Syftet med denna empiriska studie var att se om det fanns nÄgot samband mellan kondition (VO2max) och korttidsminne hos gymnasieelever. Totalt 58 elever, 24 pojkar och 34 flickor, i Äldern 16-18 Är deltog i studien. Studien innehöll tre tester. Den fysiska aktivitetsgraden (kondition/VO2max) uppmÀttes genom en variant av Coopers löptest. Korttidsminnet testades pÄ tvÄ sÀtt.

Hiv, humant immunbristvirus, Àr en infektionssjukdom som av smittskyddslagen klassas som allmÀnfarlig, i nulÀget finns inget botemedel. Det finns dock effektiva bromsmediciner. Viruset smittar frÀmst via blod och sexuella kontakter. Aids Àr hivinfektionens slutfas och karakteriseras av nedsatt immunförsvar och stÀndig kamp mot opportunistiska infektioner. Personer med hiv riskerar att sÀrbehandlas i vÄrden pÄ grund av de tabun och fördomar som omger sjukdomen.

Det rapporteras mycket om piratkopiering i massmedia idag. Vem som helst kan med inte alltför stora kunskaper eller kostnader kopiera film, musik, spel och programvaror, som dessutom ofta Àr lÀttillgÀngliga pÄ Internet. Hur stort detta problem Àr och för vem, Àr det nog ingen som riktigt kan förstÄ eller svara pÄ. Organisationer och företag inom branschen försöker med olika medel hantera trenden med att kopierad digital information fÄr en allt större spridning och efterfrÄgan bland konsumenter. Detta genom att framstÀlla bÀttre och bÀttre kopieringsskydd och genom att arbeta för skÀrpt lagstiftning kring upphovsmannarÀtt för digitalt baserade produkter.

Can we harm future people? According to our commonly used contractarian theories, it seems we cannot. This is because our actions of today not only influence what they are supposed to influence, but also who mates with whom and when, and thus which particular persons will ever live in the future. Had we not performed a particular action, the future people born as a result of that same action, would not have been born. It therefore seems they cannot reasonably reject our actions.

Syftet med denna uppsats Àr att redogöra för gÀllande rÀtt avseende strandskydd i Sverige. I uppsatsen identifieras ocksÄ ett antal problem med dagens regler. För att se vilka problem som uppstÄr vid tillÀmpningen av de nuvarande reglerna, samt för att se möjliga lösningar pÄ dessa problem har jag fört en givande dialog med ett antal utvalda lÀnsstyrelser och kommuner. I arbetet berörs ocksÄ NaturvÄrdverkets rapport "KartlÀggning m.m. av strandskyddsbestÀmmelserna", samt svaren frÄn ett flertal av NaturvÄrdsverkets remissinstanser.

Denna studie handlar om en vidareutveckling GLB?testet. GLB?testet Àr ett gruppledartest utvecklat av leg. psykolog Kjell Ledin och mÀter gruppledarbeteende i tio olika mötessituationer dÀr störning uppstÄr.

Syftet med denna studie var att genom granskning av litteratur undersöka vilka typer av arbetsterapeutiska interventioner som görs för barn med ADHD i Äldern 5-12 Är, samt effekten av dessa. En litteraturöversikt valdes som metod för att undersöka kunskapslÀget inom Àmnet ADHD. Litteratursökning genomfördes via databaser tillgÀngliga vid universitetsbiblioteket vid LuleÄ Tekniska universitet och sju artiklar valdes ut. Analysen visade att interventionerna riktade sig frÀmst mot att stödja barnen med koncentration, stillasittande och stÀrka kognitiva svÄrigheter. Resultatet av denna rapport beskriver exempel pÄ typer arbetsterapeutiska interventioner gjorda för barn med ADHD.

Enligt WHO Ă€r övervikt en global epidemi. Gastric bypass-operationer för viktminskning blir vanligare. Syftet med studien var att undersöka psykologiska aspekter och konsekvenser av att genomgĂ„ en Gastric bypass-operation. Åtta intervjuer utfördes och analyserades med Grundad teori. Sex kategorier utformades: negativt bemötande/positivt bemötande, jag/andra, dumping som vĂ€n/dumping som fiende, att tillhöra massan/att stĂ„ ut frĂ„n massan, eget ansvar/andras ansvar och bevarad sjĂ€lvbild/förĂ€ndrad sjĂ€lvbild.

Denna rapport Àr skriven med syfte att fÄ en större inblick i vad polisens nya radiosystem RAKEL innebÀr för dess anvÀndare och dÄ frÀmst med betoning pÄ polisverksamheten. Intresset fanns tidigt hos oss som blivande poliser dÄ Àmnet Àr högintressant dÄ polisen befinner sig i inledningsfasen till det nya radiosystemet. Vi fick snabbt tag i mycket material nÀr vi sökte pÄ hemsidor och kontaktade nyckelpersoner pÄ polismyndigheter samt övriga myndigheter som Àr inblandade i införandet. Denna information bestod dock till största delen om hur RAKEL Àr tÀnkt att fungera och om vad som Àr tanken med systemet. Vi ville gÄ ett steg lÀngre och jÀmföra detta med hur systemet funkat hittills av dem som anvÀnt det.

Bakgrund Medfödda hjÀrtfel kan avse en stor grupp diagnoser. Det kan handla om genetiska företeelser pÄ cellnivÄ som inte uppmÀrksammas eller som kan utvecklas under senare tillfÀllen i livet. Medfödda hjÀrtfel handlar i regel dock oftast om anatomiska och synliga skiljaktigheter i anatomin och funktionen.  Tack vare den förbÀttrande forskningen inom barnkardiologin överlever fler barn vilket betyder att ett nytt behov inom vÄrden har uppkommit och att de vuxna som idag lever med medfött hjÀrtfel mÄste uppmÀrksammas. Syfte Syftet var att belysa vuxna personers erfarenheter av att vara född med ett kroniskt hjÀrtfel och hur det pÄverkat uppvÀxten.

Personer med Multipel skleros (MS) kan uppleva svÄrigheter att delta i aktiviteter i dagliga livet (ADL) dÀr arbetet Àr en betydande del av det. De funktionsnedsÀttningar som förekommer vid MS kan ha en negativ inverkan pÄ personens möjlighet att arbeta. Syftet med denna studie avsÄg att beskriva hur personer som Àr diagnostiserade med Multipel skleros erfar att yrkesarbeta. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med nio personer i Äldrarna 39-62 som hade diagnosen MS och yrkesarbetade. Datamaterialet analyserades med hjÀlp av en kvalitativ innehÄllsanalys, som resulterade i tvÄ huvudkategorier; ?Den egna förmÄgan i relation till arbetets krav? och ?Anpassningar för att underlÀtta i arbetet?.

Bakgrund: Schizofreni Àr en allvarlig psykisk sjukdom kÀnnetecknad av svikt i kognitiva och sociala förmÄgor. Det rÄder otillrÀckliga kunskaper i bemötandet av personer med schizofreni. Deras subjektiva upplevelser blir oftast Äsidosatta fastÀn de spelar en viktig roll i vÄrden och personers liv. En bÀttre förstÄelse för personers subjektiva dimensionen kan bidra till ett bÀttre bemötande och minska lidande för personer med schizofreni.Syfte: Syftet för denna studie Àr att undersöka subjektiva upplevelser hos personer med schizofreni.Metod: Nio kvalitativa artiklar som hittades i databaserna PsycINFO och CINAHL bearbetades med metasyntes, gemensamma teman kunde identifieras.Resultat: Personer med schizofreni upplever en komplex blandning av upplevelser sÄsom tillbakadragande, ensamhet, relationsproblem, hopplöshet, kaos och förvirring som effekter av sjukdomen. Trygghet och gemenskap kan bidra till en positiv utveckling av hÀlsoprocesserna.Diskussion: LivsvÀrlden ligger till grund för hur personer med schizofreni upplever sin sjukdom och livssituation.

Att producera en reklamfilm som Àr anpassad för visning i flera format kan vara problematiskt. De olika presentationsformerna som berörs Àr webben, teve samt storbildsprojektorer. Ytterligare problem uppstÄr dÄ man Àven mÄste se till att de har en lÄng livslÀngd och kan anvÀndas under flera terminer. Den hÀr uppsatsen berör de problem som kan uppstÄ dÄ reklamfilmer av det hÀr slaget skapas. I uppsatsen ingÄr reklamfilmer som skapades för tvÄ gymnasieskolor i Osby kommun..

Bakgrund: Stroke Àr en vanlig sjukdom i Sverige och varje Är drabbas ca 30 000 personer. En stroke kan medföra bÄde fysiska och kognitiva funktionsnedsÀttningar hos den som drabbats. NÀr livskamraten drabbas av stroke kan det för den nÀrstÄende komma som en chock och en ny livssituation kan uppstÄ. NÀrstÄende fÄr ta pÄ sig ett stort ansvar nÀr livskamraten kommer hem. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva nÀrstÄendes upplevelser av att leva med sin livskamrat som drabbats av stroke.

Syftet med litteraturöversikten var att sammanstÀlla och beskriva arbetsterapeutiska interventioner och effekten av dessa inom arbetsrehabilitering. Datainsamling har utförts genom sökningar i vetenskapliga databaser. Urvalet gjordes utifrÄn faststÀllda inklusions- och exklusionskriterier. Artiklarna granskades och analyserades i enighet med Friberg (2012). Resultat av studien visade att arbetsterapeuterna inom arbetsrehabilitering anvÀnder sig av interventioner för att underlÀtta arbetsÄtergÄng.