Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att belysa Àmnestraditioner i skolÀmnet historia för gymnasiet utifrÄn exemplet; de populÀraste utlagda/publicerade lÀromedlen pÄ Lektion.se. Jag gör en kvalitativ textanalys av tvÄ av de populÀraste texterna/lÀromedlen frÄn Lektion.se för att besvara frÄgorna: Vilka Àmnestraditioner finns representerade bland de populÀraste lÀromedlen? Och vilka Àmnestraditioner dominerar bland dessa? För att identifiera Àmnestraditioner sÄ undersöker jag vilken undervisnings- eller historieskrivningskategori som författarna varit inspirerad av: den klassiska, objektivistiska, formella eller kategoriala. Jag fann att texterna pekar pÄ att det i mÄnga fall Àr en traditionellt faktaspÀckad historieundervisning dÀr den svenska mannen Àr norm i en genetisk framstÀllning av historien som styrs av strukturella förÀndringsfaktorer och kamp om makten. Och att alla undervisningskategorier finns företrÀdda.

Syftet med studien var att undersöka om grundskoleelever lÀttare löser matematiska problem i grupp Àn de gör enskilt. Undersökningen genomfördes i en Ärskurs 8 med 19 elever, varav 10 flickor och 9 pojkar. Som undersökningsmetod anvÀndes enkÀter. Hela undersökningen genomfördes under en tidsperiod pÄ sex veckor. De första tre veckorna löste eleverna matematiska problem enskilt och sedan svarade de pÄ en enkÀt, för att se hur eleverna upplevde arbetssÀttet.

Det finns Ätskilliga faktorer som medför svÄrigheter nÀr informationssystem skall bli sÀkra. Bland dessa faktorer finns bland annat att sÀkerheten inte Àr anvÀndarvÀnlig. Vi har dÀrför i denna uppsats undersökt varför anvÀndare upplever problem med en höjning av informationssÀkerhet. För att undersöka detta har vi stu-derat ett projekt som heter FSA (FörbÀttradSÀkerhetsArkitektur) och som genomförs pÄ LuleÄ tekniska universitet. UtifrÄn denna undersökning kan vi konstatera att anvÀndarna upplever flera problem som en följd av FSA-projektet.

Fagan Test of Infant Intelligence (Ftii) Ă€r ett parjĂ€mförelsetest som mĂ€ter spĂ€dbarns intresse för ett nytt visuellt stimuli nĂ€r detta presenteras tillsammans med ett stimuli redan kĂ€nt för spĂ€dbarnet, kallat nyhetspreferens. Även om Ftii har visat sig fungera vĂ€l vid bedömning av spĂ€dbarns kognitiva nivĂ„ kan testet förbĂ€ttras pĂ„ ett antal punkter. För att uppnĂ„ reliabla resultat har försökspersonerna ofta testats vid ett flertal tillfĂ€llen. För att undersöka möjligheterna att ytterligare validera erhĂ„llna resultat frĂ„n Ftii har en version av Ftii skapats för att utföras med en ögonrörelsemĂ€tare. Denna version, kallad Ftii-Ö, har testats med hjĂ€lp av en spĂ€dbarnsgrupp och en vuxengrupp för att pĂ„ sĂ„ sĂ€tt utvĂ€rdera för och nackdelar med ett test utfört pĂ„ ögonrörelsemĂ€tare.

InhiberingsförmÄga, arbetsminne och verbal förmÄga testades hos 25 treÄringar i syfte att analysera barnens förmÄga till inhibering. Tre instrument anvÀndes; inhiberingsuppgiften Less is More (en konkret del och en symbolisk del), arbetsminnesuppgiften Mister Peanut samt, för att testa verbal förmÄga; deltestet ordigenkÀnning frÄn WPPSI-III. Hypotesen var att inhiberingsförmÄga skulle korrelera med arbetsminneskapacitet. Resultaten visade att ingen skillnad fanns i barnens resultat i det konkreta respektive symboliska deltestet. Arbetsminneskapacitet, liksom verbal förmÄga korrelerade med resultaten i den konkreta uppgiften.

InhiberingsförmÄga, arbetsminne och verbal förmÄga testades hos 25 treÄringar i syfte att analysera barnens förmÄga till inhibering. Tre instrument anvÀndes; inhiberingsuppgiften Less is More (en konkret del och en symbolisk del), arbetsminnesuppgiften Mister Peanut samt, för att testa verbal förmÄga; deltestet ordigenkÀnning frÄn WPPSI-III. Hypotesen var att inhiberingsförmÄga skulle korrelera med arbetsminneskapacitet. Resultaten visade att ingen skillnad fanns i barnens resultat i det konkreta respektive symboliska deltestet. Arbetsminneskapacitet, liksom verbal förmÄga korrelerade med resultaten i den konkreta uppgiften.

Syftet med denna uppsats Àr att studera vad elever uppfattar av utomhuspedagogik sett utifrÄn lÀrarens syn pÄ utomhuspedagogik och hur denna tillÀmpas. Uppsatsen bygger pÄ en elev-enkÀt till elever frÄn Äk 1 till Äk 5 och fyra strukturerade intervjuer med lÀrare frÄn samma skola som eleverna.Fyra intervjupersoner har svarat pÄ frÄgor som handlar om utomhuspedagogiken och hur den tillÀmpas. EnkÀtens frÄgor handlade om hur eleverna upplever utomhuspedagogiken.Resultatet blev att elevernas och lÀrarnas svar överstÀmmer vÀl sinsemellan samt med teorin. Uppsatsen visar att de flesta elever samt intervjuade lÀrare tycker att det Àr bra att arbeta med utomhuspedagogik och att det Àr en tillgÄng för alla att skolan har olika sÀtt att lÀra ut. Utom-huspedagogiken hjÀlper eleverna fram till kunskap frÄn teori till praktik och sammankopplar delarna till en helhet..

This discursive policy study has its starting point in the criticism of the Swedish gender-equality policy is depoliticised. The purpose of this study is to investigate how the Swedish gender-equality policy was problematised and designed during the 2000s. The purpose of this paper is also to investigate whether the Swedish gender-equality policy can be defined as a depoliticised policy or not. The research questions of this study are: WhatÂŽs the problem of gender-equality represented to be in the specifics policies and what effects are produced of this representation? Can gender policy, as it is designed in the various policy documents, be understood as a depoliticised policy, in the sense that sex is not articulated on the basis of a conflict dimension?To find the answer of theese questions I use the method ?WhatsÂŽs the problem represented to be", which is an inductive approach where the researcher sets selected questions to its material.

Kognitiva modeller har föreslagit selektiv uppmĂ€rksamhet som en bidragande faktor till vidmakthĂ„llande av insomni. I denna studie tillĂ€mpades Dot-probe task inom ett experiment i syfte att undersöka huruvida graden av selektiv uppmĂ€rksamhet skiljer individer med insomni frĂ„n en matchad grupp individer med normal sömn och hur en sĂ„dan selektiv uppmĂ€rksamhet i sĂ„ fall Ă€r beskaffad. Även selektiv uppmĂ€rksamhet i relation till Ă„ngest och depression undersöktes. Resultaten visar pĂ„ en signifikant skillnad mellan grupperna avseende selektiv uppmĂ€rksamhet samt att skillnaden inte kan förklaras av Ă„ngest och depression. Resultaten visar specifikt att den selektiva uppmĂ€rksamheten utgörs av svĂ„righeter att avbryta fokus mot hot, snarare Ă€n en högre kĂ€nslighet för upptĂ€ckande av hot.

RuinkvarteretTyresö gymnasium har gjort sitt som funktion av en skola. Byggnaden har gjort sitt för att stÄ pall för mÀnniskan och naturen. Nu har den börjat förfalla. Fuktskador, otÀta fönster och allmÀnt slitage har gjort att Tyresö kommun har besÀtmt sig för att renovera eller bygga om skolan till bostÀder.Ett nytt bostadskvarter i ett naturlandskap dÀr bebygelsen ligger som öar utan att förhÄlla sig till varandra med endast naturen som sammanbinder dem. DÀr det byggda Àr symbol för mÀnniskas exelllence Àr det förfallna en symbol för mÀnniskans misslyckande.

Bakgrund: Multipel skleros Àr en kronisk sjukdom som leder till att livet pÄ ett eller annat sÀtt troligtvis kommer att förÀndras. I Sverige lider 12000 svenskar av multipel skleros (MS), tvÄ tredjedelar av dessa Àr kvinnor. MS Àr en livslÄng och handikappande sjukdom hos yngre vuxna som ofta pÄverkar livskvaliteten. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa faktorer av betydelse för hur personer med multipel skleros upplever sin livskvalitet. Metod: Metoden som anvÀndes var en litteraturstudie som baserades pÄ tretton vetenskapliga artiklar.

Syftet med denna studie var att studera sambandet mellan depression, Ängest och dissociation. Studien grundar sig i bÄde den psykoanalytiska teorin och den kognitiva teorin. Som deltagare valdes 90 studenter vid en högskola i södra Sverige och som materiel anvÀndes tre frÄgeformulÀr: ett dissociationsformulÀr, ett depressionsformulÀr och ett ÄngestformulÀr. Resultaten i denna studie visar pÄ att det inte Àr nÄgon skillnad i förekomsten av depression mellan mÀn och kvinnor. Depression och Ängest har en stark bindning till varandra.

Ämnesbakgrund:Bröstcancer Ă€r idag den vanligaste cancersjukdomen hos kvinnor. Under dom senaste Ă„ren har antalet bröstcancer diagnoser mer Ă€n fördubblats. Syftet var att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med bröstcancer. Metod: Systematisk litteraturstudie baserad pĂ„ tio vetenskapliga artiklar som analyserades med hjĂ€lp av innehĂ„llsanalys. Resultat: Analysen resulterade i fyra teman; Jaget, personligt nĂ€tverk, existentiell medvetenhet och livskvalitet.

I dagens allt hÄrdare konkurrens bland företag implementerar mÄnga organisationer en mÀngd olika affÀrssystem. Dessa affÀrssystem krÀvs för att förtagen skall kunna konkurrera pÄ allt mer globala och flexibla marknaden. Projektledare ser dock ett antal problem relaterade till den blivande anvÀndaren som mÄste lösas för att implementeringen av ett affÀrssysystem skall lyckas. Studien har genomförts med teorier om anvÀndarproblem, lösningar och affÀrssystem. Data har erhÄllits genom personliga intervjuer med tre olika projektledare vid tre olika organisationer.

Tidigare forskning har visat att kvinnor Àr förfördelade i vÄrden i jÀmförelse med mÀn. De fÄr till exempel sÀmre vÄrd vid symtom av hjÀrtinfarkt. I hÀlso- och sjukvÄrdslagen stÄr det att alla mÀnniskor ska fÄ likvÀrdig vÄrd oavsett kön. Studiens syfte var att ta reda pÄ om det fanns skillnader mellan mÀn och kvinnor gÀllande problem i aktivitetsutförandet och i arbetsterapeutiska interventioner hos patienter med makuladegeneration. Metoden som anvÀndes var journalgranskning dÀr journaler med 30 mÀn och 30 kvinnor granskades.