Min hypotes är att topiklärans teorier och betydelse kan utvidgas och användas till mer än som ett kreativt verktyg för att uppfinna och inventera övertygande argument, vilket är vanligt. Jag tror att retorikens topiklära kan visa oss att människor i olika kulturer och diskurser har olika tankestrukturer, tankemönster, tankemodeller och att dom är individuellt och kulturellt betingade.Kan topikläran hjälpa oss att bättre förstå vilka perspektiv och föreställningar individer och hela kulturer har? Ett syfte med retorikens topiklära är just att vidga sina perspektiv. Därför kommer jag att snegla på de senaste årens forskning inom retorik, kognitiv psykologi och sociologi för att finna inspiration. Det blir således en korsbefruktning av perspektiv som jag anser tjänar mitt syfte.

Den här studien analyserar Tranströmers diktsamlingar 17 dikter, Hemligheter på vägen och Klanger och spår utifrån tematiken kring tid. Detta genom närläsning av dikterna och application av kognitiv lingvistik på metaforerna kopplade till tid. Resultatet av studien är att all tid existerar samtidigt i Tranströmers poesi, enligt T.S. Eliots teori att både dåtid och framtid finns här och nu, vilket syns på diverse historiska aspekter i nuet såsom ordval och porträttdikter. Tiden i dessa dikter tar formen av insekter såsom ett armbandsur och ett fjärilsmuseum.

The purpose of the study was to investigate, through an experiment, if positive mood promotes creativity and flexible thinking. Participants were a total of 93 college students. The main hypothesis was that subjects induced with positive mood would perform better than subjects induced with negative mood, at a test reflecting creativity. To further explore the implications of priming (subliminal manipulated moods), a neutral control group was included. The cognitive test used in the study was Duncker´s The Candle Problem, a test which aims to get the subjects to apply flexible and creative thinking.

This study aimed to explore how 31 collage students' cognitive performance and their ability to create false memories were affected by the exposure of an extraneous background noise. The studies main hypotheses were based on previous research on how extraneous noise affect the cognitive ability and the creation of false memories: 1) that an extraneous background noise increases the ability to create false memories, 2) that an extraneous background noise impairs the learning of cognitive information, 3) that an extraneous background noise contributes to an increased representation of fictional words, 4) that an extraneous background noise impedes the ability to understand speech . The results showed a tendency in which false memories increased in the condition without background noise, a result which goes in the opposite direction of the hypothesis. Furthermore, the result supported the hypothesis that the extraneous background noise impairs the learning of cognitive information. The results also showed that there was no effect between the conditions regarding the representation of fictional information.

Syftet med fo?religgande randomiserade kontrollerade studie var att underso?ka effekten av internetadministrerad kognitiv beteendeterapi (iKBT) vid olika former av a?tsto?rningsproblematik. Behandlingen pa?gick i a?tta veckor och baserades pa? beteendeterapi (BT) med inslag av Acceptance and Commitment Therapy (ACT). Behandlingen inkluderade en skra?ddarsydd del som riktades mot vanliga komorbida tillsta?nd vid a?tsto?rningar.

Denna studie bearbetar hur vattenbrist i tredjevärldens storstäder kan innebära en ökad osäkerhet för individer. Genom att se till en breddad betydelse av det traditionella säkerhetsbegreppet är ambitionen med uppsatsen att visa på hur vattenbrist kan analyseras som en säkerhetsfråga och därigenom också öka förståelsen för många individers ökade osäkerhet i utvecklingsvärldens storstäder. För att göra detta har jag valt att använda mig av en teoriutvecklande metod, där fokus ligger på att bidra med kompletterande förklaringsfaktorer till mänsklig osäkerhet. Som komplement till mänsklig säkerhetsteori har jag valt att också lägga fokus på tre andra teorier: miljösäkerhet, utvecklingsteori och perspektivet om mänskliga rättigheter. Genom en kombination av dessa teorier anser jag att många nya och viktiga infallsvinklar, på såväl säkerhet som vattenbrist, kan komma fram och kanske också utmana gamla idéer och föreställningar..

Det blir allt vanligare idag att de stora modehusen skapar barnkollektioner. Internationellt sätt har nästan varje stor designer redan gett sig in på barnklädesmarknaden. Jag valde dock att inte fokusera på den internationella marknaden utan undersöka hur den såg ut i Sverige med svenska modeföretag som hade olika positioner. Jag plockade ut ett antal märken som skiljde sig markant i målgrupp. Företagen jag har valt att ha med till studien är Acne, KappAhl och Polarn O.

Bakgrund: Sömnstörningar är ett vanligt förekommande problem med konsekvenser för hälsa och arbetsförmåga. Flera studier har visat att kognitiv beteendeterapi (KBT) kan vara en effektiv behandling för insomni. KBT innebär att kopplingen mellan sömnproblem och sängläge bryts genom kortare sovtid (sömnrestriktion) och undvikande av vaken tid i sängen (stimuluskontroll), parallellt med medvetandegörande och förändring av negativa tankar. Syfte: Syftet med denna studie var att utvärdera effekten av den 7-veckors KBT-behandling mot insomni som beteendevetare och företagsläkare på FHV i Lunds Kommun utförde i tre gruppomgångar under 2007-2008 för anställda i Lunds Kommun.Metod: 13 anställda med insomni behandlades för insomni med KBT. Samtliga deltagare var kvinnor med en medelålder på 48 år.

Den ökade takten av förändringar i organisationens omgivning har lett fram till att beslutsfattare söker efter alternativa styrmedel som är mer anpassningsbara till den specifika verksamheten. I och med det här så är det realistiskt att tänka sig att beslutsfattare kommer att ställas inför val mellan olika styrmedel. Trots detta så har beslutsfattare enligt tidigare forskning en tendens att vara ovilliga till förändringar. Den här studien har undersökt vilken betydelse kognitiv dissonans har för beslutsfattare i samband med val mellan budget och balanserade styrkort som styrmedel, samt om det finns några skillnader mellan hur svårt det är att byta ut budget mot balanserat styrkort och vice versa. Problemformuleringen testades med hjälp av två hypoteser i form av ett experiment som utfördes av en grupp studenter på civilekonomprogrammet, som kan liknas med morgondagens beslutsfattare, där de fick göra ett val mellan budget och balanserat styrkort.

I psykoterapidebatten finns två läger, som hävdar gemensamma respektive specifika faktorers betydelse för utfallet i psykoterapi. I forskningen finns brist på studier som lyfter fram klientens subjektiva upplevelse av terapins nytta. Uppsatsens syfte var att undersöka hur psykoterapiklienter integrerar och använder erfarenheter från terapin i sin vardag, samt vilka faktorer som har underlättat terapiprocessen. Tretton klienter som genomgått psykodynamisk terapi (PDT) eller kognitiv beteendeterapi (KBT) intervjuades. Data analyserades tematiskt och sammanställdes som fyra idealtyper.

Nätkränkningar är ett växande problematiskt fenomen i dagens samhälle. Många ungdomar upplever att de blir kränkta på sociala medier, både av bekanta och icke bekanta personer. Studien syftar till att lyfta fram hur motstridiga normer kan tänkas ha en inverkan på ungdomars resonemang kring nätkränkningar och bygger på fem fokusgruppintervjuer med ungdomar. Resultatet visar att ungdomarna anser att alla har valfrihet kring vilka selfies de publicerar på sociala medier, samtidigt som de som utsatts för nätkränkningar ibland får skylla sig själva. Friheten som ungdomarna anser att alla har rätt till är inte alltid på lika villkor eller förbehållslös, det tycks finnas olika normer för olika personer, bland annat killar och tjejer.

Introduktion: Tandvårdsrädsla innebär ett psykiskt och fysiskt lidande för individen. Rädslan för tandvården grundas i olika företeelser: tidigare upplevelser från tandvården och påverkan från förälder. Tandvården har en betydande roll till att kunna lindra rädslan. Syfte: Att kartlägga vilka behandlingsmetoder som beskrivs i litteraturen för att lindra tandvårdsrädsla. Frågeställningar: Vilka behandlingsmetoder används för att lindra tandvårdsrädsla? Metod: Litteraturstudie Resultat: Kognitiv beteendeterapi (KBT) är en lyckad metod för att behandla tandvårdsrädsla då KBT går till botten med vad som ligger bakom rädslan. Många av deltagarnas rädsla för tandvården minskade med KBT.

In recent years cognitive training in order to improve cognitive abilities have becomeincreasingly popular and a lot of research has been conducted within this field. The natural agingprocess has a negative effect on many of our cognitive abilities and this relationship also has a strongconnection with hearing loss. Elderly with hearing loss is therefore a group that could benefit fromcognitive training. Objective: The purpose of this study was to investigate different types of cognitivetraining directed towards working memory in older adults and to examine the results observedregarding efficacy of this type of training and its transfer effect. Method: A literature reviewconsisting of 17 scientific articles published between 2005-2014.

William G. Lycan undersöker i sin bok Philosophy of Language: a Contemporary Introduction möjligheten att förklara lingvistisk mening utifrån verifikationismen. Han lägger fram en mängd invändningar som tillsammans skall omkullkasta projektet. Då jag läst Lycans argument några gånger slås jag av det attraktiva med verifikationismens idé och av att jag vill syna kritiken lite närmre. Sammanfattningsvis skriver Lycan att verifikationismen utesluter en mängd uppenbarligen meningsfulla satser, inkluderar några som borde vara meningslösa och att den tillskriver satser fel mening.

Den tekniska utvecklingen har lett till att massiva mängder av information sänds, i höga hastigheter. Detta flöde måste vi lära oss att hantera. För att maximera nyttan av de nya teknikerna och undkomma de problem som detta enorma informationsflöde bär med sig, bör interaktionskvalitet studeras. Vi måste anpassa gränssnitt efter användaren eftersom denne inte har möjlighet att anpassa sig till, och sortera i för stora informationsmängder. Vi måste utveckla system som gör människan mer effektiv vid användande av gränssnitt. För att anpassa gränssnitten efter användarens behov och begränsningar krävs kunskaper om den mänskliga kognitionen.