Barn födda för tidigt (gestationsålder, GA < 37) löper ökad risk för kognitiva nedsättningar, emotionella problem och beteendeproblem. För att undersöka möjliga skillnader och samband beträffande kognitiv nivå och beteendeproblem jämfördes testresultat från Wechsler Intelligence Scale for Children (WISC-IV) och Child Behavior Checklist (CBCL) mellan för tidigt födda barn (PT) (n= 51, GA 22-34) och barn födda efter fullgången graviditet (FT) (n=57, GA 40 +/-2), i åldern 7-8 år. Alla barn var normalfungerande utan känd utvecklingsavvikelse och/eller hjärnskada. Resultaten visar att barn födda i GA 22-34 presterade signifikant sämre på verbalt (VFI) och perceptuellt funktionsindex (PFI) och erhöll en lägre helskaleintelligenskvot (HIK) jämfört med barn födda FT. En signifikant positiv korrelation uppvisades mellan GA och HIK men inte mellan GA och totala beteendeproblem.

Arbetet handlar om fyra - femåriga barns tankar om skriftspråket. Vi lyfter fram vikten av att förstå och stödja barnens intresse för skriftspråket. Forskning visar på att barn i denna ålder har ett intresse av att skriva och ofta kan lära sig att skriva. I teoridelen tar vi upp olika teorier om hur man lär sig språket. Både det kognitiva perspektivet och det sociokulturella perspektivet.

Syftet med uppsatsen var att ta reda på mer om matematiksvårigheter och pedagogers syn och erfarenhet av detta. Syftet var även att finna ny kunskap om olika arbetssätt, vilket resulterade i insikten om olika laborativa material och dess betydelse för matematikundervisningen.Författarna valde att genomföra studien med hjälp av att låta pedagogerna skriva berättelser. För att vinna ny kunskap har författarna delvis använt sig av hermeneutisk metod för att se helheten genom de olika komplexa delarna.I studien har det visat sig att det är flera faktorer som påverkar elevers matematiska svårigheter. Det kan vara allt ifrån den kognitiva förmågan hos eleven till den omgivande miljön.Uppsatsen har givit författarna många tankar kring hur man kan arbeta med framförallt laborativt material. Några spännande förslag finns under sammanfattande avslutning där de presenterar vad man skulle kunna studera vidare..

Barn födda för tidigt (gestationsålder, GA < 37) löper ökad risk för kognitiva nedsättningar, emotionella problem och beteendeproblem. För att undersöka möjliga skillnader och samband beträffande kognitiv nivå och beteendeproblem jämfördes testresultat från Wechsler Intelligence Scale for Children (WISC-IV) och Child Behavior Checklist (CBCL) mellan för tidigt födda barn (PT) (n= 51, GA 22-34) och barn födda efter fullgången graviditet (FT) (n=57, GA 40 +/-2), i åldern 7-8 år. Alla barn var normalfungerande utan känd utvecklingsavvikelse och/eller hjärnskada. Resultaten visar att barn födda i GA 22-34 presterade signifikant sämre på verbalt (VFI) och perceptuellt funktionsindex (PFI) och erhöll en lägre helskaleintelligenskvot (HIK) jämfört med barn födda FT. En signifikant positiv korrelation uppvisades mellan GA och HIK men inte mellan GA och totala beteendeproblem.

Syftet med uppsatsen är att med hjälp av en enkätundersökning mäta individens egen upplevelse av stress- och stresshanteringsförändring efter gruppbehandling beroende på vilken metod som använts, samt om syftet påverkas av att individen själv initierat eller blivit ordinerad behandlingen. De metoder som informanterna deltog i var meditation, avslappning, kroppskännedom samt kognitivt- och psykodynamiskt förhållningssätt. Icke-parametriska tester via SPSS 14, 0 användes. Signifikant förbättring av upplevd stress hos deltagarna i alla grupper noterades, vilket innebär att kurserna fyllt sin funktion. Deltagarna i kognitiva- och psykodynamiska metoderna upplever större förbättring av stresshanteringsförmågan jämfört med deltagarna i meditation, avslappning och kroppkännedomsgrupperna.

Syftet med min undersökning är att ta reda på i vilken utsträckning man på några förskolor använder sig av tecken till barn i behov av Tecken som Alternativt och Kompletterande Kommunikation (TAKK). Jag belyser begrepp som kommunikation språkutveckling och samspel.  Jag har en teoretiskutgångspunkt från både Piaget och hans kognitiva teori och Vygotskij och den sociala interaktionismen. Jag beskriver bland annat skillnaderna mellan tecken som alternativ och kompletterande kommunikation och det Svenska teckenspråket. Jag intervjuade fyra personer verksamma inom förskolan. De jobbar alla på avdelningar där man använder sig av tecken för att förstärka det talade språket.Resultatet av min studie visar att alla respondenter försöker teckna med barnen i alla situationer under dagen.

Sömnsvårigheter hos ungdomar är ett växande problem i Sverige men det saknas forskning om behandlingsmetoder för åldersgruppen. Syftet med studien var att testa kognitiv terapi med beteendeexperiment (KT-I) på gymnasieungdomar med primär insomni. Studien genomfördes enligt en Single Subject design med för- och eftermätning. Tre ungdomar i åldern 16-18 genomgick en sju veckor lång behandling efter 1-2 veckors baslinjemätning. Resultatet visade att svårighetsgrad av insomni minskade, att funktionsförmågan dagtid förbättrades och behandlingsmålen uppfylldes i hög grad.

Sömnsvårigheter hos ungdomar är ett växande problem i Sverige men det saknas forskning om behandlingsmetoder för åldersgruppen. Syftet med studien var att testa kognitiv terapi med beteendeexperiment (KT-I) på gymnasieungdomar med primär insomni. Studien genomfördes enligt en Single Subject design med för- och eftermätning. Tre ungdomar i åldern 16-18 genomgick en sju veckor lång behandling efter 1-2 veckors baslinjemätning. Resultatet visade att svårighetsgrad av insomni minskade, att funktionsförmågan dagtid förbättrades och behandlingsmålen uppfylldes i hög grad.

Ett missfall innebär en stor känslomässig påfrestning för kvinnan. Syftet med denna studie var att beskriva kvinnors upplevelser av att genomgå ett missfall. Studien grundar sig på nio kvalitativa vetenskapliga artiklar, des-sa analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i sex kategorier: Att känna kroppslig och känslomässig smärta, Att känna sig försummad och åsidosatt, Att förlora sitt barn och den planerade framti-den, Att känna skuld och vilja finna en orsak, Att bearbeta och finna me-ning i det som hänt och Att känna osäkerhet och oro inför en ny graviditet. Många av kvinnorna kände sig missnöjda med vården och bemötandet från sjuksköterskorna.

Syftet med denna studie var att beskriva hur personer med Multipel skleros (MS) upplever att sjukdomen påverkar deras dagliga liv. Metoden var en beskrivande litteraturstudie. Arton vetenskapliga artiklar av kvalitativ och kvantitativ karaktär analyserades. Databaserna Medline via PubMed och Cinahl användes vid sökningen av artiklar. Huvudresultatet i denna studie visade att personer med MS upplevde att deras sjukdom och dess symtom hade en stor påverkan på det dagliga livet.

Denna studie undersökte kulturella skillnader i emotionella och kognitiva aspekter av subjektivt välbefinnande, mer specifikt uttryckt; nivåer av positiva, negativa och balanserade känslor och hur dessa påverkar välbefinnande. Studien innefattar 212 infertilitetsdrabbade kvinnor i det individualistiska landet Sverige och det kollektivistiska landet Iran. Korrelationsanalys, regressionsanalys och One-way ANOVA användes för att besvara forskningsfrågorna. Resultaten visade ingen kulturell skillnad i kognitivt välbefinnande; men Svenska kvinnor uppgav högre känslonivåer, medan de Iranska i större utsträckning kunde uppleva motsatta känslotillstånd samtidigt. Balanserad affekt var huvudsaklig prediktor för välbefinnande i båda grupper.

Personer med vissa kognitiva funktionsnedsättningar har ibland svårt att använda en vanlig webbläsare. Detta gör internet mindre tillgängligt för denna grupp. Med hjälp av en anpassad webbläsare med förenklat gränssnitt och funktionalitet finns förhoppning om att användarvänlighetsbarriärer för internetanvändning hos dessa personer skall minska och att användningen skall kunna vara mer självständig.Som teknisk målplattform används Microsoft Windows med Internet Explorer och utvecklingen genomfördes inom .NET med C#. Ett mål med den tekniska implementationen var att till så stor del som möjligt utnyttja redan installerad programvara på målsystemen och därmed minimera behovet av programuppdateringar, vilket skulle göra programmet mer framtidssäkert, samt minimera mängden administration av programmet. Tester genomförda på Västmanlands läns landstings Datatek på Handikappcentrum i Västerås gav positivt resultat.  Användarna kunde fokusera på de webbsidor de besökte och personalen kunde snabbt ställa in programmet för användaren..

Alzheimers sjukdom är den vanligaste demenssjukdomen och är en av Sveriges största folksjukdomar. Sjukdomen medför kognitiva försämringar som under sjukdomsförloppet kan försämras påtagligt, vilket kan ställa höga krav på anhöriga som vårdar personer med Alzheimer sjukdom. Syfte: Att öka och fördjupa kunskapen om anhörigas upplevelser av att vårda personer med Alzheimers sjukdom i hemmet. Metod: En litteraturstudie där 11 kvalitativa artiklar granskades och analyserades. Resultat: Analysen resulterade i tre huvudkategorier: Anhörigas positiva upplevelser av att vårda, anhörigas negativa upplevelser av att vårda samt behovet av stöd och information.

Habiliteringen syftar till att främja barn med funktionshinders funktionsförmåga för att öka förutsättningarna för delaktighet i samhället. Habiliteringsplanering är ett sätt för barnet att delta i utformandet av habiliteringen. Syftet med studien var att undersöka barns upplevelse och förståelse av mötet med habiliteringen, sett ur barnets perspektiv. Undersökningen var kvalitativ och datainsamlingen skedde med semistrukturerade intervjuer. Sex barn i åldern 10-13 år intervjuades.

Syftet med denna litteraturstudie är att granska och sammanställa kunskap som idag finns om funktionshindret Aspergers syndrom för att därigenom på samhällsnivå söka öka förståelsen för individer diagnostiserade med detta syndrom. Ett ytterligare syfte är att redovisa de behandlingsmetoder som tillämpas idag för att söka förbättra sättet att behandla. Begreppet Aspergers syndrom är ett relativt nytt begrepp som karakteriseras som ett neurologiskt tillstånd utan några direkt utmärkande fysiska drag men med stora svårigheter att hantera sociala interaktioner, av udda och uppslukande specialintressen och av, till viss del, negativt påverkade kognitiva och kommunikativa förmågor. Resultaten visar på vikten av att en diagnos ställs för att rätt hjälp ska kunna erbjudas individen och då öka möjligheterna till ett självständigt liv. De kriterierna för att diagnostisera syndromet behöver vidare bli mer enhetliga för att minska risken att ingen, eller att fel diagnos ställs och att mer resurser och forskning behövs inom området behövs..