Denna uppsats beskriver en underso?kning av de organisatoriska konsekvenserna Trafikverkets bildande medfo?rt genom studera Underha?ll som a?r ett av Trafikverkets verksamhetsomra?den. Att inte uppna?tt ma?len som ligger till grund fo?r en omorganisering efter att omorganiseringsprocessen a?r klar ses i den ha?r studien som ett problem. Studien har fokuserat pa? enheten Underha?ll eftersom det ger en hanterbar storlek och avgra?nsning av studien.

Abstract Syftet med uppsatsen Àr att undersöka den vilda lekens betydelse för barn, ur barns perspektiv. Syftet Àr Àven att försöka förstÄ pedagogers bemötande och förhÄllningssÀtt gentemot den vilda leken. Orsaken till att vi vÀljer att lyfta barnens perspektiv Àr för att vi vill ta del av barnens tankar kring deras egen lek, samt sÀtta oss in deras lekvÀrldar vilket vi hoppas ska leda till en större förstÄelse för de vilda lekarna hos oss samt andra pedagoger. I vÄrt arbete tar vi upp den forskning kring barns vilda lekar som existerar och analyserade vÄrt resultat utifrÄn den. Metoden vi anvÀnt oss av innefattar bÄde intervjuer samt observationer i en förskoleklass i SkÄne och pÄ en avdelning i en förskola i Blekinge.

Syftet med examensarbetet Ă€r att analysera om BFN stötte pĂ„ problem vid upparbetningen, samt om vĂ„r expert och redovisningsekonomerna tror samma problem kommer att uppstĂ„ vid tillĂ€mpningen. ÄndamĂ„let Ă€r Ă€ven att beskriva varför dessa kommer att bli problematiska och om andra problem kommer att uppstĂ„. I teorin beskrivs gĂ€llande regelverk och kommande K2-regelverket för belysta problemomrĂ„den samt definitioner av olika organ. De problemomrĂ„den som redovisningsekonomerna nĂ€mner kommer inte att bli nĂ„gra större problem för K2-företagen, eftersom de flesta företag redan tillĂ€mpar reglerna som kommer att ingĂ„ i K2-regelverket. BFN vill inte ha komplicerad redovisning i K2, dĂ€rmed fĂ„r de företag som har komplicerad verksamhet och specifika krav pĂ„ sin redovisning istĂ€llet tillĂ€mpa K3-regelverket.

KranskÀrlssjukdomar Àr pÄ grund av deras utbredning en stor utmaning för sjukvÄrden. Klienter med kranskÀrlssjukdom erbjuds sekundÀrpreventiva program som planeras och genomförs av sjuksköterskor. LivsstilsförÀndring Àr en del i sekundÀrpreventionen. Syftet med föreliggande arbete Àr att beskriva mÄl för klienten och pÄverkande faktorer i dennes förÀndringsprocess. Arbetet Àr en systematisk litteraturstudie.

Detta Àr en deskriptiv studie som har till syfte att analysera belöningssystemet pÄ Forsmarks Kraftgrupp AB. Det lÀggs extra vikt pÄ tillÀmpningen av den resultatbaserade rörliga lönen. Vidare undersöks hur belöningssystemet motiverar de anstÀllda, samt vilken typ av belöning de anstÀllda tycker Àr mest motiverande. De teorier som ligger till grund för denna uppsats Àr teorier som rör motivation. Dessa teorier Àr: Herzbergs tvÄfaktorsteori, kognitiva teorier och arbetsmotivation.

Mot bakgrund av ett o?kat intresset fo?r stadska?rnan, i ba?de svensk planeringskontext och i diskursen om staden, belyser den ha?r studien den svenska planeringspraktikens intresse fo?r stadska?rneutveckling i perifera omra?den. Syftet med studien a?r att kritiskt analysera hur periferin konstrueras som rum fo?r stadska?rneutveckling och att fo?rdjupa fo?rsta?elsen fo?r vad detta inneba?r fo?r planeringen av staden.Studiens teoretiska och metodologiska ramverk utga?r fra?n ett diskursteoretiskt fo?rha?llningssa?tt vilket fo?r med sig ett antal logiker och begrepp som anva?nts fo?r analysen av det empiriska materialet. Det empiriska materialet tar utga?ngspunkt i hur utbyggnadsomra?det Hyllie i Malmo?.

Diabetes typ 2 Àr en kronisk sjukdom som blir allt mer vanlig och Àr ett stort folkhÀlsoproblem. Upplevelsen av att drabbas av sjukdomen Àr individuell och kan innebÀra en förÀndring för hela personen och dennes liv. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av att drabbas av diabetes typ 2. I litteraturstudien ingick 13 artiklar som analyserades med hjÀlp av en kvalitativ innehÄllsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i fem kategorier; Att diagnosen gav kÀnslomÀssiga reaktioner, Att uppfattningen av sig sjÀlv förÀndrades, Att den dagliga tillvaron förÀndrades och blev en kamp, Att sjukdomen var vÀntad och inte besvÀrande samt Att den dagliga tillvaron förbÀttrades och gav ett ökat vÀlbefinnande.

Bakgrund: Det finns skilda uppfattningar om var skolan skall ha skolavlutning inför sommarlovet. Kyrkan som plats för skolavslutning skapar debatt nĂ€r anhĂ€ngare och motstĂ„ndare vill definiera vad skolavslutning i kyrkan Ă€r, bör vara och/eller kan innebĂ€ra. Olika uppfattningar och tolkningar av skolans styrdokument har mynnat ut i att skolavslutning i kyrkan har diskuterats flitigt i media.  Bakgrunden, eller det sĂ„ kallade forskningsproblemet uppstĂ„r just i oenigheten över skolavslutning i kyrkan. Åsiktsströmningar om skolavslutning i kyrkan öppnar upp för att undersöka vilka diskurser som finns i media. Syfte: Syftet med den hĂ€r studien Ă€r att undersöka hur skolavslutning i kyrkan konstrueras och vilka diskurser som framtrĂ€der i artiklar i dagstidningar. Metod: Studien innefattar analys av texter i utvald nyhetsmedia. Kritisk diskursanalys som specifik teori med ansats av socialkonstruktion. Resultat: Resultatet visar att det finns meningsskillnader i frĂ„gan dĂ€r stĂ€llningstagandet producerar förestĂ€llningar och kategoriseringar av motstĂ„ndarna.

Syftet med denna rapport Ă€r att utvĂ€rdera problem och möjligheter med att anvĂ€nda Web-baserade informationssystem, d.v.s. att anvĂ€nda World Wide Web som plattform för ett informationssystem.Rapporten avhandlar utvecklingen av organisationer och vikten av att de anvĂ€nder sig av ett flexibelt informationssystem, samt fördelar och nackdelar för organisationer att anvĂ€nda ett Web-baserat informationssystem.AnvĂ€ndbarheten Ă€r en viktig del i ett system och en fallstudie har gjorts pĂ„ ett existerande hypermedia-system. Överblicksproblemet Ă€r idag ett stort problem vid anvĂ€ndandet av hypermedia och det diskuteras specifikt.Resultatet Ă€r att Web-baserade informationssystem har mĂ„nga fördelar men samtidigt Ă€ven stora nackdelar, vilket gör att dessa system inte idag kan inte ersĂ€tta de traditionella informationssystemen. DĂ€remot kan de fungera som ett komplement. Det finns Ă€ven problem ur anvĂ€ndbarhets-synpunkt som mĂ„ste lösas, för att hypermedia-system ska bli riktigt effektiva..

Bakgrund: Teknikkonsultbranschen Àr idag en mÄngmiljardindustri, men trots det finns det en brist i forskningen inom omrÄdet. Vidare medför ingenjörsbristen i Sverige att det Àr kamp om ingenjörerna. Teknikkonsulter utför sitt arbete för företag som inte Àr deras arbetsgivare, vilket vÀcker frÄgor om hur teknikkonsultföretagen kan agera för att konsulterna ska kÀnna motivation och lojalitet till arbetsgivaren.Syfte: Syftet med denna studie Àr att undersöka vad teknikkonsultföretag kan arbeta med för att teknikkonsulterna ska vara företaget lojala samt vara motiverade att prestera i sitt arbete.Genomförande: Elva teknikkonsulter pÄ Ätta olika teknikkonsultföretag har intervjuats.Resultat: Uppdragets natur, utveckling av kompetenser och fÀrdigheter samt belöningssystem vars utfall Àr pÄverkbart Àr viktiga motivationsfaktorer för teknikkonsulter. Vidare pÄverkas konsulternas lojalitet av det psykologiska kontraktet, vilket bestÄr av nÀmnda motivationsfaktorer samt hygienfaktorerna lön, formella kurser och belöningssystem vars utfall ej kan pÄverkas samt företagets vÀrderingar och gemensamma aktiviteter..

Arbetsminnet Àr en viktig funktion för mÀnniskans kognitiva förmÄga. Tidigare forskning har visat det finns flera faktorer som kan pÄverka arbetsminnets kapacitet, ett exempel Àr inlÀrning. Den aktuella studien undersöker om om det finns ett samband med att studera pÄ högskola och att förbÀttra sin arbetsminneskapacitet. I studien deltog 82 ekonomistuderanden varav 42 studeranden frÄn andra terminen och 40 frÄn sjÀtte terminen. Ett nÀtbaserat arbetsminnestest visade att det var en signifikant skillnad i arbetsminneskapaciteten (antalet ihÄgkomna ord) frÄn andra till sjÀtte terminen.

Syftet med min C-uppsats Àr att studera muslimers uppfattningar om de möjligheter och problem som de ser i att bygga moskéer i dagens Stockholm, Uppsala och GÀvle. Jag utgÄr frÄn följande frÄgestÀllningar:- Hur ser de muslimska representanterna i Stockholm, Uppsala och GÀvle pÄ behovet av flera moskéer?- Vilka möjligheter samt problem ser muslimska ledare i sin region nÀr det gÀller utbyggnaden av moskéer?- Vad innebÀr ordet moské för de personer som jag intervjuar?.

Denna uppsats baseras pÄ fÀltarbete i efterkrigstidens Bosnien & Hercegovina och handlar om grÀnsöverskridande samarbetsrelationer inom ramen för kvinnoorganisationen Zene Zenama. För en mer nyanserad illustration av organisationens multidimensionella samarbete utgÄr jag ifrÄn intersektionalitetsperspektivet som teoretiskt ramverk och huvudsakligen intervjuer som empiri. Jag söker Àven förstÄ kontexten och fÄ svar pÄ vilken betydelse kriget har för organisationen samt hur olika jÀmstÀlldhetsfrÄgor legitimeras. Min analys visar att krigets betydelse inte kan underskattas i organisationens kamp för jÀmstÀlldhet, vilken inte heller stÄr helt opÄverkad frÄn det transnationella ekonomiska stödets premisser. Samtidigt som krigets konsekvenser verkar enande i kampen för kvinnors rÀttigheter och i stÀrkandet av en regional identitet tenderar de Àven att utesluta andra erfarenheter av utsatthet som inte direkt Àr förknippade med krigets förödande följder..

1975 besökte Olof Palme med en delegation den kommunistiska diktaturen Kuba dÀr han uttalade sig positivt om landets utveckling. Dessutom betonades vÀnskapen mellan lÀnderna. Vilka faktorer lÄg bakom statsministern agerande? Analysen har utgÄtt frÄn system-, stats- och individnivÄ, dÀr en addition av dessa tre nivÄer lett oss fram till vÄra resultat.Vid en analys av Olof Palmes belief systems visar det sig att han blev demokratisk socialist genom sina resor till Nordamerika och Asien, dÀr ett kolonialt förtryck pÄgick. NÀr Vietnamkriget blossade upp sÄg Palme ett liknande förtryck frÄn en stor stat mot en liten stat, pÄ samma sÀtt som USA var mot Kuba, men bortsÄg frÄn förtrycket som regimen utövade.

Hösten 2004 sÀndes i SVTs Uppdrag granskning ett reportage med rubriken "Lars Ohlys syn pÄ demokrati". DÀrefter blossade en massmedial debatt upp, den sÄ kallade kommunismdebatten. BÄde frÄn partikamrater och andra politiker framfördes krav pÄ att Lars Ohly skulle sluta kalla sig kommunist och Äret dÀrpÄ gav han med sig. Men vad avsÄg man i debatten egentligen med ordet kommunism? Min hypotes Àr att det rÄdde en semantisk konflikt i debatten, det vill sÀga en kamp om betydelsen hos ordet kommunism/kommunist.I den hÀr uppsatsen visar jag, genom att undersöka nyhetsartiklar och ledare ur svensk dagspress, att min hypotes stÀmmer.