Sökresultat:
16546 Uppsatser om Kognitiva arbetsmiljöproblem (KAMP) - Sida 27 av 1104
Data Warehouse som beslutsstöd: problem för slutanvÀndare
Syftet med vÄrt arbete har varit, att utröna vilka problem som kan uppstÄ för slutanvÀndare av datalager. Vi har Àven frÄgat oss vad dessa problem kan bero pÄ. För att uppnÄ detta, har vi först gjort en litteraturstudie och sedan genomfört intervjuer med slutanvÀndare och IT-tekniker pÄ fyra olika företag runtom i Sverige. Undersökningen har visat, att det finns en hel del problem förknippade med anvÀndning av datalager och att man ocksÄ kan se nÄgra framtrÀdande sÄdana, sÄsom exempelvis lÄnga svarstider vid sökningar. De problem som visat sig Àr dock av sÄdan karaktÀr, att de vida övervÀgs av de fördelar ett datalager ger Ät företag.
Operationssjuksk?terskors och kirurgers erfarenheter och upplevelser av intraoperativ kommunikation
Bakgrund: Operationssjukv?rd beskrivs som en h?gteknologisk h?griskverksamhet. I operationssalen arbetar ett tv?rprofessionellt team. Kommunikationen mellan dessa professioner har en avg?rande betydelse f?r b?de samarbetet mellan professionerna och f?r patients?kerheten.
Biopics "the only thing more extraordinary than the music is the man behind it" -Or perhaps the person behind this "man"
Antalet personer med demenssjukdom ökar i Sverige och i stora delar av vÀrlden. SvÄra kognitiva symtom komplicerar relationen mellan vÄrdpersonal och de personer som vÄrdas med demenssjukdom vilket ofta leder till etiska frÄgor och dilemman. För att utveckla omvÄrdnaden av personer med demenssjukdom Àr det viktigt att kartlÀgga sjuksköterskans etiska perspektiv. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskans etiska perspektiv i omvÄrdnaden av personer med demenssjukdom. Studien genomfördes som en litteraturstudie och tio vetenskapliga artiklar granskades. Resultatet visade att etiska perspektiv uppstod i olika situationer.
Barns samlÀrande i förskolan
MÀns fÄtalighet i förskolevÀrlden formuleras som ett problem utifrÄn olika diskurser. Manliga förskolepedagoger framstÀlls pÄ olika sÀtt att inneha sÀrskilda betydelser, betydelser som skapar vissa förhÄllningssÀtt. I detta arbete betraktas massmedia som en viktig aktör i att sprida generella framstÀllningar och förhÄllningssÀtt. Syftet med studien Àr att med en diskursanalytisk metod, förstÄ hur media förmedlar betydelser av manliga förskolepedagoger. Det finns forskning om mÀn i förskolan och diskursanalytisk forskning pÄ media ur genusperspektiv, men det saknas forskning pÄ medias framstÀllningar av manliga förskollÀrare i Sverige.
Strokekedjan frÄn början till slut : En etnografisk studie om farlighet och tid i en akut vÄrdkedja
Varje Är drabbas 30 000 svenskar av stroke, vilket innebÀr stora personliga omstÀllningar och stora kostnader för samhÀllet. Den mest effektiva behandlingen, trombolys, mÄste ges sÄ snart som möjligt för att ha god effekt. Samtidigt som det Àr av största vikt att ta reda pÄ om patienten har nÄgra differentialdiagnoser som gör behandlingen riskfylld.Den hÀr studien undersöker hur strokekedjan gÄr till och vilka faktorer som pÄverkar beslutsfattandet. Studien Àr baserad pÄ etnografiska fÀltstudier pÄ fyra svenska sjukhus och materialet Àr analyserat med metoder frÄn sammansatta kognitiva system och mÄlorienterad design. Resultaten visar att trots olika organiserade strokekedjor pÄ de olika sjukhusen Àr processerna desamma och direkt kommunikation Àr mest framgÄngsrik för att effektivt sprida information mellan dem. Neurologjouren Àr viktig roll som, liksom resten av aktörerna i strokekedjan, stÀndigt balanserar sitt beslutsfattande mellan effektivitet och grundlighet.
?DET BLIR BARA ETT VAKTJOBB? En kvalitativ studie om sk?tare och behandlingsassistenters erfarenheter av r?ttspsykiatrisk slutenv?rd.
I Sverige kan individer som beg?r brottsliga g?rningar komma att d?mas till R?ttspsykiatrisk
v?rd ist?llet f?r att d?mas till f?ngelse. Detta sker efter en f?rdjupad utredning beg?rd av
domstol f?r att unders?ka om individen beg?tt brottet under p?verkan av en allvarlig psykisk
st?rning. Den r?ttspsykiatriska v?rden ?r inte tidsbest?md utan v?rden avslutas n?r individen
inte l?ngre anses utg?ra en fara f?r samh?llet och att den allvarliga psykiska st?rningen ?r
behandlad.
AKTIVITETSBALANSEN SKULLE BEH?VA B?RJA MYCKET TIDIGARE En kvalitativ intervjustudie om arbetsterapeuters professionella resonemang kring att arbeta med ungdomar som har ADHD
Bakgrund Under de senaste ?rtiondena har diagnoser av ADHD ?kat bland
barn och ungdomar, troligtvis p? grund av ?kad kunskap och
medvetenhet samt utvidgade diagnoskriterier. Vanliga symptom
inkluderar bristande uppm?rksamhet och/eller hyperaktivitet impulsivitet. Uppskattningar fr?n Socialstyrelsen placerar
f?rekomsten av ADHD bland pojkar i Sverige mellan tio och sex
procent, medan f?r ungdomar generellt ?r siffran mellan fem och sju
procent.
Försvarsmakt med dagordningsmakt?
?Vi kan försvara oss mot ett angrepp mot ett begrĂ€nsat mĂ„l. Vi talar om ungefĂ€r en vecka pĂ„ egen hand.?ĂverbefĂ€lhavarens uttalande 31 december 2012 i intervjun med Svenska Dagbladet blev en stor nyhet, kanske den största inom försvarsomrĂ„det pĂ„ senare Ă„r. Uppsatsen utreder vad det Ă€r som styr att ett uttalande likt detta blir uppmĂ€rksammat av media och hos allmĂ€nheten, sĂ„ kallad dagordningsmakt, samt vilka konsekvenser det kan fĂ„ för Försvarsmakten.
Vad pÄverkar skiftarbetande polisers matvanor under nattskiften? ? En kvalitativ studie med fokus pÄ miljörelaterade och kognitiva faktorer
Ăven om det traditionella arbetsmönstret ofta ses som ?Ă„tta-till-fem-arbete? arbetar nĂ€rmare 50 procent av den svenska befolkningen helger eller skift under oregelbundna tider. En typ av skiftarbete Ă€r s.k. nattarbete, vilket har visat sig kunna pĂ„verka mĂ€nniskors hĂ€lsa och leverne pĂ„ flera olika sĂ€tt (Axelsson, 2005). Vidare framhĂ„lls idag alltmer vikten av hĂ€lsofrĂ€mjande arbete pĂ„ arbetsplatserna runt om i Sverige, dĂ€r en av de Ă„tgĂ€rder som betonas Ă€r att frĂ€mja goda matvanor under arbetstiden (Statens folkhĂ€lsoinstitut, 2004).För att ta reda pĂ„ vad skiftarbetande poliser upplever pĂ„verkar deras matvanor under natt-skiften genomfördes en kvalitativ studie vid polisomrĂ„de 1 i VĂ€stra Götaland.
Brain-Good Games
NÄgra psykologiforskare pÄ UmeÄ Universitet behövde ett spelliknande program som kunde anvÀndas vid vetenskapliga tester av anvÀndarnas kognitiva funktioner samt trÀna upp dessa funktioner, Deras grundidé var ett kÀrnprogram med ett flertal olika tester som kunde tas bort och lÀggas till efter behov. De valde ut ett redan existerande ?spel? och bad mig skapa tvÄ nya versioner av detta ?spel?, en nÀstan exakt kopia och en 3D version med rörliga primitiver. MÄlet med detta arbete var att skapa programmet inom 8 veckor..
Ekonomens handlingsutrymme i familjeföretag : ?  en kamp mellan familj och rÀttesnöre i redovisningsarbetet
Handlingsutrymmet kan vara olika stort mellan olika ekonomer och det finns bÄde interna och externa faktorer som pÄverkar ekonomens handlingsutrymme. I vilken grad handlingsutrymmet ges beror i stora drag pÄ miljön, organisationen och individen. Familjeföretag innebÀr ett emotionellt samspel mellan familjemedlemmarna som kan inneha olika positioner i företaget, vilket pÄverkar bÄde familjemedlemmarnas professionella och familjÀra förhÄllande till varandra. Familjeföretag förknippas med en motvilja att rÄdfrÄga extern ekonomisk kompetens vid viktiga ekonomiska beslutsfattande trots att externa ekonomer har en benÀgenhet att minska den finansiella risken genom sin kunskap och erfarenhet. Syftet med studien Àr att utifrÄn familjeföretagets ekonom, som inte tillhör familjen, utforska ekonomens upplevda handlingsutrymme i redovisningsarbetet.
Ekonomens handlingsutrymme i familjeföretag : en kamp mellan familj och rÀttesnöre i redovisningsarbetet?
Handlingsutrymmet kan vara olika stort mellan olika ekonomer och det finns bÄde interna och externa faktorer som pÄverkar ekonomens handlingsutrymme. I vilken grad handlingsutrymmet ges beror i stora drag pÄ miljön, organisationen och individen. Familjeföretag innebÀr ett emotionellt samspel mellan familjemedlemmarna som kan inneha olika positioner i företaget, vilket pÄverkar bÄde familjemedlemmarnas professionella och familjÀra förhÄllande till varandra. Familjeföretag förknippas med en motvilja att rÄdfrÄga extern ekonomisk kompetens vid viktiga ekonomiska beslutsfattande trots att externa ekonomer har en benÀgenhet att minska den finansiella risken genom sin kunskap och erfarenhet. Syftet med studien Àr att utifrÄn familjeföretagets ekonom, som inte tillhör familjen, utforska ekonomens upplevda handlingsutrymme i redovisningsarbetet.
Lekmannarevision av kommunala aktiebolag : En studie om oberoende och förbÀttringsÄtgÀrder
?Vi kan försvara oss mot ett angrepp mot ett begrĂ€nsat mĂ„l. Vi talar om ungefĂ€r en vecka pĂ„ egen hand.?ĂverbefĂ€lhavarens uttalande 31 december 2012 i intervjun med Svenska Dagbladet blev en stor nyhet, kanske den största inom försvarsomrĂ„det pĂ„ senare Ă„r. Uppsatsen utreder vad det Ă€r som styr att ett uttalande likt detta blir uppmĂ€rksammat av media och hos allmĂ€nheten, sĂ„ kallad dagordningsmakt, samt vilka konsekvenser det kan fĂ„ för Försvarsmakten.
MUSIKENS INVERKAN PĂ PATIENTER MED DEMENSSJUKDOM
Bakgrund: Demenssjukdomar innebÀr en allvarlig förlust av kognitiv förmÄga hos en tidigare frisk person, utöver vad som kan förvÀntas av normalt Äldrande. Symtomen vid demenssjukdom kan vara psykiska, fysiska och/eller beteendemÀssiga och försvÄrar allmÀn daglig livsföring. Vid omvÄrdnaden av personer med demenssjukdom kan olika problem uppstÄ till följd av sjukdomens reducering av den kognitiva förmÄgan hos individen. En lugn och trygg miljö ger bÀst förutsÀttningar för en god funktion hos demenssjuka. Enligt Nightingale har musik helande krafter, dels dÄ det pÄminner om vinden och luftens positiva effekt pÄ de sjuka och dels dÄ det bidrar till en positiv omsorgsatmosfÀr.
Fight Club - Iprenmannen vs Svartepetter
MÀns fÄtalighet i förskolevÀrlden formuleras som ett problem utifrÄn olika diskurser. Manliga förskolepedagoger framstÀlls pÄ olika sÀtt att inneha sÀrskilda betydelser, betydelser som skapar vissa förhÄllningssÀtt. I detta arbete betraktas massmedia som en viktig aktör i att sprida generella framstÀllningar och förhÄllningssÀtt. Syftet med studien Àr att med en diskursanalytisk metod, förstÄ hur media förmedlar betydelser av manliga förskolepedagoger. Det finns forskning om mÀn i förskolan och diskursanalytisk forskning pÄ media ur genusperspektiv, men det saknas forskning pÄ medias framstÀllningar av manliga förskollÀrare i Sverige.