Syftet med studien a?r att studera relationen mellan den psykosociala arbetsmiljo?n och det psykologiska va?lbefinnandet, inom en serviceorganisation. Studiens fra?gesta?llning utga?r fra?n att underso?ka arbetets krav, resurser och ett arbetsrelaterat psykologiskt va?lbefinnande. Sex individer intervjuades med hja?lp av semi-strukturerade intervjuer.

Parkinsons sjukdom är en neurologisk sjukdom, som främst drabbar motorik, men även kan påverka psykosociala och kognitiva funktioner. Studiens syfte var att kartlägga aktiviteter och upplevd delaktighet hos en grupp personer med Parkinsons sjukdom (n = 10). En semistrukturerad intervju gjordes med genomgång av aktiviteter under ett dygn. Data analyserades utifrån aktivitets- och delaktighetsdomänerna i ICF. Jämförelse med tidigare forskningsresultat visade att personerna i den aktuella undersökningsgruppen ägnade mer tid åt personlig vård, men mindre tid åt vila och TV-tittande.

Örebro Universitet                                                                Institutionen för hälsovetenskap och medicinArbetsterapi Arbetets art: Uppsatsarbete omfattande 15 högskolepoäng C, inom ämnet arbetsterapiSvensk titel: Mobiltelefon som kognitivt hjälpmedel för personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar - arbetsterapeuters erfarenheter.Engelsk titel: Mobile phones as cognitive aids for persons with neuropsychiatric disorders - occupational therapists´ experiences.Författare: Therese Eklöf Malmgren, Linda SödermanHandledare: Kajsa Lidström HolmqvistDatum: 2012-05-09Antal ord: 7752Sammanfattning: Syftet med denna kvalitativa studie var att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av arbete med förskrivningsbara och icke förskrivningsbara mobiltelefoner som kognitivt hjälpmedel för personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Användandet av mobiltelefon och smartphone ökar för personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och arbetsterapeuterna behöver öka kunskapen om detta. De sex deltagande arbetsterapeuterna valdes genom bekvämlighetsurval. Datainsamlingen gjordes genom intervjuer med öppna frågor. Kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera data. Resultatet presenteras i fem kategorier och fem underkategorier som beskriver arbetsterapeuters erfarenheter av mobiltelefon som kognitiv hjälpmedel. Arbetsterapeuterna beskrev att klientens nätverk var en viktig del för att användningen av handifon skulle fungera. Resultatet visade att arbetsterapeuterna följer förskrivningsprocessen för kognitiva hjälpmedel vid förskrivning av handifon.

I detta arbete unders?ks ?gonr?relser p? tavlan Terrassen vid Sainte Adresse (1867) av Claude Monet, med hj?lp av en stokastisk modell som simulerar hur betraktarens blick f?rflyttas p? tavlan. Modellen baseras p? ?gonr?relsedata fr?n 20 f?rs?kspersoner som observerade tavlan i tre minuter, d?r modelleringen begr?nsats till de f?rsta 30 sekunderna. I analysen anv?nds sackader och fixeringar f?r att beskriva ?gonr?relser.

I Sverige överlever cirka 300 personer/år hjärtstopp utanför sjukhus. Tidigare forskning har fokuserat på kognitiva funktioner och livskvalité. Många överlevare rapporterar mindre kognitiva inskränkningar och förändringar i sitt sociala liv. Utbudet av tidigare forskning rörande intimitet och dessa individer är sparsamt, dock har studier bl.a. gjorts på personer med hjärtsvikt och deras sexualitet som visar att den påverkas negativt.

Bakgrund: Sverige har som m?l att bli v?rldens b?sta land inom E-h?lsa 2025. Det finns begr?nsad forskning kring arbetsterapeuters erfarenheter att arbeta med digitala patientm?ten. Digitala patientm?ten kr?ver digital kompetens och att arbetsterapeuter kontinuerligt f?ljer utvecklingen. ?r 2020 fick prim?rv?rden drastiskt g? fr?n en traditionell och fysisk v?rd till en mer digital v?rd n?r pandemin br?t ut.

Syftet med studien var att undersöka om det fanns något samband mellan optimism, personliga mål, personlighetsegenskaper och subjektivt välbefinnande. Totalt deltog 108 stycken högskolestudenter, (58 kvinnor och 50 män). Deltagarna besvarade fyra enkäter som mätte optimism, personliga mål, personlighetsegenskaper utifrån fem-faktor modellen samt subjektivt välbefinnande. En multipel regressionsanalys visade att optimism, neuroticism och samvetsgrannhet förklarar 43.1% av variansen i välbefinnande. Det förelåg ett indirekt samband mellan subjektivt välbefinnande och variablerna kognitiva närmande mål, extroversion och trevlighet, vilket tyder på att de medieras av variablerna i regressionsmodellen.

Syftet med denna studie var att, med hjälp av ett neuropsykologiskt testbatteri, undersöka huruvida kognitionen är påverkad gällande uppmärksamhet och exekutiva funktioner hos patienter som lider av multisystemsjukdomen Dystrofia Myotonika typ 1. Syftet var också att, med hjälp av självskattningsskalor, undersöka hur de drabbade själva uppfattade sin situation i detta avseende. Insamlade data från en patientgrupp bestående av 33 individer med konstaterad Dystrofia Myotonika typ 1 jämfördes med data från en kontrollgrupp bestående av 25 friska individer. Resultatet visade att patientgruppen genomgående presterade sämre än kontrollgruppen på de neuropsykologiska testerna. Resultaten på självskattningsformulären gick i linje med detta, vilket tyder på att patientgruppen, generellt, delvis är medveten om sina kognitiva svårigheter.

Detta är en deskriptiv studie som har till syfte att analysera belöningssystemet på Forsmarks Kraftgrupp AB. Det läggs extra vikt på tillämpningen av den resultatbaserade rörliga lönen. Vidare undersöks hur belöningssystemet motiverar de anställda, samt vilken typ av belöning de anställda tycker är mest motiverande. De teorier som ligger till grund för denna uppsats är teorier som rör motivation. Dessa teorier är: Herzbergs tvåfaktorsteori, kognitiva teorier och arbetsmotivation.

Upprepad testning vid inlärning förstärker långtidsminnet. Fenomenet är även känt som testeffekten (Roediger & Karpicke, 2006). Huvudsyftet med föreliggande studie var att undersöka testeffekten och jämföra den med inlärningseffekter av gruppdiskussioner. Andra syften var att undersöka om inlärning påverkades av individuella skillnader samt av testfrågornas komplexitet. Experiment genomfördes under fyra tillfällen och sammanlagt tolv studenter medverkade.

Barncancer drabbar 300 barn i Sverige varje år. Bland dessa barn är många väldigt små och har inte på samma självklara sätt som äldre barn och ungdomar lika lätt att ta till sig information om sin sjukdom eller om sin behandling.Detta arbete behandlar utformandet av en pekbok för barn mellan 0-3 år med fokus på förberedande information inför cytostatikabehandling (cellgiftsbehandling).Pekboken har tagits fram i samarbete med Barncancerfonden och Lunds Universitetssjukhus där både observationer av barn under behandling samt utprovning av pekboksmaterialet har gjorts.Arbetet belyser barns kognitiva utveckling, det tidiga mötet med barnlitteratur och beskriver de kommunikativa ställningstaganden som har tagits i utformandet av boken..

Bakgrund: Ca 10% av alla nyf?dda i Sverige v?rdas ?rligen p? en neonatalv?rdsavdelning, d?r separation mellan barn och f?r?ldrar ?r vanligt f?rekommande, trots evidens om dess negativa konsekvenser f?r b?de f?r?ldrar och barn. Nollseparation inneb?r att f?r?ldrar och barn h?lls i s? mycket fysisk och psykisk n?rhet under v?rdtiden som m?jligt. ?ven om tidigare forskning har belyst konsekvenserna av separation inom neonatalv?rden, finns begr?nsad sammanst?lld kunskap om hur f?r?ldrar upplever nollseparation i en neonatal kontext.

Vi har undersökt hur ett monetärt belöningssystem påverkar oplanerad korttidsfrånvaro samt vad de kollektivanställdas inställning till denna typ av belöningssystem är. De teorier vi har använt oss av är behovs och kognitiva motivationsteorier samt litteratur om belöningssystem, frånvaro och monetära belöningar. Undersökningen bestod av personliga intervjuer av produktionschefen och den facklige förtroendemannen på Älvsbyhus samt en enkätundersökning som ifylldes av de anställda. Undersökningen visade att personalen i allmänhet hade en positiv inställning till belöningssystemet men att det stora flertalet inte tagit hänsyn till det när de hade haft behov att frånvara från arbetet. Den övergripande slutsatsen är att de anställda vill behålla belöningssystemet men att belöningen är för låg för att motivera det stora flertalet att öka sin närvaro..

I den här uppsatsen diskuterar jag, med utgångspunkt i Simon Blackburns kvasirealistiska metaetik, den moraliska motivationen. Jag redogör alltså dels för kvasirealis-men som helhetlig teori, dels för den aktuella motivationsteoretiska argumentationen. De centrala frågeställningarana rör i detta fall det sätt varpå våra värderingar motiverar oss att handla. Har de över huvud taget någon normativ kraft, eller består de enbart i kognitiva till-stånd? Utifrån dessa grundvalar bedömer jag sedan å ena sidan hur Blackburns teori funge-rar på det metaetiska planet, och å den andra för hur den svarar mot våra intuitioner om mo-ralföreställningarnas betydelse för vår handlingskraft.

Efter riksdagsvalet 2022 ingick Moderaterna, Kristdemokraterna, Liberalerna och Sverigedemokraterna ett politiskt samarbetsavtal, det s? kallade Tid?avtalet. Avtalet representerar en politisk kurs?ndring i svensk v?lf?rdspolitik, d?r fr?gor om kriminalitet, migration och effektivisering av v?lf?rden ges en central plats. Syftet med denna studie ?r att analysera hur socialt arbete och v?lf?rd representeras i Tid?avtalet och vilka implikationer dessa representationer har f?r socionomers professionella roll och social arbetares yrkesetik.