Syftet med denna kvalitativa studie var att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av att bedöma körförmÄgan hos personer med stroke. Den undersökta gruppen bestod av Ätta legitimerade arbetsterapeuter som hade arbetat mellan tvÄ och femton Är med bedömning av körförmÄga. Klinikerna dÀr arbetsterapeuterna arbetade var av varierande storlek och geografiskt utspridda över hela landet. Datainsamlingen genomfördes genom individuella semistrukturerade intervjuer och analyserades utifrÄn kvalitativ innehÄllsanalys och resulterade i tre kategorier: Intervjuns och det personliga mötets betydelse i bedömning av körförmÄga, Bedömning av körförmÄga bestÄr av flera komponenter och Teamsamverkans betydelse vid bedömning av körförmÄga. Resultatet i studien pÄvisade betydelsen av den inledande intervjun och mötet mellan arbetsterapeuten och personen som bedömdes.

This paper aims to explore the possibility of reading the Temple cleansing stories of John and Mark through Bruce J Malina?s honor/shame model, as E. Randolph Richards do. The analysis searches in John?s and Mark?s Temple cleansings for the presence of the notions of honor and shame, as Malina uses those concepts in his model.

Bakgrund Psykisk oh?lsa ?r ett v?xande folkh?lsoproblem som p?verkar patienter i alla ?ldrar. Inom somatisk akutsjukv?rd upplever sjuksk?terskor ofta utmaningar i m?tet med patientgruppen och patienterna sj?lva k?nner av stigmatisering och en oj?mlik v?rd. Syfte Syftet med litteratur?versikten ?r att sammanst?lla kunskap om sjuksk?terskors upplevelser av att m?ta patienter med psykisk oh?lsa i somatisk akutsjukv?rd.

Denna uppsats har behandlat hur en förordning, i det hÀr fallet Förordningen om intern styrning och kontroll (FISK) kan förankras i en organisation genom kommunikation mellan ledning och personal. Som fallstudie valdes en myndighet som hade kommit lÄngt med implementeringen av FISK jÀmfört med andra berörda myndigheter. För att fÄ en tydligare bild av hur kommunikationen skett inom myndigheten har studien tillÀmpat ett institutionellt perspektiv som gjort det möjligt att visa hur kommunikationen skett genom regulativa, normativa och kognitiva pelare som myndighetens institutioner Àr uppbyggda av. Studiens teoretiska referensram har dÀrför byggts upp först för att behandla det institutionella perspektivet och fortsÀtter dÀrefter med att behandla teorier om kommunikation. För att kunna visa hur kommunikationen sker genom de tre pelarna har intervjuer genomförts med riskhanteringssamordnare och avdelningssamordnare dÀr frÄgor som kan hÀrledas till de tre pelarna har stÀllts.

Bakgrund Ambulansen ?r till f?r att ge akutsjukv?rd till personer som saknar m?jlighet att ta sig till sjukhus p? egen hand eller att deras v?rdbehov ?r av s?dant slag att de kan beh?va v?rd p? v?gen till r?tt v?rdinstans. Patienterna som befinner sig i denna typ av situation, har alla olika k?nslom?ssiga upplevelser och kan befinna sig i olika stadier av till exempel kris eller chock d? deras h?lsa och livssituation pl?tsligt f?r?ndras. Ambulanspersonalen som arbetar tillsammans kan ha olika arbetslivserfarenhet och utbildning, men ocks? olika k?nslom?ssiga mognad och s?kerhet i den egna personen n?r det kommer till att m?ta olika situationer och s?ttet att bem?ta patienterna p? kan variera.

Syfte: Litteraturstudiens syfte var att beskriva upplevelsen av MS-relaterad fatigue, hur den pÄverkade vardagen och val av egenvÄrdsstrategier.Metod: Beskrivande litteraturstudie. Resultatdelen innehÄller 15 st vetenskapliga artiklar, varav 8 st har en kvantitativ ansats, 5 st har en kvalitativ ansats och 2 st har bÄda ansatserna. Artiklarna söktes i databaserna PubMed och Cinahl och genom manuell sökning.Resultat: MS-relaterad fatigue var en unik och individuell upplevelse. Fatigue hade en multidimensionell och handikappande inverkan pÄ vardagen, som berörde sÄvÀl fysiska, psykiska, sociala och kognitiva aspekter. Personer med MS hade utvecklat olika egenvÄrdsstragier för att minska, förebygga och dölja konsekvenserna av fatigue. Tre av artiklarna saknade en tillrÀcklig beskrivning av inklusions- och exklusionkriterier. Fyra artiklar saknade en adekvat beskrivning av bortfall. Slutsats: MS-relaterad fatigue bidrog till en försÀmring av fysiska, psykiska, sociala och kognitiva funktioner och stod i direkt relation till sÀmre livskvalitet.

Bakgrund Sj?lvskadebeteende inneb?r att individen medvetet eller omedvetet skadar sig sj?lv och kan ofta vara ett s?tt att undvika sv?ra samt obehagliga k?nslor. Det kan ocks? vara ett s?tt att fly fr?n sv?ra minnen eller upplevelser. Sj?lvskadebeteende ?r ett v?xande h?lsoproblem och en ledande faktor till allvarliga skador samt ett tecken p? psykisk p?frestning.

Bakgrund & problemdiskussion : Tidigare litteratur har belyst utmaningar som kan uppst? kring och vid integrationen av h?llbarhet i en organisations ekonomistyrning. Det ?r s?ledes av intresse att unders?ka hur CSRD-direktivet p?verkar integrationen av h?llbarhet i organisationernas ekonomistyrning som omfattas av regelverket. Till f?ljd av att CSRD ?r ett nytt direktiv finns det f? studier p? omr?det.

Stroke innebÀr ofta fysiska, kognitiva och beteendemÀssiga funktionsnedsÀttningar som pÄverkar bÄde den drabbade och dennes familj. TonÄringar, speciellt flickor, anses ha störst risk att utveckla emotionella problem nÀr förÀldern blivit sjuk. FörÀlderns stöd till barnet Àr vÀsentligt men Àven sjukvÄrdspersonalens. I denna studie undersöktes hur barn uppmÀrksammas till strokedrabbade förÀldrar samt vilket stöd som erbjuds. Fem överlÀkare och fem sjuksköterskor pÄ en neurologisk rehabiliteringsklinik i Mellansverige intervjuades.

Arbetet syftar till att beskriva tre tekniklÀrares teknikundervisning och deras tankar dÀrom. De tre lÀrarna valdes sÄ att de representerade de lÀrarkategorier som förde en facklig kamp om att ?ta kontrollen? över det obligatoriska teknik Àmne som skulle införas i början pÄ 80-talet. De lÀrarkategorier som de i undersökningen deltagande lÀrarna representerar Àr slöjd/tekniklÀrare, TekniklÀrare och NO/tekniklÀrare. I resultatet redovisas att lÀrarna vill att Àmnet hÄller en praktisk profil men att det innehÄller en teoridel ocksÄ.

MĂ€nniskor med övervikt blir allt vanligare i dagens samhĂ€lle och sambandet mellan övervikt och sjukdomstillstĂ„nd har pĂ„ senare tid uppmĂ€rksammats. Övervikt Ă€r svĂ„r att Ă„tgĂ€rda och dietprogram fungerar ofta dĂ„ligt pĂ„ sikt. Fetma klassas numera som kronisk sjukdom. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av att leva med övervikt. Studien baseras pĂ„ tolv internationella vetenskapliga artiklar frĂ„n 1990-2001 som analyserades med hjĂ€lp av kvalitativ innehĂ„llsanalys.

Bakgrund: Avföringsproblemen förstoppning, avföringsinkontinens och irritabel tarm Ă€r vanliga Ă„kommor hos mĂ€nniskor i det vĂ€sterlĂ€ndska samhĂ€llet. Alla tre har liknande symtom och problematik. Åkommorna pĂ„verkar hela mĂ€nniskan inte bara den fysiska kroppen. FĂ„ studier har fokuserat pĂ„ mĂ€nniskors upplevelse av att leva med avföringsproblem. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur mĂ€nniskor med avföringsproblem upplever sin livssituation.

Alzheimers sjukdom Àr vanlig sjukdom i Sverige och övriga vÀrlden dÀr symptombilden har en negativ inverkan pÄ personens livssituation. Syftet med studien var att belysa vilka positiva effekter fysisk aktivitet har hos patienter med Alzheimers sjukdom. Studien genomfördes som en litteraturstudie och var grundad pÄ 15 vetenskapliga artiklar. Resultatet indelades i tre huvudkategorier, pÄverkan pÄ sinnesstÀmning, förbÀttrade kognitiva funktioner och förbÀttrad fysisk förmÄga. Genom att utöva fysisk aktivitet förbÀttrades sinnesstÀmningen hos patienterna vilket visade sig genom att de blev mindre rastlösa, agiterade och oroliga.

Bakgrund: P? akutmottagningen v?rdas patienter som ?r i akut behov av v?rd. En del av patienterna beh?ver l?ggas in p? en v?rdavdelning efter att de blivit bed?mda av l?karen p? akutmottagningen. F?r att s?kerst?lla patients?kerheten och f?r den fortsatta v?rden ?r det n?dv?ndigt att sjuksk?terskan p? akutmottagningen ?verrapporterar n?dv?ndig information till sjuksk?terskan p? v?rdavdelning.

Idag exponeras varje person för upp till flera tusen annonsbudskap per dag. Annonseringen pÄ Internet ökar och mÀnniskor översköljs med fÀrgglada, blinkande annonser sÄ fort de gÄr in pÄ Internet ? men forskning har visat att mÄnga av annonserna helt ignoreras. Författarna till denna studie hade för avsikt att studera den bakomliggande psykologiska processen som förklarar varför vissa annonser pÄ Internet uppmÀrksammas medan andra helt ignoreras, samt studera faktorer som pÄverkar denna process. Genom litteraturstudier, observationer och intervjuer har författarna förstÄtt att det finns tvÄ kognitiva uppmÀrksamhetsprocesser: den exogena/stimulansdrivna processen som hÀrrör frÄn den varseblivande processen och den endogena/mÄlstyrda processen som hÀrrör frÄn en samverkan mellan lÀsbeteendet pÄ Internet och hjÀrnans minnessystem.