Sökresultat:
1083 Uppsatser om Kognitiva begränsningar - Sida 62 av 73
BenÀmningsförmÄga och sprÄkförstÄelse hos Àldre individer : Boston Naming test och Token test i en population 85-Äringar
VÀl etablerade normativa data för Àldre individer Àr av stor betydelse för att sÀrskilja mellan normalt Äldrande och tecken pÄ demenssjukdom. Kortversioner av Boston Naming test och Token test ingÄr i screeningbatterier och anvÀnds ofta vid neuropsykologiska undersökningar. Dock Àr befintliga normativa data för BNT30 och Token test begrÀnsade vad gÀller antalet individer över 80 Är och inbegriper endast optimalt friska deltagare med hög utbildningsgrad. Denna tvÀrsnittsstudie inkluderar 213 kognitivt intakta 85-Äringar. Syftet var att undersöka resultaten av benÀmningsförmÄga och sprÄkförstÄelse mÀtt med kortversioner av Boston Naming test (BNT30) och Token test (deltest V) samt att jÀmföra resultaten frÄn denna studie med befintliga normativa data för BNT30 och Token test.
Belysning till rollator : Vad innebÀr anvÀndarnytta samt anvÀndarvÀnlighet för design mot Àldre??
I det vÀsterlÀndska samhÀllet idag lever vi allt lÀngre, samtidigt blir de Àldre allt fler. Det finns idag en uppsjö av olika hjÀlpmedel till den Àldre generationen, ett av de mest anvÀnda Àr rollatorn. Med hjÀlp av en rollator kan en mÀnniska uppleva en större kÀnsla av oberoende, frihet och ett ökad socialt liv. Rollatorn Àr idag ett vÀl anvÀnt och för vissa ett oumbÀrligt hjÀlpmedel. En rollator anvÀndare behöver ibland röra sig ute i mörker, vi lever i ett land dÀr vi upplever perioder med mycket mörker, norra delen av Sverige har ett stort antal mörkertimmar pÄ Äret och för att förbÀttra ett redan bra hjÀlpmedel kommer denna rapport ta fram en belysning till rollatorn.Vad Àr det som hÀnder med oss nÀr vi Äldras, vad sker med kroppen fysiskt och psykiskt? Vilka kognitiva förÀndringar kan vi förvÀntas erhÄlla nÀr vi Äldras? Rapporten tar upp vad som hÀnder med kroppen nÀr vi blir Àldre och vilka olika former av nedsÀttningar som erhÄlls psykiskt och fysiskt.För att besvara forskningsfrÄgan "Vad innebÀr anvÀndarnytta samt anvÀndarvÀnlighet för design mot Àldre?" tar rapporten Àven upp begreppen design och anvÀndarvÀnlighet och tittar nÀrmare pÄ delar som anvÀndbarhet, anvÀndarupplevelse, anvÀndarnytta, design och olika designprinciper, samt sÄ har intervjuer utförts.Studiens forskningsresultat beskrivs i en tabell dÀr sammanstÀllda designprinciper har stÀllts mot olika regressioner som man erhÄller vid en stigande Älder och visar pÄ vilka delar av en design som behöver förtydligas vid vilken form av regression.
Arbetsterapeutiska ÄtgÀrder inom rÀttspsykiatrin samt arbetsterapeuters erfarenheter utav dessa : ? en kvalitativ intervjustudie
Sammanfattning:Bakgrund: Den person som har begÄtt brott under pÄverkan av en allvarlig psykisk störning ska enligt brottsbalken 31 kap. 3 § dömas till rÀttspsykiatrisk vÄrd. NÀr tvÄngsvÄrd Àr aktuellt för psykiskt störda lagövertrÀdare ges vÄrd enligt lagen om rÀttspsykiatrisk vÄrd, LRV (1991:1129). MÄnga patienter inom den rÀttspsykiatriska vÄrden har uttalade funktionsnedsÀttningar vilket arbetsterapeuter arbetar med att kartlÀgga och ÄtgÀrda. Tidigare internationell forskning pekar pÄ att arbetsterapeutiska ÄtgÀrder inom rÀttspsykiatrin kan pÄverkas av den specifika sÀkerhetskontrollerade miljön.Syftet med studien Àr att beskriva arbetsterapeutiska ÄtgÀrder inom rÀttspsykiatrin samt arbetsterapeuters erfarenheter utav dessa.Metoden författarna anvÀndes sig av Àr kvalitativ.
Förarmiljö i turistbuss: utveckling av instrumentpanel för Scanias turistbussar utifrÄn ergonomi och anvÀndbarhet
Scania Àr en globalt ledande tillverkare av tunga lastbilar, bussar samt industri- och marinmotorer. Bussverksamheten utgörs av bussar för turist-, linje- och stadstrafik och stÄr för 10 procent av Scanias totala försÀljningsintÀkter. I dagslÀget utvecklas och tillverkas endast busschassier pÄ Scania men för att erbjuda kunden kompletta fordon samarbetar Scania med utvalda karosstillverkande företag. Scania strÀvar efter att utveckla bussar med fokus pÄ ergonomi, anvÀndarvÀnlighet och kvalitet. För att utveckla en förarplats med anvÀndarvÀnlig inredning krÀvs ett gediget underlag som grundas pÄ ergonomiska och kognitiva riktlinjer samt chaufförers behov och önskemÄl.
Hur ska den enskilde polisen förebygga fördomar gentemot invandrare?
I vÄrt arbete har vi riktat in oss pÄ den enskilda polisen och hur han eller hon ska kunna motverka och förebygga fördomarna gentemot invandrare. Vi vill att varje individ, inte bara ska kunna stÄ för vad han eller hon tycker, utan med fördel besitta den kunskap det krÀvs att föra fram sina Äsikter och argument. Vi har, genom gediget sökande, kommit fram till olika hypoteser om varför och hur vi mÀnniskor kategoriserar och anvÀnder oss av stereotyper. Varför Àr dÄ förmÄgan att kategorisera sÄ vÀsentligt för vÄra kognitiva funktioner? Man kan förestÀlla sig en vÀrld dÀr vi inte behandlade objekt, till exempel en stol, som tillhörande en konceptuell kategori.
Hur upplever elever miljön i omklÀdningsrummet
Syfte och frÄgestÀllningarDet Àr i skolan som den mesta mobbningen bland barn och ungdomar Àger rum. Mobbning innebÀr att en person blir utsatt för krÀnkande behandlingar, och som bestÄr av avsiktliga handlingar. Det finns olika slags icke-önskevÀrda beteenden sÄsom utfrysning, trakasserier, retningar. (Skolverket, 2009). En av de mÄnga platserna dÀr det finns stor risk att mobbning förekommer Àr bland annat i omklÀdningsrummen.
AnvÀndbarhet för e-lÀromedel : anpassning för olika lÀrstilar
Vid utveckling av elektroniska lĂ€romedel Ă€r anvĂ€ndbarhet en viktig faktor. Vad som Ă€r anvĂ€ndbart Ă€r beroende av anvĂ€ndarens behov och förutsĂ€ttningar och lĂ€romedel har ofta en heterogen mĂ„lgrupp. MĂ„let med den hĂ€r undersökningen har varit att besvara frĂ„gan hur e-lĂ€romedel kan anvĂ€ndbarhetsanpassas för olika lĂ€rstilar. Undersökningen har genomförts med hjĂ€lp av litteraturstudier samt intervjuer med lĂ€romedelsförlag. Delar av Dunn & Dunns lĂ€rstilsmodell, specifikt sinnespreferens och informationsÂbearbetning, har relaterats till aktuella riktlinjer för anvĂ€ndbarhet i e-lĂ€romedel.
Skönlitteratur - en möjlighet i matematik
AbstractArbetets art: C- uppsatsSidantal: 44Titel: Ăr man ?sĂ€r? bara för att man inte kan? - En studie av hur man placerar elever i behov av sĂ€rskilt stöd i skolan. Författare: Pauline Bengtsson och Helena StrandkvistHandledare: Ann- Sofi RĂ„stamDatum: Höstterminen 2005Bakgrund: VĂ„r studie grundas pĂ„ hur och var man placerar elever i behov av sĂ€rskilt stöd. Vi har tittat pĂ„ tvĂ„ skolor i samma kommun. Den ena skolan kallar vi för skola A, dĂ€r Ă€r eleverna i behov av sĂ€rskilt stöd placerade i grundskolan.
Barnens förvaringsbÀnk LEKà : En förvaringslösning med lek och barnens behov i fokus, framtagen genom en anvÀndarcentrerad produktutvecklingsprocess
LEKà Àr en förvaringslösning för leksaker och redskap för utomhusbruk inom barnomsorgoch skola. Förvaringen av leksakerna och redskapen sker i en förvaringsbÀnk pÄ ergonomiskhöjd för barnen. Konceptet för lösningen baseras pÄ att nÀra och lÀttillgÀnglig förvaringförenklar anvÀndning. LEKà Àr ett redskap för fri lek. Den fria leken Àr en förutsÀttning förmognad hos barn och bidrar till gynnsam miljö för lÀrande.
FÀrsk fika eller skitiga kalsonger ? vÀlj sjÀlv! En kvalitativ studie om betydelsefulla förÀndringsfaktorer
KriminalvÄrdens har som mÄl att minska brottsligheten och öka mÀnniskors trygghet i samhÀllet. NÀr en person döms till en frivÄrdande pÄföljd som t.ex. skyddstillsyn kan domen vara förenad med ett behandlingsprogram. En person som Àr dömd till fÀngelse erbjuds möjlighet att medverka i ett behandlingsprogram under vistelsen. Det finns olika typer av program för olika typer av kriminalitet eller missbruksproblematik och personalen arbetar aktivt för att motivera klienterna till att delta i ett behandlingsprogram.
HÄllbarhetsredovisning ur ett institutionellt perspektiv
HÄllbar utveckling har i dagens samhÀlle blivit ett etablerat begrepp. BÄde politikerna och allmÀnheten arbetar aktivt för att uppnÄ hÄllbar utveckling i vÀrlden.I och med att samhÀllets intresse för en hÄllbar samhÀllsutveckling ökar har det lett till att företagen mer och mer börjat engagera sig för en hÄllbar verksamhetsutveckling dÀr man försöker ta ett socialt ansvar. Intressenterna till företagen krÀver att företagen redovisar mer relevant information nÀr det gÀller hÄllbar affÀrsutveckling. Denna typ av redovisning kallas för hÄllbarhetsredovisning.HÄllbarhetsredovisning Àr av ett globalt intresse men vi har valt att avgrÀnsa studien till att utifrÄn den institutionella teorin belysa vad som pÄverkar utvecklingen av hÄllbarhetsredovisningen i Sverige.Denna studie visar att de tre pelarna reglerande, kognitiva och normativa i den institutionella teorin gemensamt bidrar till utvecklingen av hÄllbarhetsredovisningen. Detta kan vi se genom att det har uppstÄtt regelverk, riktlinjer som har pÄskyndat och pÄverkat vÄra vÀrderingar, normer angÄende hÄllbarhet och hÄllbarhetsredovisningar.Det finns ett flertal riktlinjer, lagar, rekommendationer och förslag angÄende hÄllbarhetsredovisningar som olika organisationer har utvecklat.
Effekten av fluorlack pÄ karies hos barn och ungdomar
I Sverige bera?knas 130 000 ma?nniskor leva med en medelsva?r till sva?r demenssjukdom. Demens a?r en o?vergripande diagnos fo?r en samling sjukdomar da?r kognitiva nedsa?ttningar a?r utma?rkande och kommunikativa fo?rma?gor pa?verkade. I tidigare studier har det underso?kts hur personer med demens kommunicerar med en samtalspartner utan demens, men hur personer med demens kommunicerar med varandra a?r fortfarande relativt outforskat.Syftet med fo?religgande studie var att underso?ka och beskriva hur personer med en demensdiagnos samtalar med varandra och hur de hanterar samtalsa?mnen och a?mnesbyten.
Att g?ra r?tt fr?n b?rjan
Bakgrund: Stickrelaterade procedurer ?r vanligt f?rekommande inom pediatrisk sjukv?rd.
Barn uppger att det ?r en av de mest skr?mmande och sm?rtsamma upplevelserna p? sjukhus.
R?dslan och oron f?rekommer i alla ?ldrar och beskrivs f?lja med upp i vuxen ?lder. Barns
negativa erfarenheter fr?n en stickrelaterad procedur kan ocks? leda till att en r?dsla f?r v?rden
utvecklas. F?r att en stickrelaterad procedur ska ske s? sm?rt och orosfritt som m?jligt kan olika
omv?rdnads?tg?rder anv?ndas.
"Jag förstod ingenting" : Hur elever i Ärskurs fem upplever matematikundervisningen pÄ en skola
Tidigare forskning och olika rapporter har visat att elever i Sverige har fÄtt sÀmre resultat i matematik jÀmfört med andra OECD-lÀnder. Anledningar till det kan vara att undervisningen Àr för lÀromedelsstyrd och att undervisningen inte sker utifrÄn elevernas erfarenheter. Undervisningen behöver ha en verklighetsförankring och sprÄket behöver anvÀndas mer till att föra diskussioner kring matematiska problem (Norén, 2010). Syftet med mitt arbete Àr att fÄ reda pÄ hur flersprÄkiga elever, elever i behov av sÀrskilt stöd och elever generellt upplever tre olika typer av undervisning i matematik samt hur dessa exempel underlÀttar lÀrandet för dem. Aktionsforskning och fallstudie har genomförts pÄ en skola dÀr eleverna fick göra rÀknesagor i grupp och sifferuppgifter och textuppgifter enskilt.
Lotsning som kontroll : En explorativ studie av lotsning frÄn land
Att sÀkert navigera ett fartyg in till eller ut frÄn en hamn Àr ett av de svÄrare momenten inom sjöfarten. För att underlÀtta uppgiften har man under lÄng tid anvÀnt sig av lotsar ? erfarna sjömÀn med hög grad av lokalkÀnnedom som assisterar fartygets ordinarie besÀttning med navigering och andra uppgifter relaterade till en sÀker passage genom farleden och hamnen.Ny teknik, tillsammans med ekonomiska och sÀkerhetsmÀssiga övervÀganden, har lett fram till frÄgan om det i nÄgon mÄn Àr möjligt att bedriva lotsning frÄn andra platser Àn frÄn fartyget sjÀlvt, s.k. fjÀrrlotsning. Att överföra lotsningsfunktioner frÄn en fartygsbrygga till ett landbaserat kontrollrum Àr emellertid ingen trivial frÄga.