Att köra bil Àr en komplex uppgift som krÀver mycket av förarens kognitiva processer. I dagens samhÀlle finns det system som ska stödja sÀkerheten vid bilkörning och ett exempel pÄ ett sÄdant system Àr navigationssystem som ska hjÀlpa föraren att hitta vÀgen till en destination. Det finns dock en risk att ett navigationssystem kan belasta förarens uppmÀrksamhet och andra kognitiva processer. Det Àr dÀrför av vikt att det finns tillfredsstÀllande metoder för att mÀta förarens belastning pÄ. Arbetet Àr en litteraturstudie som syftar till att kritiskt granska och jÀmföra tvÄ av dessa metoder, sekundÀra uppgifter och NASA TLX, i samband med bilkörning och navigationssystem.

Fysisk aktivitet i undervisningen och dess inverkan pÄ elevers kognitiva förmÄgor upplever vi som ett vÀsentligt inslag i grundskolans tidigare Är. Syftet med studien har varit att undersöka omfattningen av lÀrares uppfattningar kring denna inverkan samt deras Äsikter kring detta arbetssÀtt och dess effekter. Metoden som anvÀnts har varit kvantitativ med en kvalitativ del och har utgÄtt frÄn en enkÀt med sÄvÀl kvantitativa som kvalitativa frÄgor. EnkÀten delades ut till lÀrare i nio olika grundskolor i tvÄ kommuner i VÀstra Götalands lÀn. Genom enkÀten har vi undersökt utbredningen av lÀrarnas Äsikter kring fysisk aktivitet i undervisningen och Àven gett dem utrymme att motivera och förklara sina Äsikter.Resultatet av studien visar att majoriteten av lÀrarna anser att fysisk aktivitet i undervisningen har en positiv inverkan pÄ elevers kognitiva förmÄgor sÄsom koncentration, minne och lÀrande.

I och med det enorma anvÀndningsomrÄdet av datorsystem i dagens samhÀlle finns mÄnga typer av anvÀndare och uppgifter att designa för. Genom designriktlinjer kan utvecklare fÄ referenser och guidning för att skapa anvÀndbara applikationer frÄn början. PÄ sÄ vis kan tid sparas i utvecklingsprocessen. FrÄn och med puberteten dÄ mÀnniskan kan anses vara vuxen Àndras förmÄga till andrasprÄksinlÀrning, trots detta finns det mÀnniskor som lÀr sig andrasprÄk i vuxen Älder. Kunskap kring vad dessa skillnader beror pÄ mÄste anvÀndas i designen av en andrasprÄksinlÀrningsapplikation för att tillgodose mÀnniskans kognitiva förmÄgor.

Denna uppsats diskuterar utifrÄn paradigmbegreppet och Torben Grodals kognitiva filmteori huruvida naturvetenskapligt influerade empiriska metoder - exempelvis ögonrörelsestudier - Àr tillÀmpbara inom filmvetenskapen. Uppsatsen reder inledningsvis ut paradigmbegreppet och diskuterar vad anvÀndandet av detta begrepp har fÄtt för konsekvenser för humanioras del. DÀrefter avhandlas hur filmvetenskapen traditionellt har behandlat ÄskÄdaren och Torben Grodals teorier diskuteras utifrÄn deras tvÀrvetenskapliga potential. Slutligen refererar uppsatsen till ett antal naturvetenskapliga artiklar om ögonrörelsestudier pÄ ett filmmaterial och nÄgra konkreta forskninsförslag presenteras..

Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att genom en litteraturgranskning undersöka om ökad fysisk aktivitet har nÄgot samband med inlÀrningen och skolprestationerna hos barn i Äldrarna 6-12 Är. Metod: Litteratursökningen i databaserna CINAHL och Academic Search Elite resulterade i 15 artiklar som publicerats de senaste fem Ären. Artiklarna har kvalitetsgranskats och dÀrefter sammanstÀllts. Resultat: Fysisk aktivitet i samband med inlÀrning har i ett flertal studier visat sig leda till positiva resultat genom snabbare svarstid, noggrannhet och uppmÀrksamhet. Barnen som deltog i aeroba aktiviteter blev mer uthÄlliga och kunde behÄlla fokus lÀngre vid de kognitiva testerna.

Under 1990-talet utspelade sig en bitter kamp om marknadsandelar mellan de tvÄ ledande webblÀsare Internet Explorer och Netscape Navigator, det sÄ kallade webblÀsar-kriget. Kriget hade till följd att webblÀsarna blev nÀstan helt inkompatibla. Sedan dess pÄgÄr en stÀndig utveckling av gemensamma standarder för webben. Idag Àr förutsÀttningarna för kompatibilitet mycket bÀttre Àn för tio Är sidan, men problemet Àr inte fullstÀndigt avhjÀlpt. De moderna webblÀsare Internet Explorer 6, Firefox 1.5, Opera 8.5 och Safari kan Äterge en och samma webbsida visas pÄ olika sÀtt trots att det finns gemensamma standarder.

Det hÀr examensarbetet behandlar lÀrares rÀdslor. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka vilka rÀdslor som pÄverkar lÀrare. Jag har dÀrför undersökt vilka rÀdslor lÀrare har i olika situationer i skolan, samt hur dessa hanteras. Undersökningen bygger pÄ sju kvalitativa intervjuer, varav en Àr en fokusgrupp. Totalt deltog nio lÀrare som undervisar pÄ gymnasiets Individuella program. Resultatet visar att de situationer som kan vÀcka rÀdslor hos lÀrare i skolmiljön har mycket varierande karaktÀr.

Försvarsmaktens definitioner av olika förmÄgor Àr inte tillrÀckligt preciserade. FörmÄgorna beskrivs i dagslÀget av Försvarsmakten pÄ ett otydligt sÀtt dÀr missförstÄnd kan uppstÄ. En analysmodell har tidigare utvecklats för att lösa detta problem. Analysmodellen Àr uppbyggd för att kringgÄ det problemet dÄ faktorerna som vÀvs in har en direkt anknytning till verkligheten och de scenarion förbanden kan stÀllas inför. Faktorerna miljö, motstÄndaren och effekt utkristalliseras utefter förmÄgan och scenarion bildas.

Institutionell teori förklarar socialt liv genom att undersöka institutioners pÄverkan pÄ sociala relationer. Institutionella förestÀllningar ses som nÀrvarande i alla sociala relationer genom kulturella, kognitiva och normativa institutionella element, som ges stor betydelse i denna teoribildning. Denna uppsats syftar till att problematisera institutionell teori genom att införa maktaspekter i teoribildningens förklaringsmodeller eftersom detta hittills varit ovanligt i institutionella analyser. SÀrskilt de förklaringsmodeller som betonar kulturella och kognitiva element har saknat maktaspekter. Uppsatsen Àr ett integrationsförsök mellan institutionell teori och maktteori.

Varje Är diagnostiseras 10 000 mÀn med sjukdomen prostatacancer i Sverige. Att drabbas av sjukdomen prostatacancer Àr emotionellt anstrÀngande. VÀntetiden vad gÀller behandling för patienter med prostatacancer Àr lÄng. Detta gör att patienter med prostatacancer lever med sjukdomen prostata-cancer och kÀnslorna kopplade till diagnosen prostatacancer under en lÄng tid. Syftet med den aktuella studien var att beskriva copingprocessen för patienter med prostatacancer innan medicinsk behandling.

Bakgrund: Patienter med alkoholberoende Àr vanligt förekommande inom sjukvÄrden. Forskning visar att vÄrdpersonalen uttrycker bristande kunskap i mötet med dessa patienter. LivsvÀrlden Àr den vÀrld mÀnniskan dagligen möter och lever i. Ett livsvÀrldsperspektiv innebÀr att vara öppen och se den andra mÀnniskan dÀr hon befinner sig. Alkoholberoende lever med kÀnslor av skuld och skam, dessa kÀnslor skapar ett lidande hos patienten, vilket kan förvÀrras av vÄrdpersonal.

Föreliggande uppsats har kritiskt granskat, analyserat och diskuterat LÀroplanens teoretiska kunskapssyn. Om analysen hÄller sÄ anser jag mig ha visat vilka resonemang, utifrÄn den kognitiva relativismen, som Lpf 94 bygger pÄ. Hur den kognitiva relativismen kommer fram till att kunskap Àr relativ kan se lite olika ut. Minst tre underliggande teser kan urskiljas vilka alla kan ligga till grund för Lpf 94s kunskapssyn. Dessa Àr kunskapssociologisk relativism, epistemisk relativism och ontologisk relativism.

Syftet med denna studie var att ta reda pÄ hur personalen bemöter de boendes sexuella behov i ett boende för utvecklingsstörda. Sexualitet Àr ett grundbehov hos mÀnniskan. Den fysiska sexualiteten utvecklas pÄ samma sÀtt hos utvecklingsstörda som hos alla andra mÀnniskor, det Àr i det kognitiva tÀnkandet svÄrigheterna ligger. MÄnga gÄnger möjliggör eller förhindrar personalens egna attityder och vÀrderingar samt kunskap eller okunskap de utvecklingsstördas sexuella behov. Studien bygger pÄ litteratur som skrivits inom omrÄdet samt personliga intervjuer med personal som arbetar pÄ gruppbostÀder för utvecklingsstörda.

Hybrid working solutions have become increasingly common following the outbreak of the Covid-19 pandemic. This new way of working introduces organisational challenges regarding how the culture within an organisation is created and maintained in an environment that combines both a physical and digital presence. This study aims to explore how hybrid work affects an organisation?s ability to develop and maintain its culture, as well as the digital tools and strategies used in the process. This will be studied through an employer?s perspective.

Syftet med den hĂ€r uppsatsen har varit att analysera innehĂ„llet i Belinda Olssons tv-serie Fittstim ? min kamp som sĂ€ndes i SVT under början av Ă„r 2014. Uppsatsen har undersökt vilka relationer och identiteter programmet innehĂ„ller för att komma fram till vilken bild av feminismen det Ă€r som representeras.Uppsatsen bestĂ„r av en övergripande forskningsfrĂ„ga: hur representeras feminismen i programmet? Samt underfrĂ„gorna: hur ser identiteter, relationer och representationer ut i programmet? Hur gĂ„r serien tillvĂ€ga för att svara pĂ„ programmets huvudfrĂ„ga ?Ă€r feminismen pĂ„ rĂ€tt vĂ€g? För att besvara frĂ„gestĂ€llningarna har en del ur lingvisten Norman Faircloughs kritiska diskursanalys anvĂ€nds.Den teoretiska ramen uppsatsen bygger pĂ„ bestĂ„r av teorier kring programgenrer, representation, definition av begreppet feminism, ett postfeministiskt medieinnehĂ„ll samt teorier gĂ€llande makt och ideologi hĂ€mtade frĂ„n bland annat Fairclough.Tidigare forskning berör medias konstruktion av feminism och representationen av kvinnor i media.Uppsatsens slutsats och diskussion kommer fram till att den feminism som representeras Ă€r den som förekommit i mediebruset ? nĂ„gonting som kan kopplas till Belinda Olsson sjĂ€lv som kallar sig ?media-feminist?. Även det postfeministiska perspektivet Ă€r centralt i uppsatsens slutdiskussion eftersom Belinda Olsson som feminist ifrĂ„gasĂ€tter feminismen i ett program som i sin tur anser sig kartlĂ€gga feminismen. FramgĂ„r det vad som Ă€r subjektiva Ă„sikter och vad som Ă€r allmĂ€ngiltig fakta? Detta Ă€r frĂ„gor som funnits med under uppsatsens gĂ„ng.