköterskor på en neurologisk rehabiliteringsklinik i Mellansverige intervjuades.

Bakgrund: Multiresistenta bakterier (MRB) ?r bakterier som har skapat resistens mot antibiotika. Antibiotikaresistens har blivit ett globalt problem som leder till att vissa infektioner blir allt sv?rare att behandla. Problemet har ocks? blivit alltmer omtalat, och det arbetas aktivt f?r att f?rhindra fortskridande utveckling.

Syftet med studien har varit att introducera den kognitiva receptionsteorin om textvärldar (Text World Theory) samt undersöka utifrån vilka textvärldar barnen på en förskola i Mellansverige interagerar med upplästa texter.Studien har genomförts på avancerad nivå inom Högskolan Dalarnas lärarprogram där huvudområdet varit pedagogiskt arbete. Detta är en kvalitativ studie i vilken två observationer samt två samtal med barngrupp med åldersintervallen tre till sex år har dokumenterats och därefter analyserats i relation till ovan nämnda teori.Av analyser framkommer att öppna frågor i större utsträckning leder till ett byggande av föreställningsvärldar och även en mer avancerad dialog med den diskurs författaren utgår från, än då givna ingångar är utgångspunkten. Studien visar även på att barnen redan tidigt har en avancerad förmåga till textrörlighet samt att de är multimodala i sitt tolkande av texter beroende på vilka textvärldar de relaterar till..

Diskussioner kring kulturell ma?ngfald har la?nge varit och a?r fortfarande ho?gaktuellt i arbetsmarknadspolitik och organisationer. Da? majoriteten av tidigare forskning har fokuserat pa? de organisatoriska utfall som kulturellt ma?ngfaldiga ledningsgrupper genererat i, motiverades en studie som underso?ker arbetsprocessen. Trots ett allt sto?rre uttalat intresse fo?r ma?ngfald i fo?retagsledningar finns fortfarande brister i praktiken, och tidigare forskning har lyft fram ba?de fo?r- och nackdelar med kulturell ma?ngfald i arbetsgrupper.

Kännedom om Omega-3 började med att man upptäckte att omega-3 har en effekt på kardiovaskulära sjukdomar, sedan dess har man börjat utforska allt fler områden där omega-3 har visat sig ha en positiv effekt. Syftet med den här uppsatsen är att undersöka huruvida Omega-3 har en effekt på demens och den vanligaste demenssjukdomen Alzheimer. Demens orsakas bland annat av en omfattande celldöd i hjärnan och uttrycker sig genom att minnet och kognitionen blir gradvis försämrat eftersom det episodiska minnet är försämrat hos dementa. Alzheimer i sin tur har visat sig ha låga nivåer av DHA i hippocampus. Studier har visat att ett intag av fisk och Omega-3 kan förebygga en uppkomst av demens och Alzheimer och förbättra den kognitiva försämringen som sker vid demenssjukdom.

Syftet med denna litteraturöversikt var att undersöka hur arbetsterapeuter använder lek som intervention för barn med funktionsnedsättning. För att besvara syftet valde författarna att göra en litteraturöversikt för att skapa kunskap inom det valda problemområdet. Litteratursökning gjordes i databaserna CINAHL, PubMed, PsykINFO och AMED-EBSCO och resulterade i att 12 artiklar valdes ut. Data som framkom analyserades under tre kategorier utifrån Case-Smith et al. (1996) modell med lekbaserade interventioner.