Arbetare har under mÄnga Ärtionden kÀmpat för sin föreningsrÀtt och nÀr proletarismen till slut mynnar ut i kapitalism Àr organisering nödvÀndig. Mitt arbete Àr dÀrför vigt Ät de arbetare, i synnerhet fabriksarbetare som under 1800 talets slut kÀmpat för rÀtten till facklig organisation. Uppsatsens syfte Àr att försöka ge en historisk inblick i den svenska fackföreningens nödvÀndiga kamp mot kapitalismen. Tanken Àr att med hjÀlp av lokala strejker lokalisera ideologiska samt materialistiska utgÄngspunkter, strejkmönster samt maktrelationer. Mina huvudfrÄgor kommer vara av denna karaktÀr och inrikta sig pÄ Mackmyra strejken 1906 och Marmaverkenkonflikten 1929-31.

Bakgrund: Mycket finns skrivetkring strategiarbete i större företag men míndre om hur smÄ företag tÀnker och agerar strategiskt. DÀrför Àr det av vikt att öka kunskapen om hur det strategiska arbetet bedrivs i dessa företag, för den akademiska vÀrlden, företagarna sjÀlva samt deras intressenter. Syfte: Denna uppsats syftar till att bidra med kunskap om och förstÄelse för smÄföretagarnas strategiska arbete. Genomförande: Företagsledaren i smÄföretag Àr den person som enskilt har mest makt att pÄverka företagets handlingar. Uppsatsen baseras dÀrför pÄ en kvalitativ undersökning av företagare i 14 sörmlÀndska smÄföretag.

Inledning: Överdrivna sexuella handlingar och de risker de kan medföra har beskrivits sedan antiken. Hur man sett pĂ„ problemen har varierat beroende pĂ„ vilket religiöst eller politiskt perspektiv man utgĂ„tt ifrĂ„n. Man har Ă€nnu inte kunnat enas om vilken term som bĂ€st beskriver problemen, vilket försvĂ„rar forskningen och skapar osĂ€kerhet om hur problemen ska behandlas. Den term som allt oftare anvĂ€nds bland allmĂ€nheten och i media Ă€r sexmissbruk. Allt fler söker hjĂ€lp för problem som de sjĂ€lva kallar sexmissbruk.

Sociala rörelser som utmanar den rÄdande ordningens etablerade vÀrden och mÄlsÀttningar formeras stÀndigt, och utverkar nya kamper, pÄ den samhÀlleliga arenan. Allt för ofta ses dessa rörelser som nÄgot hotande, som uttryck för irrationella utbrott av affekt, snarare Àn som symptom pÄ grundlÀggande samhÀlleliga konflikter och kontradiktioner, vars artikuleringar bör förstÄs i relation till samhÀllet som en helhet, och till dess dominerande diskurser. Och allt för sÀllan ses vÀrdet i den kunskap som skapas inom dessa rörelser, en kunskap som ofta brukar komma samhÀllet till del, men Àven förskjuta de grÀnsdragningar som konstituerar kunskapen, makten och vetandet.UtifrÄn ett studium av Förbundet Kommunist, en liten organisation inom den svenska revolutionÀra 70-talsvÀnster som hade sina rötter i 60-talets studentuppror, den sÄ kallade bokstavsvÀnstern, diskuteras dels, pÄ ett mer generellt plan, hur man kan förstÄ fenomenet sociala rörelser, utifrÄn teorier som stÄr i relation till en marxistisk problematik (med teoretiker som Antonio Gramsci, Louis Althusser, samt Chantal Mouffe och Ernesto Laclau). Dels diskuteras och undersöks hur denna organisations artikuleringar kan förstÄs, i sin historiska, sociala och diskursiva kontext, utifrÄn en symbolorienterad kulturanalys. FrÀmst fokuseras pÄ den leninistiska diskurs som organisationen verkade inom, samt den "proletarisering" som organisationens medlemmar företog.

Syfte: Syftet med studien Àr att beskriva och analysera pedagogers samtal om skönlitteratur i gymnasiesÀrskolans individuella program. Studien avser Àven att undersöka vilka diskurser som framtrÀder dÄ samtalen om skönlitteratur analyseras. Teori: Studien utgÄr frÄn ett sociokulturellt perspektiv. SÀljö (2005) menar att lÀrande Àr en aspekt av all mÀnsklig verksamhet och betonar sprÄkets och de kommunikativa processernas betydelse i det sociokulturella perspektivet. Individens möjligheter att tillÄtas göra kommunikativa erfarenheter diskuteras av SÀljö och var inledningsvis en inspirationskÀlla för studien.Metod: Studien, som Àr en diskursanalys, har en kvalitativ inriktning.

Uppsatsen Àmnar studera personalrelaterade problem vid en CRM-implementering. Huvudsyftet kan delas upp i fyra delsyften som behandlar vilka implementerings-problemen Àr, nÀr de uppstÄr, hur de undviks och hur de bearbetas..

Vi har undersökt hur rullstolsburna upplever den fysiska tillgÀngligheten. FrÄgor som vi arbetat utifrÄn Àr: Vilka upplevelser har rullstolsburna om tillgÀngligheten i samhÀllet?, Vad finns det för begrÀnsningar nÀr det gÀller tillgÀngligheten? I vilka typer av situationer behöver man stöd frÄn omgivningen? Hur kan deras upplevelser relateras till de handikappolitiska mÄlen i frÄga om tillgÀnglighet för funktionshindrade? Studien har genomförts med intervjuer med 5 personer som Àr rullstolsburna. Resultatet visade att rullstolsburna i stort sett Àr nöjda med tillgÀngligheten men att det fortfarande finns mycket att göra nÀr det gÀller att uppnÄ de handikappolitiska mÄlen. Vi kom Àven fram till att det ibland uppkommer situationer dÀr rullstolsburna blir beroende av omgivningen och dÀrmed lever i en pÄgÄende kamp för att vara subjekt i sina egna liv.

Bakgrund: Palliativ v?rd handlar om att lindra lidande och fr?mja livskvalitet hos patienter med obotlig sjukdom, samtidigt som n?rst?ende f?r st?d under hela sjukdomsf?rloppet. V?rden bygger p? ett personcentrerat f?rh?llningss?tt d?r patientens individuella behov, v?rderingar och ?nskem?l styr v?rdens inneh?ll. Sjuksk?terskor har en nyckelroll i att etablera f?rtroendefulla relationer, skapa trygghet, s?kerst?lla tydlig kommunikation och inkludera n?rst?ende som en integrerad del av v?rdprocessen.

Syftet med studien Àr att beskriva svÄrigheter i det dagliga livets aktiviteter för personer med fibromyalgi, samt vilka strategier som anvÀnds för att hantera svÄrigheterna. AnvÀnd metod Àr en litteraturöversikt av 12 kvalitativa vetenskapliga artiklar. Resultat visar att personer med fibromyalgi pÄverkas av fysiska, kognitiva och emotionella svÄrigheter samt sömnsvÄrigheter vilket starkt pÄverkar förmÄga att utföra dagliga aktiviteter som att ta hand om sig sjÀlv och hushÄll, att arbeta och att engagera sig i fritid och socialt liv. De fysiska svÄrigheterna pÄverkar förmÄgan att anstrÀnga sig, att vara inaktiv, att planera dagarna och att utföra monotona uppgifter. De kognitiva svÄrigheterna bestÄr av minnes- och koncentrationssvÄrigheter samt försÀmrad kommunikations- och reaktionsförmÄga.

Bakgrund: Sepsis ?r en av de vanligaste d?dsorsakerna globalt och kan drabba vem som helst, det ?r ett komplext tillst?nd som kan ses p? alla v?rdinstanser. Sjuksk?terskor har en central roll i den tidiga identifieringen och omv?rdnaden av patienter med sepsis. Sjuksk?terskor b?r ett stort ansvar i att leda omv?rdnadsarbetet och jobbar patientn?ra vilket medf?r en ?kad m?jlighet att observera tecken p? f?rs?mring hos patienter.

Tidigare forskning och olika rapporter har visat att elever i Sverige har fÄtt sÀmre resultat i matematik jÀmfört med andra OECD-lÀnder. Anledningar till det kan vara att undervisningen Àr för lÀromedelsstyrd och att undervisningen inte sker utifrÄn elevernas erfarenheter. Undervisningen behöver ha en verklighetsförankring och sprÄket behöver anvÀndas mer till att föra diskussioner kring matematiska problem (Norén, 2010). Syftet med mitt arbete Àr att fÄ reda pÄ hur flersprÄkiga elever, elever i behov av sÀrskilt stöd och elever generellt upplever tre olika typer av undervisning i matematik samt hur dessa exempel underlÀttar lÀrandet för dem. Aktionsforskning och fallstudie har genomförts pÄ en skola dÀr eleverna fick göra rÀknesagor i grupp och sifferuppgifter och textuppgifter enskilt.

Att sÀkert navigera ett fartyg in till eller ut frÄn en hamn Àr ett av de svÄrare momenten inom sjöfarten. För att underlÀtta uppgiften har man under lÄng tid anvÀnt sig av lotsar ? erfarna sjömÀn med hög grad av lokalkÀnnedom som assisterar fartygets ordinarie besÀttning med navigering och andra uppgifter relaterade till en sÀker passage genom farleden och hamnen.Ny teknik, tillsammans med ekonomiska och sÀkerhetsmÀssiga övervÀganden, har lett fram till frÄgan om det i nÄgon mÄn Àr möjligt att bedriva lotsning frÄn andra platser Àn frÄn fartyget sjÀlvt, s.k. fjÀrrlotsning. Att överföra lotsningsfunktioner frÄn en fartygsbrygga till ett landbaserat kontrollrum Àr emellertid ingen trivial frÄga.

Ungdomars alkoholkonsumtion Àr ett stort problem i mÄnga lÀnder och de negativa konsekvenserna Àr mÄnga. Detta examensarbete behandlar, genom en litteraturstudie, ungdomars alkoholkonsumtion och framförallt hur ungdomars alkoholkonsumtion kan minskas. Faktorer som gÄr att koppla till ungas alkoholkonsumtion Àr sjÀlvförtroende, avvikande personlighetsdrag, kompisgruppens inflytande, intentioner samt biologiska drag. Syftet Àr att skapa en djupare förstÄelse för problematiken kring ungdomars alkoholkonsumtion samt att utifrÄn teoretiska perspektiv och tidigare forskning undersöka hur ungdomars alkoholkonsumtion kan minskas. FrÄgestÀllningarna Àr: ?Vilka teorier gÄr att koppla till ungdomars alkoholkonsumtion? samt ?Hur kan ungdomars alkoholkonsumtion minskas?? Resultaten visar att ungdomars alkoholkonsumtion bland annat kan minskas genom alkohollagstiftning i form av bland annat alkoholmarknadsföringskontroll samt prishöjning pÄ alkohol.

The purpose of this study has been to investigate the extent of listening in a debate in the Swedish media. If the debaters listen to each other in a complex issue such as religion's place in society and if a debater who has a high degree of listening initially already in problem definition phase, has more possible solutions than the one that has a lower level of listening. The results show that there is a listening in all the articles, but the articles that have a broader definition of the problem also have a broader problem solving, than the articles that have a more narrow definition of the problem.The articles with a broader definition of the problem and a broader problem solving, have a predominantly agonistic debate strategy. Even if the debate rhetoric is primarily designed to win over the opponents, there is partly a genuine listening and an interest in finding new possible solutions. But despite that the opponents? arguments are mainly used to present the authors own arguments, the authors? intentions seems to be predominantly honest.

Med ökad Älder försÀmras kognitiva funktioner, nÄgot som dock inte pÄverkar  Àldres vardag och visar sig sÀllan utanför laboratoriemiljöer; Àldre antas kompensera sina försÀmrade kognitiva funktioner med en ökad kunskap samt större anvÀndning och anpassning av sin miljö. Tidigare studier visar pÄ att mÀnniskor anvÀnder sig av specifika ytor för att underlÀtta bÄde framtida och pÄgÄende aktiviteter genom att rutinmÀssigt lagra information pÄ dem. Ytan i sig pÄminner mÀnniskan om vÀsentliga aktiviteter eller information med hjÀlp av en god ordning, struktur och korrekt rotering av objekt pÄ ytan. Vilka informationsytor finns och hur Àldre förbereder sig innan de tar sig hemifrÄn Àr idag okÀnt. MÄlet med denna studie var dÀrför att fördjupa kunskapen i vilka dessa informationsytor Àr och hur de anvÀnds i hemmet i samband med att Àldre förbereder sig för att ta sig hemifrÄn.