Sökresultat:
928 Uppsatser om Kognitiva förmćgor - Sida 52 av 62
AnvÀndbarhet för e-lÀromedel : anpassning för olika lÀrstilar
Vid utveckling av elektroniska lĂ€romedel Ă€r anvĂ€ndbarhet en viktig faktor. Vad som Ă€r anvĂ€ndbart Ă€r beroende av anvĂ€ndarens behov och förutsĂ€ttningar och lĂ€romedel har ofta en heterogen mĂ„lgrupp. MĂ„let med den hĂ€r undersökningen har varit att besvara frĂ„gan hur e-lĂ€romedel kan anvĂ€ndbarhetsanpassas för olika lĂ€rstilar. Undersökningen har genomförts med hjĂ€lp av litteraturstudier samt intervjuer med lĂ€romedelsförlag. Delar av Dunn & Dunns lĂ€rstilsmodell, specifikt sinnespreferens och informationsÂbearbetning, har relaterats till aktuella riktlinjer för anvĂ€ndbarhet i e-lĂ€romedel.
Skönlitteratur - en möjlighet i matematik
AbstractArbetets art: C- uppsatsSidantal: 44Titel: Ăr man ?sĂ€r? bara för att man inte kan? - En studie av hur man placerar elever i behov av sĂ€rskilt stöd i skolan. Författare: Pauline Bengtsson och Helena StrandkvistHandledare: Ann- Sofi RĂ„stamDatum: Höstterminen 2005Bakgrund: VĂ„r studie grundas pĂ„ hur och var man placerar elever i behov av sĂ€rskilt stöd. Vi har tittat pĂ„ tvĂ„ skolor i samma kommun. Den ena skolan kallar vi för skola A, dĂ€r Ă€r eleverna i behov av sĂ€rskilt stöd placerade i grundskolan.
Barnens förvaringsbÀnk LEKà : En förvaringslösning med lek och barnens behov i fokus, framtagen genom en anvÀndarcentrerad produktutvecklingsprocess
LEKà Àr en förvaringslösning för leksaker och redskap för utomhusbruk inom barnomsorgoch skola. Förvaringen av leksakerna och redskapen sker i en förvaringsbÀnk pÄ ergonomiskhöjd för barnen. Konceptet för lösningen baseras pÄ att nÀra och lÀttillgÀnglig förvaringförenklar anvÀndning. LEKà Àr ett redskap för fri lek. Den fria leken Àr en förutsÀttning förmognad hos barn och bidrar till gynnsam miljö för lÀrande.
FÀrsk fika eller skitiga kalsonger ? vÀlj sjÀlv! En kvalitativ studie om betydelsefulla förÀndringsfaktorer
KriminalvÄrdens har som mÄl att minska brottsligheten och öka mÀnniskors trygghet i samhÀllet. NÀr en person döms till en frivÄrdande pÄföljd som t.ex. skyddstillsyn kan domen vara förenad med ett behandlingsprogram. En person som Àr dömd till fÀngelse erbjuds möjlighet att medverka i ett behandlingsprogram under vistelsen. Det finns olika typer av program för olika typer av kriminalitet eller missbruksproblematik och personalen arbetar aktivt för att motivera klienterna till att delta i ett behandlingsprogram.
HÄllbarhetsredovisning ur ett institutionellt perspektiv
HÄllbar utveckling har i dagens samhÀlle blivit ett etablerat begrepp. BÄde politikerna och allmÀnheten arbetar aktivt för att uppnÄ hÄllbar utveckling i vÀrlden.I och med att samhÀllets intresse för en hÄllbar samhÀllsutveckling ökar har det lett till att företagen mer och mer börjat engagera sig för en hÄllbar verksamhetsutveckling dÀr man försöker ta ett socialt ansvar. Intressenterna till företagen krÀver att företagen redovisar mer relevant information nÀr det gÀller hÄllbar affÀrsutveckling. Denna typ av redovisning kallas för hÄllbarhetsredovisning.HÄllbarhetsredovisning Àr av ett globalt intresse men vi har valt att avgrÀnsa studien till att utifrÄn den institutionella teorin belysa vad som pÄverkar utvecklingen av hÄllbarhetsredovisningen i Sverige.Denna studie visar att de tre pelarna reglerande, kognitiva och normativa i den institutionella teorin gemensamt bidrar till utvecklingen av hÄllbarhetsredovisningen. Detta kan vi se genom att det har uppstÄtt regelverk, riktlinjer som har pÄskyndat och pÄverkat vÄra vÀrderingar, normer angÄende hÄllbarhet och hÄllbarhetsredovisningar.Det finns ett flertal riktlinjer, lagar, rekommendationer och förslag angÄende hÄllbarhetsredovisningar som olika organisationer har utvecklat.
Effekten av fluorlack pÄ karies hos barn och ungdomar
I Sverige bera?knas 130 000 ma?nniskor leva med en medelsva?r till sva?r demenssjukdom. Demens a?r en o?vergripande diagnos fo?r en samling sjukdomar da?r kognitiva nedsa?ttningar a?r utma?rkande och kommunikativa fo?rma?gor pa?verkade. I tidigare studier har det underso?kts hur personer med demens kommunicerar med en samtalspartner utan demens, men hur personer med demens kommunicerar med varandra a?r fortfarande relativt outforskat.Syftet med fo?religgande studie var att underso?ka och beskriva hur personer med en demensdiagnos samtalar med varandra och hur de hanterar samtalsa?mnen och a?mnesbyten.
Att g?ra r?tt fr?n b?rjan
Bakgrund: Stickrelaterade procedurer ?r vanligt f?rekommande inom pediatrisk sjukv?rd.
Barn uppger att det ?r en av de mest skr?mmande och sm?rtsamma upplevelserna p? sjukhus.
R?dslan och oron f?rekommer i alla ?ldrar och beskrivs f?lja med upp i vuxen ?lder. Barns
negativa erfarenheter fr?n en stickrelaterad procedur kan ocks? leda till att en r?dsla f?r v?rden
utvecklas. F?r att en stickrelaterad procedur ska ske s? sm?rt och orosfritt som m?jligt kan olika
omv?rdnads?tg?rder anv?ndas.
"Jag förstod ingenting" : Hur elever i Ärskurs fem upplever matematikundervisningen pÄ en skola
Tidigare forskning och olika rapporter har visat att elever i Sverige har fÄtt sÀmre resultat i matematik jÀmfört med andra OECD-lÀnder. Anledningar till det kan vara att undervisningen Àr för lÀromedelsstyrd och att undervisningen inte sker utifrÄn elevernas erfarenheter. Undervisningen behöver ha en verklighetsförankring och sprÄket behöver anvÀndas mer till att föra diskussioner kring matematiska problem (Norén, 2010). Syftet med mitt arbete Àr att fÄ reda pÄ hur flersprÄkiga elever, elever i behov av sÀrskilt stöd och elever generellt upplever tre olika typer av undervisning i matematik samt hur dessa exempel underlÀttar lÀrandet för dem. Aktionsforskning och fallstudie har genomförts pÄ en skola dÀr eleverna fick göra rÀknesagor i grupp och sifferuppgifter och textuppgifter enskilt.
Lotsning som kontroll : En explorativ studie av lotsning frÄn land
Att sÀkert navigera ett fartyg in till eller ut frÄn en hamn Àr ett av de svÄrare momenten inom sjöfarten. För att underlÀtta uppgiften har man under lÄng tid anvÀnt sig av lotsar ? erfarna sjömÀn med hög grad av lokalkÀnnedom som assisterar fartygets ordinarie besÀttning med navigering och andra uppgifter relaterade till en sÀker passage genom farleden och hamnen.Ny teknik, tillsammans med ekonomiska och sÀkerhetsmÀssiga övervÀganden, har lett fram till frÄgan om det i nÄgon mÄn Àr möjligt att bedriva lotsning frÄn andra platser Àn frÄn fartyget sjÀlvt, s.k. fjÀrrlotsning. Att överföra lotsningsfunktioner frÄn en fartygsbrygga till ett landbaserat kontrollrum Àr emellertid ingen trivial frÄga.
"Vidraga krÀk... Utvisa DEM pÄ livstid" : En kvalitativ analys av hur invandrar- och invandringsrelaterade frÄgor representeras pÄ bloggen Exponerat
Under 2000-talet har den xenofobiska publikopinionen vÀxt, i sÄvÀl styrka som mÀngd. FrÀmlingsfientliga och rasistiska stereotyper anvÀnds ideligen i diverse mediekanaler och i och med yttrandefrihetens förflyttning till bland annat digitala plattformer möjliggörs ett allt grövre sprÄk (Ekman 2011:2).Syftet med denna studie var att ta reda pÄ hur bloggen Exponerat, en av de största invandringskritiska sajterna i Sverige, ur ett frÀmlingsfientligt perspektiv representerar och remedierar invandrar-och invandringsrelaterade nyheter frÄn etablerade mediekanaler. Vidare ville vi skapa en förstÄelse för xenofobins kognitiva dimensioner genom att diskutera och problematisera enskilda kommentarer till blogginlÀggen.Uppsatsens metodologiska ram utgick ifrÄn kritisk diskursanalys (CDA) med element ur konversationsanalys (CA). VÄrt material bestod av 9 stycken blogginlÀgg och deras tillhörande förlagor, vilka valdes ut för vidare analys efter att vi tagit del av en veckas inlÀgg pÄ bloggen, cirka 250 stycken. Dessa nio inlÀgg fördelades sedan under kategorierna brott, ekonomi och mÄngkultur med tre inlÀgg i varje kategori.
Buller ur barns perspektiv : en kartlÀggning av hur barn upplever ljud- och kommunikationsmiljö pÄ förskola
Studier har visat att höga bullernivÄer kan vara skadliga för sÄvÀl röst, hörsel och sprÄkliginlÀrning som andra kognitiva förmÄgor. Höga ljudnivÄer kan bidra till ett hyperfunktionelltröstbeteende som kan ge kroniska besvÀr. Barns röstorgan kan vara sÀrskilt sÄrbara dÄ de Ànnuinte Àr fullt utvecklade. PÄ mÄnga förskolor Àr bullernivÄn hög och ogynnsam för bÄde barn ochpersonal och dÀrmed utgör de bÄda en riskgrupp för att utveckla röstbesvÀr och hörselskador.Föreliggande studie bestÄr av ljudnivÄmÀtningar av tvÄ förskolors lokaler samtfokusgruppsintervjuer av 16 femÄriga barn. Syftet var att kartlÀgga hur barnen upplever bulleroch kommunikation pÄ förskola samt relatera det till uppmÀtta ljudnivÄer.
VattentrÀning och sjÀlvupplevd hÀlsa : En studie om vattentrÀning pÄ spa och badhus
I Sverige bera?knas 130 000 ma?nniskor leva med en medelsva?r till sva?r demenssjukdom. Demens a?r en o?vergripande diagnos fo?r en samling sjukdomar da?r kognitiva nedsa?ttningar a?r utma?rkande och kommunikativa fo?rma?gor pa?verkade. I tidigare studier har det underso?kts hur personer med demens kommunicerar med en samtalspartner utan demens, men hur personer med demens kommunicerar med varandra a?r fortfarande relativt outforskat.Syftet med fo?religgande studie var att underso?ka och beskriva hur personer med en demensdiagnos samtalar med varandra och hur de hanterar samtalsa?mnen och a?mnesbyten.
Effekt av SSRI lÀkemedel vid post partum depression
Post partum depression (PPD) drabbar mellan 10 ? 15 % av nyförlösta mödrar. Att drabbas av en PPD kan orsaka kÀnslomÀssiga och kognitiva besvÀr för hela familjen. Kvinnan löper ocksÄ en större risk att drabbas av en depression senare i livet, vilket Àr en faktor som kan pÄverka mammans relation till barnet och sin omgivning. En tidig korrekt behandling Àr viktig för mammans framtida vÀlbefinnande.
Ett nytt sÀtt att vara i vÀrlden-upplevelser av kroppen och fysisk aktivitet i vardagslivet hos personer med förvÀrvad hjÀrnskada. En intervjustudie.
Introduktion: Efter en förvÀrvad hjÀrnskada kan det inte tas för givet att kroppen upplevs som sjÀlvklar i vardagslivet. MÄnga har bÄde fysiska och kognitiva funktionsnedsÀttningar.Syfte: Studiens syfte var att fÄ en fördjupad förstÄelse för hur personer med förvÀrvad hjÀrnskada upplever sin kropp och fysisk aktivitet i det dagliga livet.Metod: Intervjuer genomfördes med 15 strategiskt utvalda personer som hade utretts för förvÀrvad hjÀrnskada. De intervjuades vid ett tillfÀlle 1-5 Är efter debuten. Personerna var i yrkesverksam Älder och hade lÀttare motorisk och/eller lÀtt/mÄttlig kognitiv, emotionell eller personlighetsmÀssig funktionsnedsÀttning. Intervjuerna transkriberades och analyserades med the Empirical Phenomenological Psychological Method (EPP-metoden).Resultat: Ett övergripande tema och sex huvudteman identifierades.
Vart tog "specialgymnastiken" vÀgen? : En kvalitativ intervjustudie om hur lÀrare uppfattar den specialpedagogiska undervisningen i idrott och hÀlsa.
Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med uppsatsen Àr att undersöka varför och hur specialpedagogisk undervisning bedrivs inom Àmnet idrott och hÀlsa i grundskolan. Följande frÄgestÀllningar stÄr i fokus: Hur ser lÀrarna i idrott och hÀlsa pÄ specialpedagogisk undervisning i sitt Àmne? Vad innehÄller den specialpedagogiska undervisningen i idrott och hÀlsa? Vilken nytta gör specialpedagogisk undervisning i idrott och hÀlsa?MetodStudien Àr en kvalitativ intervjustudie för att ge en beskrivande bild av omrÄdet samt att ge en fördjupad bild av ÀmnesomrÄdet. Detta har skett genom intervjuer av nio lÀrare pÄ sex utvalda skolor. Intervjuerna följde en guide och tog mellan 40 ? 60 minuter att genomföra samt spelades in.