Barn och ungdomar med kognitiva funktionshinder löper större risk att drabbas av sÀmre tandhÀlsa Àn övriga (Gabre, Martinsson och Gahnberg 2001). Det Àr ett problem som tandhygienister mÄste vara medvetna om nÀr de i sitt dagliga verk arbetar med patientundervisning. Syftet med denna studie var att beskriva tandhygienistenserfarenheter av patientundervisning för barn och ungdomar med kognitivt funktionshinder. Metoden har bestÄtt av kvalitativa intervjuer med fyra tandhygienister om deras erfarenheter kring patientundervisning, vilka sedan analyserats genom innehÄllsanalys. Resultatet visar att det krÀvs förmÄga att utstrÄla trygghet och att vara adaptiv för att patientundervisningen skall ge önskat resultat.

Bakgrund: Att drabbas av fo?rva?rvad hja?rnskada och kognitiva sva?righeter i tona?ren pa?verkar delaktighet och aktivitetsutfo?rande inom fleralivsomra?den. Att som arbetsterapeut arbeta med ungdomar med kognitiva sva?righeter kra?ver ta?lamod och energi. En fo?rva?rvad hja?rnskada kan pa?verka ungdomars mo?jlighet till delaktighet i samha?llet.Syfte: Att beskriva konsekvenserna i vardagen na?r en person i tona?ren drabbas av kognitiva sva?righeter efter la?tt/ma?ttlig fo?rva?rvad hja?rnskada.Metod: Studien a?r gjord i form av en integrativ litteraturstudie utifra?n vetenskapliga artiklar publicerade mellan 2002-2013.

Bakgrund: Patients?kerhet ?r en central del av h?lso- och sjukv?rden och en viktig del av operationssjuksk?terskans yrkesroll. Stress i operationssalen ?r en betydande faktor som kan p?verka b?de individen och v?rdkvaliteten. Den kan fungera som en drivkraft men ?ven leda till utmattning och h?lsoproblem.

AnvÀndningen av datorer i arbetet har blivit en allt vanligare företeelse pÄ arbetsplatsen, och för anstÀllda pÄ till exempel callcenter Àr datorer ett oumbÀrligt inslag i arbetssituationen. Med tekniken följer dock inte enbart fördelar; anvÀndningen av datorstöd kan Àven leda till kognitiva arbetsmiljöproblem och stress och ha en mÀrkbart negativ inverkan pÄ den psykosociala arbetsmiljön. Genom teoretisk genomgÄng och kvalitativa intervjuer med arbetsmiljökunniga konstateras dock att det saknas bra utvÀrderingsverktyg för att uppmÀrksamma denna typ avproblem. En arbetsplatsstudie pÄ ett callcenter anvÀnds för att visa pÄ hur anvÀndningen av datorstöd kan inverka negativt pÄ den psykosociala arbetsmiljön, och dess resultat ligger till grund för ett helt nytt utvÀrderingsverktyg. Detta syftar till att hjÀlpa organisationer och företagshÀlsovÄrd att uppmÀrksamma kognitiva och psykosociala arbetsmiljöproblem relaterade till anvÀndningen av datorstöd, med hjÀlp av termer som kognitiva krav, kontroll och socialt stöd.

I den hÀr examensuppsatsen genomförs en undersökning av de prov och uppgifter som elever, inom de teoretiska programmen, gör under kursen Svenska B pÄ gymnasiet. Undersökningen syftar till att ge en bild av hur kognitiva förmÄgor tar plats vid betygsgrundande bedömningen, vilken typ av skriftliga uppgifter som förekommer samt Àven hur uppgifterna Àr formulerade. Studiens resultat visar att, Àven om alla kognitiva förmÄgor bedöms, Àr faktakunskap den kognitiva förmÄga som frÀmst mÀts i de undersökta proven och uppgifterna..

Denna studie hade som syfte att undersöka om olika heuristiker belastar en individs kognitiva resurser olika mycket, och om det dÀrmed krÀver olika mycket av de kognitiva resurserna. För att undersöka detta genomfördes ett experiment med en oberoende mÀtning, dÀr deltagare fick genomföra ett antal produktval samt ett strooptest. Genom ett tillfÀllighetsurval vÀrvades 149 deltagare som medverkade i experimentet med 50, 52 och 47 deltagare i tre olika betingelser. Data frÄn 99 deltagare anvÀndes i denna uppsats dÄ enbart tvÄ av de tre betingelserna anvÀndes i denna uppsats. Detta pÄ grund av att studien Àr en del av en större studie som resulterade i fyra uppsatser, dÀr olika aspekter av experimentet analyserades i var uppsats.

Uppsatsens syfte var att studera artiklar som publicerats om sjuksköterskeupproret 2012 genom ett kritiskt diskursanalytiskt angreppssÀtt för att se vad det rÄder kamp om och hur sjuksköterskans yrkesroll- och identitet konstrueras, reproduceras och transformeras genom diskurser.De frÄgestÀllningar som uppsatsen bygger pÄ Àr: Hur ser diskursen ut? Vilka objekt/subjekt som finns och Äterkommer i artiklarna och som det rÄder kamp om? Vilka grupper kan identifieras och hur beskrivs grupperna/vilken karaktÀr har de och vilka egenskaper tillskrivs det (direkt och indirekt)? Hur förs argumentationen? Vad Àr innebörden av det som skrivs?Vilken sprÄklig karaktÀr har artiklarna? Vilka sÀger vad ? vilken auktoritet tillskrivs dem? Vilka maktrelationer kan urskiljas?Uppsatsen vilar pÄ Norman Faircloughs kritiska diskursanalytiska teoretiska och metodologiska ramverk för att svara pÄ frÄgestÀllningarna. Det empiriska material som utgör grunden för analysen Àr nio utvalda tidningsartiklar frÄn nationella, lokala och vÄrdpraktiska tidningar. Resultaten pekar pÄ att det rÄder kamp om att sjuksköterskeyrket vÀrderas som ett ?kall?, en förestÀllning de genom att krÀva högre ingÄngslön vill bryta.

Bakgrund: Katastrofers frekvens och komplexitet ?kar globalt i v?rlden vilket leder till ?kade krav p? samh?llet i stort samt p? h?lso- och sjukv?rden. Intensivv?rdssjuksk?terskan har en central roll vid katastrofer f?r att uppr?tth?lla patients?kerheten, vilket belyser det ?kade behovet av intensivv?rdssjuksk?terskans kompetens samt behovet av ny kunskap kring omv?rdnad vid katastrofer, resiliens och katastrofberedskap. Syfte: Att identifiera faktorer av betydelse f?r intensivv?rdssjuksk?terskans yrkesut?vande i katastrof. Metod: Systematisk litteratur?versikt med induktiv ansats samt tematisk analys av data.

Bakgrund: Att drabbas av fo?rva?rvad hja?rnskada och kognitiva sva?righeter i tona?ren pa?verkar delaktighet och aktivitetsutfo?rande inom fleralivsomra?den. Att som arbetsterapeut arbeta med ungdomar med kognitiva sva?righeter kra?ver ta?lamod och energi. En fo?rva?rvad hja?rnskada kan pa?verka ungdomars mo?jlighet till delaktighet i samha?llet.Syfte: Att beskriva konsekvenserna i vardagen na?r en person i tona?ren drabbas av kognitiva sva?righeter efter la?tt/ma?ttlig fo?rva?rvad hja?rnskada.Metod: Studien a?r gjord i form av en integrativ litteraturstudie utifra?n vetenskapliga artiklar publicerade mellan 2002-2013.

Syftet med denna studie var att belysa vilken betydelse utövandet av ett kognitivt förhÄllningssÀtt skulle kunna ha för tonÄringar i deras vardag. Metoden som anvÀndes var halvstrukturerade kvalitativa intervjuer med fem personer som var utbildade och insatta i den kognitiva terapin. Intervjuerna tolkades och analyserades utifrÄn en hermeneutisk ansats. Resultatet visade att det kognitiva förhÄllningssÀttet med utgÄngspunkt i den kognitiva terapin, har betydelse för tonÄringar. Genom att arbeta utifrÄn den kognitiva terapins ram kan professionella fÄ den unge att fundera kring samband mellan tanke, kÀnsla och handling.

Att klara vardagliga aktiviteter Àr viktigt för mÀnniskan, möjligheten att pÄverka sin dag, göra egna val och umgÄs med andra pÄ egna villkor. Kognitiva funktionsnedsÀttningar medför svÄrigheter att ta emot, bearbeta och förmedla information och innefattar bland annat förmÄgan att minnas, orientera sig i tid och rum och problemlösning. Allt fler personer med funktionshinder Àr i dag i behov av hjÀlpmedel som kan ge en ökad livskvalitet. Kognitiva funktionsnedsÀttningar uppmÀrksammas allt mer i samhÀllet och utvecklingen av nya produkter gÄr snabbt framÄt. Syftet med studien var att undersöka hur arbetsterapeuter inom kommunal verksamhet upplevde sitt arbete med förskrivning av kognitiva hjÀlpmedel.

Allt yngre barn anvÀnder digitala tjÀnster i form av strömmande media, vilket krÀver att tjÀnster Àmnade för dem anpassas utefter deras förutsÀttningar. Barn skiljer sig vanligtvis kognitivt frÄn vuxna eftersom de oftast inte hunnit erfara och uppleva lika mycket. Det innebÀr att barn har andra behov Àn vuxna för att kunna interagera med strömmande media. I denna uppsats undersöks hur olika kognitiva fÀrdigheter pÄverkar barns interaktion med strömmande media. Inledningsvis kartlÀggs interaktionsdesign, anvÀndbarhet, anvÀndbarhet för barn och kognitiva fÀrdigheter som Àr uppsatsens huvudÀmnen.

Tidigare forskning inom odontologi har baserats pÄ biomedicinska teorier dÀr man analyserar och löser odontologiska problem, men eftersom orsakerna till munsjukdomar till största delen beror pÄ beteendet Àr det av intresse att fokusera forskning baserad pÄ beteendemedicinska teorier. Effektiviteten hos olika modeller för att öka patienters compliance inom tandvÄrden Àr otillrÀckligt undersökt. Syftet med denna studie var att undersöka om interventionen i ett munhÀlsoprogram med en individuell skrÀddarsydd behandling utgÄende frÄn kognitiva beteendestrategier genomfördes enligt studieprotokollet. Totalt i denna studie fanns 19 videoinspelningar under olika besök hos tandhygienist tillgÀngliga. Efter inklusionskriterier och exklusionskriterier gjorts blev det ytterligare ett bortfall pÄ fyra filmer, tre hade för dÄlig ljudkvalitet och en stÀmde inte in med den information som stod pÄ fodralet.

Personer med kognitiva nedsÀttningar tillhör en av de största grupperna av funktionsnedsatta personer. Premium Comai Àr ett hjÀlpmedel för att hjÀlpa personer med kognitiva nedsÀttningar att bli mer sjÀlvstÀndiga i deras vardag. Denna mÄlgrupp har framförallt svÄrigheter med de exekutiva funktionerna sÄ till exempel att minnas saker de ska genomföra eller att uppfatta hur lÄng tid aktiviteter tar. Denna studie undersöker hur anvÀndandet av en digital kalender som hjÀlpmedel för personer med kognitiva nedsÀttningar ser ut och hur anvÀndare av upplever hjÀlpmedlet, om de upplever att det hjÀlper dem planera sin tid och att komma ihÄg. För att undersöka detta intervjuades anvÀndare av Premium Comai, dÀr intervjutekniken var semistrukturerade intervjuer.

ScenskrÀck ? en stÀndig kamp mellan kropp och sinne. Denna studie berör en företeelse som kan komma att uppstÄ hos varje individ genom olika framtrÀdanden pÄ scen, nÀmligen scenskrÀck. Genom en kvantitativ undersökning har jag försökt fÄ svar pÄ hur elever kan komma att uppleva detta pÄ en scen eller annat offentligt framtrÀdande och svaren skiljer sig anmÀrkningsvÀrt ifrÄn elev till elev. 23 elever i Ärskurs 9 har fÄtt besvara en enkÀt och som sedan i kombination med tidigare litteratur och forskning lett fram till mitt resultat.