Dagens skola är kunskaps- och målinriktad och undervisningen behöver anpassas efter varje individs individuella behov. Broar behöver byggas mellan olika forskningsfält. Studiens utgångspunkt är det sociokulturella perspektivet, där den kognitiva utvecklingen är knuten till kulturella, språkliga och sociala sammanhang. Syftet med studien är att undersöka vilka faktorer sex elever med funktionsnedsättning anser främjar deras lärande och utifrån dessa faktorer lyfta fram gynnsamma pedagogiska metoder. Vidare är syftet att se vilken betydelse eleverna anser att motivation och känslotillstånd har för lärandet.

Syfte och frågeställningarSyftet med denna studie har varit att undersöka hur idrottslärare och simtränare arbetar med mental träning. De mer preciserade frågeställningarna var: Hur viktig anser simtränare och idrottslärare att elevers respektive simmares mentala kapacitet är? Hur genomför simtränare och idrottslärare mental träning? Hur arbetar simtränare och idrottslärare med feedback och motivation? Hur utvärderar simtränare och idrottslärare sin mentala träning?MetodFör att uppfylla syftet med studien, valdes kvalitativ intervju som metod. Intervjuer genomfördes med tre idrottslärare och två stycken simtränare. Urvalet skedde genom ett strategiskt urval utifrån i förväg bestämda kriterier.

Antalet barn med autism ?kar i samh?llet, det finns minst en elev med autismdiagnosen i varje skolklass enligt. Det ?r dock oklart hur m?nga barn i f?rskole?ldern kan ha autism, men inte f?tt diagnosen p? grund av att de inte utreds i tidig ?lder enligt Socialstyrelsen (2022). Den h?r studien har f?r avsikt att belysa f?rskoll?rares upplevelser och erfarenheter i m?tet med barn som har autism.

Övervikt och fetma ökar i Sverige och i världen vilket utgör ett allt större hot mot människors hälsa. Tidigare forskning har ofta fokuserat på effekter av olika viktminskningsinterventioner. Hur människor upplever att delta i olika interventionsprogram är inte lika ofta i fokus. Studien är genomförd efter att informanterna deltagit i ett 18-månader långt rehabiliteringsprogram där kognitivt och lösningsfokuserat förhållningssätt tillämpats. Hörnstenar i programmet är mat-, motions-, vilo/avslappningsvanor samt tillämpning av kunskaper från kognitivt/lösningsfokuserat förhållningssätt, framförallt sambanden tanke-känsla-handling.Syftet med denna studie var att belysa om personer med övervikt/fetma har upplevt någon förändring av vanor och tankemönster genom att delta i ett rehabiliteringsprogram.Metod: Studien har en deskriptiv design och omfattar två metoder för datainsamling, dels en enkät med både öppna och slutna frågor, dels en kvalitativ intervju.

Vi har fått i uppdrag av enhetschef Viveca Ekdahl-Lindgren vid kvinnokliniken på Sahlgrenska universitetssjukhuset, att undersöka hur stöd och behandling av patienter som utsatts för våldtäkt ser ut. Syftet med uppsats är att beskriva metoder för hur man som kurator kan arbeta med de psykosociala konsekvenser som inte sällan efterföljer en våldtäkt. För att uppnå vårt syfte har vi följande frågeställningar:1. Vilka blir de psykosociala konsekvenserna för de kvinnor som varit utsatta för våldtäkt?2. Hur kan man som kurator arbeta med dessa konsekvenser?Uppsatsen är en kvalitativ studie där vi genomfört fyra intervjuer med kuratorer inom hälso-och sjukvården. Vi har även genomfört en litteraturstudie för att inhämta kunskap som ett komplement till våra intervjuer samt för att bli mer insatta i vårt forskningsområde.

Abstrakt: Sedan en tid tillbaka pågår en intensiv debatt i Sverige kring könsneutrala ordet Hen och om man överhuvudtaget ska använda sig av ett könsneutralt ord och undvika att benämna kön i en del sammanhang. Syftet med denna undersökning var att undersöka hur könsneutrala pronomen ? Hen påverkar människors attityder. Det är en kvantitativ studie i experimentell design, utförd genom enkätundersökningar där frågor om känslor, beteende och uppfattningar om ordet Hen efterfrågas. Antas det generellt att en text handlar om män även om det inte är definierat? Blir samhället mer förutsättningslöst med användning av könsneutrala ordet hen? Attityder är inte lätta att förutspå, människor vet vad som är rätt och fel men agerar inte alltid utifrån sin vetskap, samt med tillräckligt stor påverkan kan en person ändra sin attityd.

Rasten är en stor del av elevernas skoldag. Den påverkar elevernas trivsel och därmed även i förlängningen deras måluppfyllelse. Elever som har svårt med raster tenderar att få svårt även på lektionerna. Eftersom det är pedagogerna i skolan som sätter ramarna för elevernas raster är jag intresserad av att undersöka vilka tankar lärare på mellanstadiet har om rasten som en del i den pedagogiska verksamheten eftersom det sätt på vilket man tänker om rasten påverkar hur man agerar samt planerar och organiserar verksamheten. Mina frågeställningar Vilka tankar finns det om rasten som en del av den pedagogiska verksamheten? och Vilka tankar finns det om rastens betydelse för elevens måluppfyllelse? låg till grund för frågor som jag ställde till trettioen lärare på mellanstadiet i en enkät och vid enskilda intervjuer med personer som innehar olika funktioner i ett elevhälsoteam.

Abstrakt: Sedan en tid tillbaka pågår en intensiv debatt i Sverige kring könsneutrala ordet Hen och om man överhuvudtaget ska använda sig av ett könsneutralt ord och undvika att benämna kön i en del sammanhang. Syftet med denna undersökning var att undersöka hur könsneutrala pronomen ? Hen påverkar människors attityder. Det är en kvantitativ studie i experimentell design, utförd genom enkätundersökningar där frågor om känslor, beteende och uppfattningar om ordet Hen efterfrågas. Antas det generellt att en text handlar om män även om det inte är definierat? Blir samhället mer förutsättningslöst med användning av könsneutrala ordet hen? Attityder är inte lätta att förutspå, människor vet vad som är rätt och fel men agerar inte alltid utifrån sin vetskap, samt med tillräckligt stor påverkan kan en person ändra sin attityd.

Målet med vårt arbete var att ta reda på hur personal inom vård och omsorg för vuxna enligt LSS 9 § 9 upplever sitt bemötande gentemot vårdtagarna. Våra frågeställningar var: Vad har personalen för kunskap om personer med autismspektrumtillstånd? Hur bemöter personalen brukarna vid konflikter? Förekommer det kränkningar eller tvångsåtgärder på gruppbostaden? Hur upplever personalen fenomenet kränkningar och begräsningsåtgärder gentemot brukarna? För att genomföra denna studie använde vi oss av en kvalitativ metod. Det empiriska materialet i studien samlades in genom sex intervjuer med personal från olika gruppbostäder enligt LSS. För att analysera våra insamlade empiriska data använde vi oss av teorier och teoretiska begrepp som disciplin och normalisering, maktrelationer och institutioner. Vår analys resulterade i sju olika teman; att leva upp till omgivningens värderingar och normer, tvång och övergrepp, personalens dubbla roller, välviljan och den eviga barndomen, faktorer som leder till utbrott och utbildning. Våra resultat visar hur personalen överför sina värderingar på användarna att påverka dem i en viss riktning.

Bakgrund: Då barn möts av en kognitiv utmaning talar de ofta högt med sig själva. Detta är en vanlig strategi hos barn i femårsåldern och kallas privat tal (private speech) vilket gradvis, i takt med att barnen åldras, utvecklas till en tyst form kallat inre tal. Inre tal är centralt i flera kognitiva uppgifter bland annat planering och problemlösning och är även involverat i arbetsminnet, främst i den fonologiska loopen. Det finns en begränsning i arbetsminnets kapacitet och även den fonologiska loopen är begränsad hos barn med utvecklingsstörning. Arbetsminneskapaciteten och utvecklingen av fonologiska loopen har en stor avgörande betydelse i tillägnandet av ordförrådet och därför kan en begränsning eller försening leda till en försening även i ordförrådet.Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka inre tal hos barn med utvecklingsstörning samt att undersöka om det finns något samband mellan barnens inre tal och det aktiva respektive passiva ordförrådets storlek.Metod: I studien deltog 28 barn.

De största konsekvenserna av föräldrarnas beslut att gå skilda vägar bär tredje part i familjen ? barnen. Samtidigt är det de som har rätt till en trygg uppväxt och utveckling som skall tillgodoses av föräldrarna. Hur kan barnperspektiv framhållas och inte hamna i skuggan av de vuxnas perspektiv? Finns det klara linjer för hur barnperspektiv ska framhållas? Av vem kan barnen förvänta sig stöd under den svåra tiden? Hur kan den laddade situationen mellan föräldrarna som utspelas i vårdnads, boende och umgängestvister minskas? Syftet med uppsatsen är att utreda vilken ställning barn som grupp har efter lagändringarna i föräldrabalken (FB) 1 juli 2006 i frågor/tvister rörande dem själva gällande vårdnad, boende och umgänge.

Detta examensarbete är det avslutande momentet på civilingenjörsutbildningen Ergonomisk design och produktion. Arbetet har utförts på Scanias utvecklingsavdelning för hyttergonomi och design i Södertälje och handlar om hur framtidens lastbilar kommer att styras. Utgångspunkten har varit att skapa förbättringar i- och kring förarplatsen med fokus på ratten. Scania är en världsledande tillverkare av tunga lastbilar och bussar, företaget grundades år 1891 i Södertälje, där det idag har sitt huvudkontor. Scania utvecklar, tillverkar och marknadsför lastbilar för fjärrtrafik, bygg- och anläggningstransporter samt distribution.

Hur arbetar regissörer och dramapedagoger med barn med ?personregi? - alltså med feedbacken som hjälper till att ett barn hittar ett uttryckssätt som är trovärdigt, ett sätt att spela som är livligt. Hur gör man och varför? Vad är det för en typ av handling, interaktion? Syftet med arbetet är att förstå och tydliggöra en ganska dold och mystisk verksamhet; att inspirera alla intresserade till utvecklat egen verksamhet; att lyfta fram en interaktion där barnen blir hjälpt till och värdesatt i deras spontana tillvaro.Arbetets metodik är inspirerad av ?grundad teori? och närmar sig den konkreta sociala interaktionen genom att föra öppen strukturerade samtal med regissörer och dramapedagoger som är verksamma i stora mest kommunala barn/ungdomsteater: Vår Teater/Kulturskolan, Enskedespelet, Sagateatern Lidingö, Ung teater Täby, Skara Skolscen samt Stockholms Stadsteater och Dramaten. Utifrån det material föreslås en systematisering av de olika metoder hur man arbetar som regissör med just personregi.

Denna rapport handlar om införandet av en mobil katalogtjänst för ett svenskthögskolebibliotek, nämligen Bibliotek och lärande resurser (BLR) vid Högskolan i Borås.Syftet med denna rapport är att utreda hur införande av mobila katalogtjänster på etthögskolebibliotek kan ske, genom att studera vilka tjänster som är mest lämpliga att?mobilisera? för att ge en förbättring av bibliotekstjänster gentemot användarna. Dettaoperationaliseras genom tre forskningsfrågor:· Vilka tjänster levererar BLR:s nuvarande OPAC, särskilt avseendeinformationssökning?· Vilka av tjänster i BLR:s nuvarande OPAC är lämpliga att anpassa tillmobiltelefoner?· Hur kan de nuvarande tjänsterna anpassas till mobiltelefoner?Rapporten består i stort sett av tre delar som motsvarar forskningsfrågorna, den förstasom är en inventering av tjänsterna som BLR:s nuvarande OPAC levererar, den andrasom handlar om dagens mobiltelefoner särskilt avseende Internetanvändning och mobilawebbutveckling för att se vilka aktiviteter en mobiltelefon är lämplig att utföra, och densista delen som presenterar ett förslag för mobilanpassning, en prototyp av BLR:smobilkatalogtjänst.Resultatet av inventeringen visar att OPAC:en erbjuder olika sökmöjligheter, både förenkel sökning med korrekta bibliografiska uppgifter och för kognitivinformationssökning där användaren måste identifiera sitt informationsbehov och hittarätt sökord som beskriver informationsbehovet, och andra verktyg för att underlättasökning, särskilt den senaste sorten och hanteringen av användarens bibliotekskonto medmöjligheter att aktivt arbeta med dem.Mobiltelefonens egenskaper sammanfattas kort som liten skärm, omständlig inmatning,jämförelsevis långsam och kostsam datatrafik, mobilitet och push. Pga.

Bakgrunden till denna uppsats var att undersöka på vilket sätt kan man utveckla en mobil applikation som motiverar användaren till bättre grundhälsa. Genom ett samspel mellan användaren och en mobil applikation, så stödjs användaren i att uppnå en bättre grundhälsa genom fysisk träning med hjälp av en Smartphone.Vår frågeställning blev därför: Hur skapar man en mobil applikation som motiverar till bättre grundhälsa? För att besvara detta har vi använt oss av teorier kring motivation, fysiologi och gränssnittsdesign. Vi har även använt metoder för att designa och skapa applikationen. De metoder som vi använt är följande: Designramverket skapad av Alan Cooper.