Sök:

Sökresultat:

928 Uppsatser om Kognitiva förmćgor - Sida 58 av 62

AnvÀndning av prototypingverktyg för uppbyggnad av kognitiva kommunikationsexperiment. : Ett demonstrationsexempel.

Att fÄ support eller att tolka information via telefon kan ibland vara problematiskt. Eftersom individer uppfattar och tolkar saker pÄ olika sÀtt kan det vara svÄrt att förklara nÄgot. Genom att förklara nÄgot man ser framför sig, för nÄgon annan, som i sin tur ska tolka och förstÄ vad det Àr som sÀgs, kan ibland vara problematiskt för bÄda parter. Syftet med denna uppsats i informatik Àr att testa hur en experimentuppsÀttning kan se ut. Experimentet gÄr ut pÄ att undersöka hur kommunikation kan uppstÄ verbalt nÀr en person ska förklara ett skÀrminnehÄll.

Stress och personlighetens relation till prestation efter olika mÀngd trÀning i topprepsklÀttring inomhus

AbstraktFÀrdigheter utvecklas gradvis vid trÀning och fördelarna som erhÄlls Àr mÄnga. Utförandet gÄr snabbare, blir mer korrekt och den kognitiva belastningen tros minska. Utvecklandet av fÀrdigheter kan dock pÄverkas av individens personlighet och faktorer som setts kunna bidra till stress och prestation. Denna studie undersökte betydelsen av upplevda krav, kontroll och socialt stöd enligt en teoretisk modell framtagen av Karasek och Theorell som reviderats av Perski samt personlighet (Eysenck, EPQ-R: extraversion, neuroticism) avseende resultaten pÄ teoretisk respektive praktisk prestation efter olika mÀngd trÀning. Prestation mÀttes med svenska klÀtterförbundets praktiska och teoretiska standardprov som anvÀnds vid uppklÀttring för topprepskort.

"Kan vi köpa den bilen, mamma?" : En studie om hur förÀldrar upplever att deras barn pÄverkas av tevereklam

I dagens konsumtionssamhÀlle bombarderas tevepubliken stÀndigt med reklamfilmer om olika produkter och tjÀnster. Trots ett konvergerande medielandskap med en uppsjö nya teknologiska innovationer har televisionen bevarat sin starka stÀllning i de svenska folkhemmen och Àr fortfarande det mest frekvent anvÀnda mediet bland barn. Med gemensamt intresse för reklam och dess pÄverkan som utgÄngslÀge förde Piagets teori om barnets kognitiva utveckling oss in pÄ att nÀrmare undersöka hur barn pÄverkas av tevereklam sett ur ett förÀldraperspektiv. Syftet med studien var att bidra till en ökad förstÄelse kring hur förÀldrar upplever att barn pÄverkas av tevereklam som sÀnds med intentionen att sÀlja produkter.För att besvara forskningsfrÄgan genomfördes en totalundersökning pÄ en avgrÀnsad population bestÄende av förÀldrar med barn mellan fyra och sex Är pÄ nio förskolor i Karlstad. Till vÄr hjÀlp tillÀmpades tvÄ olika metoder - enkÀtundersökning och samtalsintervjuer.Totalt fanns det 227 presumtiva respondenter i populationen varav 85 förÀldrar valde att medverka i studien. Vi nÀrmade oss forskningsfrÄgan genom att mÀta samband och olikheter i pÄverkan mellan en rad olika faktorer sÄsom konsumtionsmÀngd, Älder och föredragen kanaltyp.

Olle Àr en svag lÀsare. En kvalitativ studie av ÄtgÀrder vid lÀs- och skrivsvÄrigheter

Syfte: Syftet med undersökningen Àr att kartlÀgga vilka insatser som formuleras i ÄtgÀrdsprogram för elever i lÀs- och skrivsvÄrigheter samt hur dessa kan förstÄs. Vidare Àr syftet att undersöka hur ett antal lÀrares diskuterar kring ÄtgÀrder avsedda att stimulera lÀs- och skrivutveckling.Teori och metod:Studiens teoretiska utgÄngspunkt och kunskapsansats Àr det sociokulturella perspektivet. Centralt i detta perspektiv Àr att man intresserar sig för hur individer och grupper tillÀgnar sig och utnyttjar fysiska och kognitiva resurser, och fokus Àr pÄ samspelet mellan individ och kollektiv. Studien har ocksÄ inslag av diskursanalys. SprÄket Àr centralt, dÄ det inte enbart Äterger utan Àven formar verkligheten.

FrĂ„n monolog till dialog - En kvalitativ studie om dynamiken mellan ledaren och organisationskulturen inom RĂ€ddningstjĂ€nsten i Ängelholm

Vi har gjort en kvalitativ undersökning med explorativ ansats, av ledarskapet inom Ängelholms brandstation. Materialet grundar sig pĂ„ fyra intervjuer samt tvĂ„ observationsdagar. Vi har valt att se pĂ„ hur organisationen, kulturen och ledaren pĂ„verkar varandra, men ocksĂ„ hur man som ledare vĂ€ljer ledarstil beroende pĂ„ situationen. Utöver detta har vi nuddat vid de krafter och de premisser som möjliggör en större förĂ€ndring i organisationen. De teorier vi har anvĂ€nt Ă€r Alvessons organisationskultur samt Philipsons teori om vĂ€rden.

Samverkan för jÀmstÀlldhet : En studie om förÀldrars uppfattning om förskolans jÀmstÀlldhetsarbete

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet Àr att undersöka idrottslÀrares uppfattning av interaktiva spel i undervisningen i idrott och hÀlsa, samt ta reda pÄ huruvida de anser att interaktiva spel har en plats i idrott och hÀlsa. VÄra frÄgestÀllningar Àr: Vilken erfarenhet hade deltagarna sjÀlva av interaktiva spel och varför tog de in det i undervisningen i idrott och hÀlsa? Vilka hinder och möjligheter med avseende pÄ anvÀndandet av interaktiva spel ser lÀrare i idrott och hÀlsa? Vad anser deltagarna i vÄr studie att eleverna lÀr sig av interaktiva spel i idrottsundervisningen?MetodFör att fÄ ut sÄ mycket information som möjligt anvÀndes en kvalitativ riktat öppen intervju. I studien ingick fem deltagare. Samtliga deltagare var utbildade idrottslÀrare men en deltagare var ocksÄ filosofie doktor i idrott och hÀlsa och har anvÀnt interaktiva spel utanför skolan med ungdomar.

PenningtvÀtt - en studie om varför revisorer anmÀler fÄ fall av penningtvÀtt

Problemdiskussion: Revisorer riskerar att stöta pÄ penningtvÀtt i allt större omfattning dÄ kriminella hittar nya vÀgar för att undkomma upptÀckt. Trots detta stÄr revisorer endast för ett fÄtal av de totala anmÀlningarna som görs Ärligen. TvÄ viktiga faktorer som har uppmÀrksammats i problemdiskussionen Àr kunskap om penningtvÀtt och kundrelation som bÄda kan pÄverka revisorns anmÀlan av penningtvÀtt.Problemformulering: Vilka Àr de frÀmsta faktorerna till att revisorer anmÀler fÄ fall av penningtvÀtt?Syfte: Syftet med denna studie Àr att öka förstÄelsen till varför inte revisorer anmÀler fler fall av penningtvÀtt och vilka faktorer som kan orsaka detta. UtifrÄn vÄra iakttagelser vill vi belysa problematiken revisorer stÄr inför nÀr dessa ska hantera detta brott.

Köpcentrum som upplevelserum : Hur pÄverkas konsumenter av miljöattribut?

Att shoppa har blivit en utav vÄra allra vanligaste ledighetssysslor. Konsumenter rör sig obehindrat mellan butiker och dess olika miljöer, ofta pÄ ett slumpmÀssigt sÀtt. FrÄgan Àr hur mycket slump det faktiskt Àr hur miljöerna fÄr konsumeter att mÄ och att röra sig. Vi har valt att observera konsumenter för att se hur miljön pÄverkar till bÄde aktiva beslut och kognitiva beslut. Miljön ska skapa rÀtt kÀnslor hos konsumenter för att de ska trivas i miljön samt ÄtervÀnda till den.TjÀnstemiljö Àr ett allt mer centralt begrepp för företag, eftersom det ses som en funktion att skapa avsedda kÀnslor genom att avbilda en annan verklighet.

Barns lÀrande

Abstract Malmberg, Linda (2010). Barns lÀrande. Malmö högskola: LÀrarutbildningen. Vi har genom vÄr utbildning fÄtt lÀra oss vad som förvÀntas av oss nÀr vi kommer ut i arbetslivet som blivande lÀrare. Vi har utgÄtt frÄn ett genus/klass/etnicitetsperspektiv nÀr det gÀller utbildningen. Att se helhetsbilden i barns lÀrande och utveckling har spelat en central roll.

Lust eller olust - Sex elever med neuropsykiatriska funktionsnedsÀttningar lyfter fram betydelsefulla faktorer för sitt lÀrande, Delight or discomfort - Six students with neurodevelopmental disorders account for meaningful factors associated with their le

Dagens skola Àr kunskaps- och mÄlinriktad och undervisningen behöver anpassas efter varje individs individuella behov. Broar behöver byggas mellan olika forskningsfÀlt. Studiens utgÄngspunkt Àr det sociokulturella perspektivet, dÀr den kognitiva utvecklingen Àr knuten till kulturella, sprÄkliga och sociala sammanhang. Syftet med studien Àr att undersöka vilka faktorer sex elever med funktionsnedsÀttning anser frÀmjar deras lÀrande och utifrÄn dessa faktorer lyfta fram gynnsamma pedagogiska metoder. Vidare Àr syftet att se vilken betydelse eleverna anser att motivation och kÀnslotillstÄnd har för lÀrandet.

Mental trÀning. för vem, nÀr och hur? : en studie om lÀrares och simtrÀnares arbete med mental trÀning

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med denna studie har varit att undersöka hur idrottslÀrare och simtrÀnare arbetar med mental trÀning. De mer preciserade frÄgestÀllningarna var: Hur viktig anser simtrÀnare och idrottslÀrare att elevers respektive simmares mentala kapacitet Àr? Hur genomför simtrÀnare och idrottslÀrare mental trÀning? Hur arbetar simtrÀnare och idrottslÀrare med feedback och motivation? Hur utvÀrderar simtrÀnare och idrottslÀrare sin mentala trÀning?MetodFör att uppfylla syftet med studien, valdes kvalitativ intervju som metod. Intervjuer genomfördes med tre idrottslÀrare och tvÄ stycken simtrÀnare. Urvalet skedde genom ett strategiskt urval utifrÄn i förvÀg bestÀmda kriterier.

F?rskoll?rares m?te med autismdiagnostiserade barn - En empirisk studie

Antalet barn med autism ?kar i samh?llet, det finns minst en elev med autismdiagnosen i varje skolklass enligt. Det ?r dock oklart hur m?nga barn i f?rskole?ldern kan ha autism, men inte f?tt diagnosen p? grund av att de inte utreds i tidig ?lder enligt Socialstyrelsen (2022). Den h?r studien har f?r avsikt att belysa f?rskoll?rares upplevelser och erfarenheter i m?tet med barn som har autism.

Övervikt och fetma - erfarenheter av ett rehabiliteringsprogram

Övervikt och fetma ökar i Sverige och i vĂ€rlden vilket utgör ett allt större hot mot mĂ€nniskors hĂ€lsa. Tidigare forskning har ofta fokuserat pĂ„ effekter av olika viktminskningsinterventioner. Hur mĂ€nniskor upplever att delta i olika interventionsprogram Ă€r inte lika ofta i fokus. Studien Ă€r genomförd efter att informanterna deltagit i ett 18-mĂ„nader lĂ„ngt rehabiliteringsprogram dĂ€r kognitivt och lösningsfokuserat förhĂ„llningssĂ€tt tillĂ€mpats. Hörnstenar i programmet Ă€r mat-, motions-, vilo/avslappningsvanor samt tillĂ€mpning av kunskaper frĂ„n kognitivt/lösningsfokuserat förhĂ„llningssĂ€tt, framförallt sambanden tanke-kĂ€nsla-handling.Syftet med denna studie var att belysa om personer med övervikt/fetma har upplevt nĂ„gon förĂ€ndring av vanor och tankemönster genom att delta i ett rehabiliteringsprogram.Metod: Studien har en deskriptiv design och omfattar tvĂ„ metoder för datainsamling, dels en enkĂ€t med bĂ„de öppna och slutna frĂ„gor, dels en kvalitativ intervju.

VÄldtÀkt- vad blir konsekvenserna och hur arbetar man med dem som kurator?

Vi har fÄtt i uppdrag av enhetschef Viveca Ekdahl-Lindgren vid kvinnokliniken pÄ Sahlgrenska universitetssjukhuset, att undersöka hur stöd och behandling av patienter som utsatts för vÄldtÀkt ser ut. Syftet med uppsats Àr att beskriva metoder för hur man som kurator kan arbeta med de psykosociala konsekvenser som inte sÀllan efterföljer en vÄldtÀkt. För att uppnÄ vÄrt syfte har vi följande frÄgestÀllningar:1. Vilka blir de psykosociala konsekvenserna för de kvinnor som varit utsatta för vÄldtÀkt?2. Hur kan man som kurator arbeta med dessa konsekvenser?Uppsatsen Àr en kvalitativ studie dÀr vi genomfört fyra intervjuer med kuratorer inom hÀlso-och sjukvÄrden. Vi har Àven genomfört en litteraturstudie för att inhÀmta kunskap som ett komplement till vÄra intervjuer samt för att bli mer insatta i vÄrt forskningsomrÄde.

Attityd till könsneutrala pronomen Hen : Kognitiva, affektiva och beteendemÀssiga aspekter pÄ ordet hen

Abstrakt: Sedan en tid tillbaka pÄgÄr en intensiv debatt i Sverige kring könsneutrala ordet Hen och om man överhuvudtaget ska anvÀnda sig av ett könsneutralt ord och undvika att benÀmna kön i en del sammanhang. Syftet med denna undersökning var att undersöka hur könsneutrala pronomen ? Hen pÄverkar mÀnniskors attityder. Det Àr en kvantitativ studie i experimentell design, utförd genom enkÀtundersökningar dÀr frÄgor om kÀnslor, beteende och uppfattningar om ordet Hen efterfrÄgas. Antas det generellt att en text handlar om mÀn Àven om det inte Àr definierat? Blir samhÀllet mer förutsÀttningslöst med anvÀndning av könsneutrala ordet hen? Attityder Àr inte lÀtta att förutspÄ, mÀnniskor vet vad som Àr rÀtt och fel men agerar inte alltid utifrÄn sin vetskap, samt med tillrÀckligt stor pÄverkan kan en person Àndra sin attityd.

<- FöregÄende sida 58 NÀsta sida ->