Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med denna studie har varit att undersöka hur idrottslÀrare och simtrÀnare arbetar med mental trÀning. De mer preciserade frÄgestÀllningarna var: Hur viktig anser simtrÀnare och idrottslÀrare att elevers respektive simmares mentala kapacitet Àr? Hur genomför simtrÀnare och idrottslÀrare mental trÀning? Hur arbetar simtrÀnare och idrottslÀrare med feedback och motivation? Hur utvÀrderar simtrÀnare och idrottslÀrare sin mentala trÀning?MetodFör att uppfylla syftet med studien, valdes kvalitativ intervju som metod. Intervjuer genomfördes med tre idrottslÀrare och tvÄ stycken simtrÀnare. Urvalet skedde genom ett strategiskt urval utifrÄn i förvÀg bestÀmda kriterier.

Abstract  The importance of the co-occurrence of callous-unemotional traits and impulsivity concerning aggressive acts was examined by a survey. The participants consisted of 1478 Swedish youth. Three groups with extreme scores on callous-unemotional traits and impulsivity was identified.  The group scored high on both was more prone to show higher levels of aggressive and conduct problems behavior compare to the other groups. The aggressive and conduct problem behavior was shown at higher level in all examine variables. This study highlight that impulsivity can identify extreme aggressive individuals, without taking HIA (Hyperactivity, Impulsivity and Attention) problem as a entirety, to account, if shown with callous-unemotional traits. Keywords: Callous-unemotional traits, impulsivity, aggressive, conduct problem, youth, co-occurrence..

Syftet med vÄr uppsats Àr att undersöka, dels teoretiskt enligt agentteorin, dels empiriskt, hur potentiella problem relaterade till informationsasymmetri mellan styrelse och VD förebyggs. Vi vill Àven undersöka vilka faktorer som ligger till grund för styrelsens val av metod för att förebygga dessa potentiella problem. VÄr ansats Àr abduktiv, dÄ vi har utgÄtt frÄn bland annat agentteorin vid insamlingen av empirisk data. Enligt vÄr analys av det empiriska materialet lÀgger företagen mer fokus pÄ kontrollmetoden trust, och i viss mÄn managementstyrning, Àn vad vi enligt analysmodellen hade förvÀntat oss. UtifrÄn analysen har vi Àven dragit slutsatsen att institutionalisering kan spela en avgörande roll i ett företags val av kontrollmetoder för att förebygga potentiella problem kopplade till informationsasymmetri..

This is a report written for an examination project C-level, on the subject of energy. The examination project is a product of the FVB Sweden AB (district heating bureau). It started with a meeting with Stefan Jonsson FVB Sweden AB, were he explained the content of the project, and from this a presentation of the problem was made. The problem that needed to be solved was how they could control the valves in the system to provide heating to everyone in the system. The valves are often oversized so the pump in the heating plant would have to be enormous to be able to provide enough flow to be sufficient, if everyone in the system had there valves fully opened. I came up with two solutions to the problem, one was a wireless network that could keep track of the valves and the other solution was an extra sensor that was placed on the radiator.

Syftet med denna studie var att jÀmföra samhÀlls-och beteendevetarprogrammet (n=70) och psykologprogrammet (n=70) i akademisk stress och strategier för att hantera stress. Deltagarna bestod utav universitetsstudenter och mÀtinstrumentet för studien var en enkÀtundersökning med skalorna ?Akademisk stress?, ?kognitiv coping-strategi?, ?Social support?, ?Sociala kontakter? och ?positiva-och negativa coping-strategier?. Det visade sig att det inte fanns nÄgon skillnad mellan studenter frÄn samhÀlls-och beteendevetarprogrammet och studenter frÄn psykologprogrammet i hur akademisk stressade det var. Det fanns inget signifikant samband mellan programmens sociala stöd, sociala kontakter, kognitiva coping-strategier eller sÀttet att hantera positiva och negativa coping-strategi pÄ.

To this day, battery of women is a global problem. The aim of this paper is to examine this problem in the country that is considered to be one of the most equal countries in the world, namely Sweden. How big a problem is it, what is the social outlook of the victim and how does the Swedish justice system respond to this issue? These are some of the questions that will help to form an answer to the question if Sweden is a sanctuary for femalebatterers.Due to the resistance of implementing the entire penalty scale and the use of judicial methods, such as restraining orders and its effect on the women, the conclusion drawn from the answers is yes - Sweden is that sanctuary. The Swedish justice system is not tough enough when it comes to the abuse of women.

Bullying is a widespread problem that currently exists in many places and in different age groups. In our paper we intend to focus on bullying in adult life. As many as 340,000 adult persons are subjected to victimization in the form of bullying, which is about 9 % of the working population. Between 100 and 300 cases of all suicides committed in Sweden can be linked to bullying. Bullying is a social problem that should be taken more seriously than it does.

Syftet med uppsatsen Àr att belysa de problem som har uppstÄtt dÄ indiansk andlighet har blivit en vara som produceras och konsumeras inom New Age rörelsen. Studien har genom-förts genom att tillÀmpa kvalitativ textanalys pÄ insamlat material mestadels frÄn Internet. Det insamlade materialet bestÄr av annonser dÀr man sÀljer olika former av indiansk andlig-het. Material som berör indianernas motstÄnd mot försÀljningen av deras andlighet har ocksÄ insamlats frÄn Internet. Analysen av texterna visar att det framkommer stereotyper i annonse-ringen inom New Age, vilket blir ett problem för indianerna i form av tillskriven identitet.

NÀr allt fler produkter blir bÀrbara, t ex handdatorer och mobiltelefoner, innebÀr det Àven att dessa har blivit mindre. Ytan dÀr text och liknande presenteras blir dÄ Àven den mer begrÀnsad. LÀsning kan ses som en komplex kognitiv process med mÄnga ingÄende delar, bland annat tolkning, förstÄelse och ögats fysiska funktion. Dessa ingÄende processer begrÀnsas nÀr ytan texten presenteras pÄ Àr mycket liten. För att motverka detta har alternativa sÀtt att presentera text pÄ tagits fram, sÄ kallad dynamisk textpresentation.

Kreativitet Àr resultatet av personliga egenskaper, kognitiva förmÄgor och sociala miljöer. Studiens syftet var att undersöka hur kreativitet Àr relaterat till sjÀlvkÀnsla, Älder och genus hos gymnasieungdomar. 111 deltagare varav 77 flickor, 17-21 Är deltog. Ett tredelat test anvÀndes med frÄgor om fritidsaktiviteter (aktivitet), ett sjÀlvkÀnslatest (?Jag tycker jag Àr?) samt ett kreativitetstest (Unusual Uses test).

BÄde kronisk smÀrta och musik har existerat frÄn begynnelsen och de utövar stort inflytande pÄ mÀnniskan multidimensionellt. Musiken har genom tiderna anvÀnts för att pÄverka stÀmning och humör. Syftet med denna studie var dÀrför att undersöka om musik har lindrande effekt pÄ kronisk smÀrta. Metoden var en litteraturstudie dÀr tolv vetenskapliga artiklar lÄg till grund för resultatet. Teoretisk referensram var Rosmarie Parses omvÄrdnadsteori, som beskriver mÀnniskans symbios med miljön.

Syftet med studien Àr att undersöka vad gymnasielÀrare i Àmnet matematik anser vara de största svÄrigheterna med undervisningen i sitt Àmne. Jag har ocksÄ undersökt vad matematiklÀrarna anser att de gör och kan göra utifrÄn nuvarande förutsÀttningar för att komma till rÀtta med eller minska de angivna svÄrigheterna och vilka andra förÀndringar de anser skulle behövas. Undersökningen baseras pÄ telefonintervjuer med 7 matematiklÀrare som arbetar inom gymnasieskolan under vÄrterminen 2011. Resultatet har kategoriserats utifrÄn tre nivÄer, individnivÄ, gruppnivÄ och organisationsnivÄ. Det kategoriserade materialet har sedan jÀmförts med kommande förÀndringar pÄ skolomrÄdet i och med att nya styrdokument införs frÄn förskola till gymnasieskolan.

Aktuell forskning har visat att psykologiska faktorer spelar en viktig roll för upplevelsen av lÄngvarig smÀrta. Denna studie undersökte effekterna av en KBT-behandling bestÄende av introceptiv exponering och avslappning för patienter med lÄngvarig smÀrta. Studien anvÀnde en single-subject design dÀr sex smÀrtpatienter genomgick en sex veckor lÄng individuell behandling. De variabler studien undersökte var i första hand förÀndringar gÀllande grad av acceptans samt upplevd smÀrtintensitet, i andra hand förÀndringar gÀllande smÀrtrelaterad Ängest, rörelserÀdsla, katastroftankar samt funktion. Deltagande i behandlingen var förknippat med ökad acceptans, förbÀttrad funktion, minskad smÀrtintensitet, minskad smÀrtrelaterad Ängest, mindre katastroftankar samt minskad rörelserÀdsla.

Syftet med vÄr undersökning var att studera hur pedagoger, rektorer och förÀldrar formulerade sig angÄende trÀningsskolans högstadieelevers placering pÄ en 1-6 skola och inte pÄ en högstadieskola. Arbetet ger en översikt över tidigare forskning om hur synen pÄ personer med handikapp förÀndrats, normaliseringsbegreppet, och barns sociala, emotionella, sexuella och kognitiva utveckling. Vi intervjuade sju pedagoger och tvÄ rektorer pÄ tre olika 1-6 skolor i mellersta Sverige. Vi bad respondenterna att formulera sig om trÀningsskolans elevers kunskapsutveckling och sociala utveckling relaterat till att eleverna gÄr pÄ 1-6 skolor och inte pÄ högstadieskolor. Dessutom bad vi respondenterna att formulera sig angÄende elevernas framtid i ett förÀnderligt samhÀlle.Det framkom i undersökningen att trÀningsskolans högstadieelever, kunskapsmÀssigt, lÄg nÀrmare i nivÄ med eleverna pÄ 1-6 skolan Àn pÄ högstadiet, men att det var svÄrt att samarbeta eftersom trÀningsskolans elever blev sÄ avvikande p.g.a.

Denna studie syftar till att undersöka om det föreligger skillnader i inlÀrningsstilar mellan blivande psykoterapeuter med psykodynamisk respektive kognitiv beteendeinriktad inriktning. Undersökningsdeltagarna utgjordes av samtliga studenter i de tvÄ första ÄrgÄngarna pÄ Stockholms universitets psykologiska institutions psykoterapeututbildning. Studenter pÄ psykoterapeututbildningen kan vÀlja mellan antingen kognitiv beteendeinriktad terapi eller psykodynamisk psykoterapi. I syfte att kartlÀgga eventuella skillnader mellan studenterna pÄ de tvÄ olika inriktningarna anvÀndes tvÄ versioner av David Kolbs Learning Style Inventory. Resultatet av undersökningen visade pÄ tydliga skillnader mellan terapeuter med olika inriktning.